att göra vid slikt tillfälle. Han hade sagt, att det vore bäst att kasta sig i E. K. Maj:ts armar, och låta honom återfå Skåne, Halland och Blekinge, så skaffade han oss nog våra gods tillbaka.n — — I ett sednare bref, skrifvet efter Carl XI:s död, heter det: Jag kan försäkra E. M., att de arbeta med all makt på en rebellion, på det sättet, att de måtte få någon af grannarne, antingen det vore Brandenburg, Czaren, Polen eller Dannemark, dock sågo de helst det sednaste. Hufvudmännen äro dessa: grefve Brahe, gamle Rålamb, Nils Gyllenstjerna; och Bjelke äro de försäkrade om, att han gör ett med dem, förutan andra officerare och folk af qvalitet, som tusen gånger hellre vilja sätta lifvet till, än tigga. Det finnes ingen, som känner så till deras väsen som jag; ty med mig tala de fritt. Jag hörer och tiger, och rebuterar dem dock icke, men befattar mig alldeles icke dermed, förrän jag får veta E. M:ts allernådigste vilja, om jag får göra det eller icke, änskönt jag väl vet att det är ett halsbrytande arbete.n Man finner sedermera att alla dessa projekter blifvit öfvergifna och i stället det beslut fattadt, att vid kröningsdagen i laglig väg hos Konung och Ständer begära restitution af godsen. Konungens oförmodade förklarande för myndig, och hans snart derefter prononcerade bestämda vägran, att göra någon förändring i fadrens reduktions-anordningar, afskar allt hopp för de lidande att få rättadt hvad dem skett för när. Carl XIH och riket fingo sedermera plikta för hans faders orättvisa. Theoret. Praktisk lärobok i landtmäteriet. Till Landtmätares, Landtbrukares, Juristers och Kameralisters m. fl. tjenst. Sammandragen och utgifven af Anders Alreik. Fil. Mag., öfveringeniör, BR. N. o. W. O. Detta arbetes författare, som tillika är dess förläggare, uppgifver i företalet, att hufvudändamålet med dess sammanskrifning och utgifvande varit först och främst att förskaffa landtmätare en tjenlig bjelpreda, genom en något utförligare lärobok, som på ctt yctenskapligt eller theoret. praktiskt sätt afhandiade de ämnen, hvari den, som till landtm. auskultant åstundar blifva antagen, skall, enligt 24 i 4827 års Kongl. landtmäteri-instruktion, göra redo vid den med honom i Gencrallandtmäterikontoret anställda offentliga examen, nemligen grunderna till den praktiska utifningen af landtmäteriet, hvartill också hörer alla slags höjdmätningars och afvägnin gars noggranna verkställande, äfvensom kartors transportering, projektion och konstruktion, m. m. Det är således att betrakta så;som sednare afdelningen af den examinationskurs för landtmätarr, hvars för a afdelning författaren utgifvit i ett föregående verk under titel af: Lärobok i geometrien och Trigonometrien, och hvartill i den här ifrågavarande landtmäterihandboken öfverallt hänvisas, så att den sistnämnda ej gerna kan förstås fullständigt om man cj äfven har den förra tillhands. Begge böckernas oumbärlighet för landtmätaren, såsom embelsman, är härigenom gifven på förhand, och deras afsättning på samma gång försäkrad inom den klass, för hvilken de egentligen äro bestämda. Juristen och kameralisten finna derjemte i företalet till landtmäterihandboken en öfversigt af Svenska landtmäteriets och geografiens historia, tillika med en uppgift på gällande landtmäteriförfattningar. För den egentlige landtbrukaren i allmänhet torde ett så i deta!j gående verk, som detta, likväl finnas mindre lämpligt, äfven om priset ej kommer ifråga på författarens begge tillsamman hörande läroböcker; ehuru man måste medgifva, att de ej kunna kallas dyra, i förhållande till arktal och plancher. — I 42 kapitel och 238 SS afhandlar Förf. sitt ämne. Till öfversigt deraf må här anföras dessa kapitels rubriker: 4) Om räta iniers utstakning; 2) Om räta liniers uppmätning; 5) Om Landtmätaretafians, Vattenpassets, Diopterlinealens och Kompassens sammansättning, verifikation och bruk; 4) Om Landtmätaretaflans uppställande och användande till viokelmätning, äfvensom vinklars upptagande medelst störar och kedjan, m. m.; 5) Om otillgängliga räta liniers och höjders, äfvensom krokiga liniers uppmätning, samt vinkelräta och parallella liniers utsättande på fältet, såväl medelst störar och mätkedjan, som med landtmätaretaflan; 6) Om figurers uppmätning såväl medelst störar och mätkedjan, som med landtmäraretaflan, samt specialkartors upprätande; 7) Om vinklars, otillgängliga liniers och höjders uppmätning, m. m. med graderade instrumenter, samt trigonometrisk landtmätning: 8) Om specialkarLors sammansättning, uppritning, uträkning, afkopieing och transportering, m. m.; 9) Om de å specialkartor upptagna ägorymders geometriska och ekonomiska fördelning; 40) Om geografiska kartors upprätlande; 44) Om afvägningar, och 42) Om höjdmätning med barometer. — Vid alla föreskrifterna äro nödiga egor, formler, exempel och tabe!ler bifogade, och 10 nätt graverade plancher upptaga i 234 figurer hvad om genom teckning behöft göras åskådligt. RLANDADRE ÄMNEN: