— Statstidningen Påstår, att Konungen, då han
efter revyn på Ladugårdsgärdet sistlidne Tisdag
sbesökte trupperna i deras läger, skall hafva talat
-svenska och på detta språk yttrat till dem: Gud
välsigne er, sfall jag icke får se er meran.
— Uppå Riksens Ständers begäran, att ersätt-
ning: måtte tilläggas rotehållare för det ökade be-
svär, de måste vidkännas när deras soldater kom-
menderas till arbete hos enskilda bolag eller kor-
porationer, har Regeringen resolverat, att sådan
ersättning må gifvas endast af de bolag eller kor-
porationer, som icke njuta bidrag af allmänna
medel, och att Regeringen, då arbetskommende-
ring hädanefter at Kongl. Maj:t beviljas, vill be-
stämma beloppet af besagde ersättning.
Hvarföre Regeringen gjort ett undantag till
förmån för de bolag eller korporationer, som njuta
understöd af alimänna medel, är svårt att för-
klara. Genom detta undantag komma de fleste
rotehållare att blifva utan ersättning, ty de flesta
arbetskommenderingar ske för bolag ete., som
njuta allmänt understöd. Ständernas skrifvelse
ger icke anledning till någon sådan inskränk-
ning, så mycket mindre, som den hel och hål-
len är ett bevis på Ständernas önskan att icke
rotehållarne måtte lida genom det, i sednare ti-
der uppkomna bruket att kommendera solda-
ter till arbete. För öfrigt strider äfven ifråga-
varande undantag mot den i vår busbållning an-
tagna grundsatsen, att de, som hafva understöd af
allmänna medel, icke derföre skola befrias från de
skyldigheter, som åligga medborgare i allmänhet.
— Utom ofvananförda anhållan innefattar Stän-
dernas skrifvelse äfven en begäran, att den slit-
ningsersättning, som vid sådana tillfällen (arbets-
kommenderingar för enskilda bolag eller korpo-
rationer) bör utbetalas för munderingspersedlarnes
nötning, måtte beräknas och utgå för kommen-
deringar så väl inom som utom regemenlets
stånd, eller den provins, hvarinom detsamma är
roteradt, och sådant omedelbart från den tid, då
kommenderingen tager sin början, intill dess den-
samma anses slutad, deruti inberäknad marchen
till och från stationen,. Härom nämner den Kgl.
skrifvelsen intet. f
— Angående ulmagasinerna i Malmö och Gö-
theborg, för hvilka Ständerna anslagit 4,000 Räar
årligen åt hvardera, meddelar Statstidningen: att
kostnaden för ullmagasinet i Malmö uppgått, år
1841 till 313 Rdr 10:sk. och år 1842 till 266 Rdr
32 sk.; att förra året till detta magasin inlemna-
des 2,366 E, :nen sistnämnde år blott 4,294 sor-
terad ull, och att behållningen å första årets an-
slag således utgör 420 Rdr 6 sk.; vidare att 1844
intet tjenligt roagasinsrum kunnat i Götheborg er-
hållas, der likväl! en lokal sedermera blifvit hyrd
uti ostindiska buset för 433 Rdr 46 sk. samt
ullsorterare anställd med 66 Rdr 32 sk. arfvode,
men att ingen uil blifvit der till sortering eller
förvaring inlernad, och att alltså af första årets
anslag för detia magasin återstå 800 Rdr.
— I går, Onsdagen, gjorde härvarande Upsala-
studenter ett besök på Norska korvetten Ornen,
der de på det mest förekommande och gästvän-
liga sätt emotlozos. Skålar föreslogos för konun-
gariket Norge, norska marinen samt Norges flic-
kor. Svenska, Danska och Norska sånger afsjön-
gos af de studerande och beledsagades af lifliga
hurrarop. Befoihafvaren på korvetten föreslog
slutligen en skål för Upsala universitet och. dess
studenter. Sedermera aflades äfven ett besök på
Svenska fregatton af Chapman. Vid afresan man-
nade besättninven rå, under det studenterne ibå-
tarne ropade ,iefve flottan och dess äral, — På
aftonen hade Upsala-studenterne arrangerat en
sexa å Franska värdshuset för i staden varande
Norska och Finska studenter. Der tömdes skå-
lar för Christianias, Helsingfors , Köpenbamns och
Lunds universiteter, samt Stockholms stad. Det
var en glädje att se, huru de unga männen om-
famnade hvarandra och lofvade trohet åt den u-
nion, som en gång skall förbrödra hela den Skan-
dinaviska unsdomen. Studentsamlingen, 40 å 50
ill antalet, åtskiljdes först kl. 4—3 på morgonen.
— En Norsk tidning berättar, att arbetstiden i
regerings-departementen blifvit förändrad, så att
eftermiddags-arbetet upphör, och deremot embets-
männen infinna sig på embetsrummen dels kl, 8,
lels kl. 9 f. m., samt äro qvar till kl. 3 e m.
Då nu de fiesta publika skolorna infö.t bruket,
att ej begagna eftermiddagen till lektioner, synes
man i Norge vara på god väg att icke, afbrytaj
den bästa arbetstiden af dagen med middagsmålet. !
EEE
al
——-