Då vi ofta bemödat oss att fästa uppmärksam-
heten på det hinder för bildning och humanitet,
som uppkommer från barbarismen i de bättre lot-
tade klassernas sätt att i dagliga umgänget bemö-
ta de af lycka eller samhällsinrättningen mindre
gynnade klasserna, är det med nöje vi meddela föl-
jande stycke af ett bref, som finnes intaget i Baro-
metern för den 28 Juni. Författaren är Barome-
terns redaktör, som, efter hvad vi redan om-
nämnt, gjort en resa till södra Europa, och då
brefvet skrefs, (eller den 8 Juni,) befann sig i Pa-
ris. Det synes tydligen att denne författare, som
eljest i sina teckningar af de södra ländernas lef-
nadssätt röjt så mycken förkärlek för våra nordi-
ska seder — hvilket vi förföfrigt icke räkna ho-
nom till lyte — blifvit synnerligen frapperad af
den humanitet, som i Paris råder i umgänget emel-
lad de högre och lägre klasserna, och att han, som
sjelf är en human person, funnit detta umgänges-
sätt angenämare än det motsatta, som hos oss är
det vanligaste. Han talar om kaffeerne, om hvil-
ka han hört alt de i London skola vara dåliga och
göra vistandet der oangenämt, samt säger i an-
leding deral: Å
Nej; tacka villjag då Paris, som, säge hvad
man vill om dess många absurditeter, likväl är
en utmärkt treflig och intressant stad, nästan i
all ting. Det är t. ex., ruskigt, såsom nu; Ni
vill ej ta ert kaffe i hotellet; icke ta er adejeu-
ner å la fourchette långt borta; Ni är, med ett
ord sagdt, icke disponerad till någon ting annat
än att läsa tidningarne och revyerna, ta en kopp
kaffe, buljong, e!!er någon ting annat, hvad Ni be-
hagar. Nå väl! Strax i närheten af hotellet har
Ni Palais royals mångfaldiga, briljanta eafer, —
och hvart helst Ni går, i Paris, så har Ni, 2; 3
å 4 sådana, för hvart 50:de steg Ni tar. Alltså:
Ni går in; ni bryr er icke om speglarnes och för-
gyllningarnes glans, m. m. dylikt, ni ger akt på
menniskorna. Nå väll De som förut gått eller
stått derute, med tidningar och broschyrer i han-
den, gå nu in, i cafeerna, emedan det regnar; der
rangera sig vänner och ovänner, utan all annan
rang, än anständighetens. Ni tar en kopp kaffe,