låg det inom Åsele alldeles outveckladt ur bladknop
pen; då kornet i Dajkanvik. en by inunder norsk:
fjellsyggen, såddes den 46 Maj, var i Westerbotten
bäst odlade kustprovinser ännu den 28 icke ett kort
lemnadt åt jorden; Gå åkern här var grön, var der
der icke besådd; — så äfven med blommorna. Mer
icke allenast skiljda landskap, utan äfven samma jord
fläck företer mycken olikhet i dessa afseenden. Landt
mannen sluter häraf, att slutet blir som början va:
ritv, d. v. s., att frukterna skola räkna mycket olik:
mognadstider, eller, hvad man kallar, att året blå
ojemnt.
Inom socken har förlorats ett betydligt antal krea.
tur, i synnerhet kor, dels af höbrist, dels af okända
sjukdomar. Så blefvo somliga, ehuru hulliga, då de
utsläpptes på bete, ansatte af en sådan bensvaghet,
att de icke kunde röra sig ur stället. Efter någon
tid blef det nödvändigt att slagta dem, då, vid nog-
grann undersökning alla ben i organismen befunnos
afbrutna, klufna och så sköra, att de kunde brytas
mellan händerna. Hvad orsaken härtill är, är svårt
att utgrunda för den. som icke är veterinärläkare ex
professo; hvarför det vore önskligt, att någon offentlig
upplysning lemnades allmänheten bärom, till förekom-
mande a! vidare olyckors inträffande. Det berättas
äfven, att en och annan ko blifvit angripen af en
slags vansinnighet, så att hon i fulit raseri och med
den hätighet sprungit tili skogs, att svansen, som
troligen fastnat i något träd, vid återkomsten varit
afsliten.
Uad r snöfallet, som inträffade i slutet af Maj må-
nad, bar en Lapp ihjelfrusit på fjellet. Han hade,
såsom det berättas, trött af mycken ansträngning,
nedsatt sig att hvila och aldrig uppvaknat. (EH. P.)