7 (Införes på begäran.) sEn fråga till Hr Direktör Abraham Mankell! Genom en artikel i Aftonbladet väckte Hr Man kell för en tid sedan allmänhetens uppmärksamhet pi en af bruksinspektoren Moberg och orgelbyggare Wengström gjord sinnrik uppfinning i orgelbyggnads konsten, nemligen det så kallade Melodiverket, me hvars begagnande melodien till det som spelas, fram träder mera klingande och tydlig, än i en vanlig or gel. Genom Hr Manckells vitsord om uppfinningen förträfflighet, har nu på alla håll, der fråga är om or gelbyggnad, uppstått en vurm på melodiverk; mar anser tit. Wengström, som deraf är uppfinnare, såsom ett högdjur bland allt hvad orgelbyggare heter, och han kan således vara säker, att snart se sig hugnadc af ett vidsträcktare orgelbyggareförtroende — allt er följd af Hr Mankells rekommendation. MHuruvidal et sådant förtroende för kyrkan kan komma att utgöra någon vinst, torde dock vara mycken tvifvel underkastadt. För att i egentlig mening vara orgelbyggare, fordras mera än uppfinningen af ett melodiverk. Man måste framför allt efter vetenskapens och konstens lagar kunna bygga goda Manualoch Pedalverk, med alla dertill hörande delar; ty dessa verk utgöra den egentliga orgeln, i dem ligger dess grundkraft och kärna innesluten; och melodiverket, äfven om det en gång skulle öfvervinna de ofullkomligheter, som ännu vidlåda detsamma, blifver alltid i förhållande till dessa verk en bisak, en småsak. Skulle man få bedöma tit. Wengströms förmåga till orgelverks byggande efter beskaffenheten af det verk, han, ännu sjelf oexaminerad, och såsom factotum åt en annan oskicklig, äfven oexaminerad orgelbyggare vid namn Guldbergson, för 4!, år sedan uppförde i Kumla kyrka i Nerike, då synes man handla klokast att bespara sitt förtroende åt någon annan, än tit. Wengström. Insändaren af denna artikel eger en närmare bekantskap med Kumla orgelverk och kan fullkomligt intyga dess stora bristfällighet och oupphörliga decrescendo; men hvad som ännu mera talar för saken, är den laga besigtning, som för kort tid sedan anställdes å verket af orgelbyggaren Hr P. Z. Strand och ledamoten af Musikaliska Akademien Hr G. Gänther, hvilkas besigtningsprotokoll bevisa, att verket icke allenast är i högsta grad misslyckadt, utan ock i det