ee I ka egendomarne, landsköfdingen Hr friherre af Schmidt, samt kommittrade, nu aflidne Hr generalkonsuln Dehn och äfven aflidne Hr revisorn Widegren, att hafva tillsyn öfver ILjuså egendom och revidera räkenskaperne derstädes (72 9), och under den 49 i samma månad, att vara förvaltare öfver Svartlå egendom och Hedensforss sågverk, samt att hafva öfverinseende öfI ver Ljuså sågverk, emot 300 Rår Bko lön inalles, Itre kofoder samt 3 lNis8 talg till kontorsljus (Ae 40) 3). ww Mr vv we er De nu uppräknade uppdrag och dermed gemenskap egande angelägenheter äro de hufvudsakliga, som varit Grave successift anförtrodde. Likväl visa handlingarne, att han derjemte under tiden varit anlitad för vissa, tillfälliga biträden och, för utförandet deraf, gjort en och annan resa inom verkens område 9). Huru svårt eller omöjligt det varit för vederbörande, att tillfredsställa Graves ombytliga och jemt stegrade anspråk, eller att sätta gräns för hans oroliga verksamhet, alstrad af öfverspända begrepp om egen större skicklighet och förmåga, framlyser öfverallt i hans egna relationer, ehuru mycket han sökt bemantla sitt förfarande och undskylla den ringa aktning, han visat I de personer, som egde öfver honom befalla 40). Också luppsade han, innan kort eller redan den 20 Mars 1828, sina befattningar såsom inspektor vid Svartlå, I Edeforss Ljuså och Hedensforss och erhöll bifall derI till, enligt generalkonsuipbetins bref till Hr löjtnanljde April (2: 27)14). Seten Ström, den 3 denpål j dan jemväl Hr lendshöfdingen, friherre af Schmidt och kommitterade den 28 derpåföljde Jali uppsagt honom Ifrån arrendet af Svartlå, men Grave fortfarit att derstädes vistas till inemot hösten år 1831, återvände han I till Stockholm vid den tiden, samt uppträdde genast I med pretentioner, dem ban nästan ifrån första stunden jskaffa ökad näring 42). Pe mångfaldiga utvägar och Ibemedlingar, genom hvilka han bemödat sig att göra 15) Och den Höge Egaren uppbyggde icke Svartlå af sitt antagande i verkens tjenst synes hafva förberedt, och åt hvilka han, under tidens längd, sökt, genom underhållna stridigheter med förvaltningen förbruk och her ännu icke på 135 år byggt eller börjat bygga; likväl blef jag uppsagd, hotades :med vräkning och kunde med möda erhålla laga fardag till flyttning. EHvarken den i ettlagligt kontrakt lofvade inspektionen och naturligtvis än mindre någon annan ersättning för den mig tillfogade förlusten, kunde jag utverka mig. Att kontraktet verkligen blifvit uppsagdt, ehuru man föregifvit motsatsen, upplyses af bil. litt. T, genom den af Kongl. kommissionen derå tecknade uppsägningen, införd i Aftonbladet JA 4110. Ytterligare erkännes samma factum längre fram i Tit. Staaffs relation. 6) Jag beklagar Hr advokatfiskal Staaff, som har åter råkat framkalla den erinran, att jag blef narnad på denna inspektion, liksom på allt det öfriga af kontraktet. 7) Införd i Aftonbladet för den 46 Maj, Je 112, Afven uti-den förekommer förespeglingarn, icke mindre lysande, än dem jag omnämnt i första noten här ofvan. 8) Och dessa uppdrag fullgjorde jag äfven; det ouppfyllda är återigen den lön, jag skulle få; denna förvandlades, som allt annat, i en underdånig fordran, hvilken, genom stämningen den 27 sistlidne Mars, till Stockholms Kämnersrätt, jag nu sökt utbekomma. 9) Det låter visserligen alitför obetydligt, att fordra godtgörelse för blott en och annan resar. gjord inom verkens område,, men för den, som känner Områdetn, t. ex., att det är 22 mil emellan grufvorne och masugnen, etc. etc., lärer det kanske icke anses så obetydligt. Reseräkningen är likväl icke betydlig, och kanske är detta orsaken, att man icke nedlåtit sig att honorera den. 410) När Tit. Staaff uppbjuder sin skicklighet, att mota alla sådana mina fordringar, för hvilkas giltighet blott moraliskt bindande, men icke juridiskt tvingande skäl kunna presteras, så måste jag lemna hans handlingssått otadladt, emedan endel jurister antagit, att en fullmäktig måste bestrida hvarje fordran, som ej kan drifvas till utmätning; men då Hr advokatfiskalen i ett civilt mål, och sedan han tydligen ådagalagt, att kan ej ämnar låta andra skäl, än de blett och bart juridiska gälla, likväl söker göra motiverna till mina handlingar misstänkta, så synes han mig hafva gått längre, än sakförare i allmänhet anse tillständigt. Innan Hr advokatfiskal Staaff kan visa, att jag vid något tillfälle, under den tid jag var i tjerst, vägrat uppfylla hvad mig ålegat, eller att jag sökt betaga förmännen deras beslutande rätt, eller inleda dem i kostsamma och outförbara företag, eller på något sätt sökt ställa min skicklighet öfver andras, som förstodo sig på bruksrörelse; och innan Hr advokatfiskalen förmått tillintetgöra de goda vitsord, jag erhållit, just af dem, som, vid brukens drift, voro m na vedersakare: — så bör, om jag ej för mycket misstager mig, — Hr advokatfiskalen icke bilägga sina invändningar med omdömen om mina motiver. En inspektor vid ett bruk kan nog komma i kollision med egaren, utan att det nödvändigt sker af förhäfvelse från den förres sida. När nämligen inspektorn står i ansvar för allt som göres eller underlåtes, när han ansättes af alla, som med bruket hafva affärer, men egarn låter allt fattas, alla öppet gifna eller tyst förutsatta vilkor för bruksdriften blifva ouppfyllda, så uppkommer en kollision, om än inspektern är aldrig så beskedlig. Om jag någon gång hindrat disponenterna och kommissionernap att förfara med all den makt, de tycktes ega, så kom det sig stundom deraf, att jag måste förutsätta. det egaren ej kunde vara belåten med det. som skedde till bans skada men oftast deraf, ott man brukade sätta mig i sticket för hvad man gjorde. För öfrigt har jag ju blott begärt en kompromiss,, en domstol, som afgör om mina handligar svara mot mina pretensioner: är det då Hr advokatfiskalens mening, att, utan undersökning och bevis, säga till våra domare, att mitt handlingssätt är sådant, att det icke kan eller får undersökas? Mot mina förmän sökte jag ådagalägga min aktning genom uppfyllande af mina skyldigheter; något skäl till speciel eller personlig aktning för de personer, med hvilka man satte mig i beröring kunde jag aldrig upptäcka, och märkte aldrig i deras uppförande, att de på allvar gjorde anspråk derpå. 4) Innan kort uppsade jag, emedan jag innan kort upptäckte, att man ej mot mig uppfyllde sina förhindelser. och emedan iac ninnan karta hlaf lag. t WU WP FA pm