icke kan bedöma dessas ställningar, hans adress:
till- dem ofta förändras af den sednare. Dessutom:
uppfångas hans bref af insurgenterna, hvilket äf-
ven försvårar hans belägenhet. Också utspridas
rykten, att han förgäfves sökt uppbåda Andalu-
sierna och förstärka sig från Cadiz, hvilken stad
säges äfven hafva förklarat sig för insurgenterna,
dels att han dragit sig till Pörtogal, öfver algar-
viska bergen: hvilket likväl är Otroligt, då han
skulle hafva marcaerat på fyrardagar 60 till 70
spanska mil.
Hvad som synes med vissbet kunna antagas,
det är, att Asturien deltager i insurrektionen; att
general Narvaez den 48 ryckte till Torreyon de
Ardoz, midt emellan Madrid och Alcala de He-
nares, der Seoane och Zurbano koncentrerat sina
stridskrafter, samt att general Serrano rycker fram
i deras venstra flank, så att de äroien betänklig
ställning. Ätlven är det säkert, alt Madrid blifvit
försedt med mera trupper, och att i synnerhet
kongliga slottet blifvit omgifvet med fältverk oeh
så väl besalt med artilleri, att det ej lätt kan in-
tagas. Detta tyckes likväl bevisa, alt regeringen
mera befarat folket i hufvudstaden, än insurgen-
ternas här, och besannar, att stämningen äfven
der är till dessas fördel. I Barcelona hade sty-
relsen uppferdat. Montjowuies befäl, att öfverlemna
fästet, eller att anses och behandlas såsom lands-
förrädare. Man äfvaktade resuhtatet häraf. I Va-
lencia, Bilbao, m. fl. orter inöfvås betydliga mas-
sor af frivilliga i vapen och .aftåga tll insurgen-
ternas härar.
Ibland de sannsagor, som berättas i de spanska,
lojala tidningarna, finner, man äfven en, att Nar-
vaez, som hotat att låta förstöra valtenledningarna
in till Madrid, om staden icke gafsig, skulle hafva
tillkännagifvit i ett bref till. Hr, Arguelles, det de
rörledningar, som gingo till kungliga slottet, icke
skulle skadås, och att denne; i drottningens namn,
svarat, att hon icke ville dricka annat vatten, än
det hon Bade gemensamt med sina goda Madrids-
boer.
STORBRITANNIEN.
Underhuset har nu i kommittå slutat öfverlägg-
ningarne om Irländska vapenbillen. Åtskilliga
amendementer hade blifvit gjorda, bland andra
den att lagen, blott skulle gälla under 3:ne års tid,
i stället för 3, såsom ministrarne föreslagit.
Hertigen af Wellington sysselsatte sig med ar-
rangementer, att koncentrera trupperna i Irland.
Stationer, som förut blott hade ett kompani, få
nu ett helt regemeäte. Käåsernerna sattes i ord-
ning, för att emottaga trupperna, hvilka hböllos
färdiga, att på första vink kunna begagnas der be-
hofvet möjligen det fordrade:
Regeringen hade nu gifvit ordres, att använda
vapenmakt emot ;Rebecca och hennes sönerp i
Wales. Något artilleri hade från Woolwich dit
afgått.
TYSKLAND.