att göra vid slikt tillfälle. Han hade sagt, att det
vore bäst att kasta sig i E. K. Maj:ts armar, och låta
honom återfå Skåne, Halland och Blekinge, så skaf-
fade han oss nog våra gods tillbaka.n — —
I ett sednare bref, skrifvet efter Carl XI:s död,
heter det:
Jag kan försäkra E. M., att de arbeta med all
makt på en rebellion, på det sättet, att de måtte få
någon af grannarne, antingen det vore Brandenburg,
Czaren, Polen eller Dannemark, dock sågo de helst
det sednaste. Hufvudmännen äro dessa: grefve Brahe,
gamle Rålamb, Nils Gyllenstjerna; och Bjelke äro de
försäkrade om, att han gör ett med dem, förutan
andra officerare och folk af qvalitet, som tusen gån-
ger hellre vilja sätta lifvet till, än tigga. Det finnes
ingen, som känner så till deras väsen som jag; ty
med mig tala de fritt. Jag hörer och tiger, och re-
buterar dem dock icke, men befattar mig alldeles
icke dermed, förrän jag får veta E. M:ts allernådig-
ste vilja, om jag får göra det eller icke, änskönt jag
väl vet att det är ett halsbrytande arbete.n
Man finner sedermera att alla dessa projekter
blifvit öfvergifna och i stället det beslut fattadt,
att vid kröningsdagen i laglig väg hos Konung
och Ständer begära restitution af godsen. Konun-
gens oförmodade förklarande för myndig, och hans
snart derefter prononcerade bestämda vägran, att
göra någon förändring i fadrens reduktions-anord-
ningar, afskar allt hopp för de lidande att få rät-
tadt hvad dem skett för när. Carl XIH och riket
fingo sedermera plikta för hans faders orättvisa.
Theoret. Praktisk lärobok i landtmäteriet. Till
Landtmätares, Landtbrukares, Juristers och
Kameralisters m. fl. tjenst. Sammandragen
och utgifven af Anders Alreik. Fil. Mag.,
öfveringeniör, BR. N. o. W. O.
Detta arbetes författare, som tillika är dess förläg-
gare, uppgifver i företalet, att hufvudändamålet med
dess sammanskrifning och utgifvande varit först och
främst att förskaffa landtmätare en tjenlig bjelpreda,
genom en något utförligare lärobok, som på ctt yc-
tenskapligt eller theoret. praktiskt sätt afhandiade de
ämnen, hvari den, som till landtm. auskultant åstun-
dar blifva antagen, skall, enligt 24 i 4827 års
Kongl. landtmäteri-instruktion, göra redo vid den
med honom i Gencrallandtmäterikontoret anställda
offentliga examen, nemligen grunderna till den
praktiska utifningen af landtmäteriet, hvartill ock-
så hörer alla slags höjdmätningars och afvägnin
gars noggranna verkställande, äfvensom kartors
transportering, projektion och konstruktion, m. m.
Det är således att betrakta så;som sednare afdelnin-
gen af den examinationskurs för landtmätarr, hvars
för a afdelning författaren utgifvit i ett föregående
verk under titel af: Lärobok i geometrien och Trigo-
nometrien, och hvartill i den här ifrågavarande landt-
mäterihandboken öfverallt hänvisas, så att den sist-
nämnda ej gerna kan förstås fullständigt om man cj
äfven har den förra tillhands. Begge böckernas oum-
bärlighet för landtmätaren, såsom embelsman, är
härigenom gifven på förhand, och deras afsättning på
samma gång försäkrad inom den klass, för hvilken de
egentligen äro bestämda. Juristen och kameralisten
finna derjemte i företalet till landtmäterihandboken en öf-
versigt af Svenska landtmäteriets och geografiens historia,
tillika med en uppgift på gällande landtmäteriförfattnin-
gar. För den egentlige landtbrukaren i allmänhet torde
ett så i deta!j gående verk, som detta, likväl finnas mindre
lämpligt, äfven om priset ej kommer ifråga på författa-
rens begge tillsamman hörande läroböcker; ehuru man
måste medgifva, att de ej kunna kallas dyra, i för-
hållande till arktal och plancher. — I 42 kapitel och
238 SS afhandlar Förf. sitt ämne. Till öfversigt deraf
må här anföras dessa kapitels rubriker: 4) Om räta
iniers utstakning; 2) Om räta liniers uppmätning;
5) Om Landtmätaretafians, Vattenpassets, Diopterline-
alens och Kompassens sammansättning, verifikation och
bruk; 4) Om Landtmätaretaflans uppställande och an-
vändande till viokelmätning, äfvensom vinklars uppta-
gande medelst störar och kedjan, m. m.; 5) Om otill-
gängliga räta liniers och höjders, äfvensom krokiga li-
niers uppmätning, samt vinkelräta och parallella lini-
ers utsättande på fältet, såväl medelst störar och mät-
kedjan, som med landtmätaretaflan; 6) Om figurers
uppmätning såväl medelst störar och mätkedjan, som
med landtmäraretaflan, samt specialkartors upprät-
ande; 7) Om vinklars, otillgängliga liniers och höj-
ders uppmätning, m. m. med graderade instrumenter,
samt trigonometrisk landtmätning: 8) Om specialkar-
Lors sammansättning, uppritning, uträkning, afkopie-
ing och transportering, m. m.; 9) Om de å special-
kartor upptagna ägorymders geometriska och ekono-
miska fördelning; 40) Om geografiska kartors upprät-
lande; 44) Om afvägningar, och 42) Om höjdmätning
med barometer. — Vid alla föreskrifterna äro nödiga
egor, formler, exempel och tabe!ler bifogade, och 10
nätt graverade plancher upptaga i 234 figurer hvad
om genom teckning behöft göras åskådligt.
RLANDADRE ÄMNEN:
