många engelska ord, isynnerhet: då det uttalas a en sådan språkkarl som magister Dreggel: Han var i ordets hela bemärkelse språkkarl och kunde både döda och defvaånde tungomål En sådan karl är ett exemplar af den nu nästa utgångna stereotypupplagan af lärde,,som fordon predikade, att man skulle lära språken för språ kens skull och bråkade sin hjerna medsgramma tikor utan ända. Magistern talade beständigt om språkens genius emedan han hade genomgräft dess kadaver,: de det ligger skrinlagdt i lexika och grammatikor men språkens anda, det lefvande, det karakteri stiska, det, om man så får säga, personliga ho ett språk, fattade han aldrig, lika litet huru när ett folks historia är förknippad med dess tungo mål och framstegen af dess bildning represente rade genom förenklingar i språket. Bland motsägelser här i verlden är också den att tvänne varelser, som tillsammans dela olyc kan, isynnerbet fångenskapen, aldrig äro ense tvänne foglar i en bur hugga hvarandra bestän digt, tvänne möss i en råttfälla slåss på lif ocI död, och tvänne fångar i samma fängsel äro säl lan vänner, utan förbittra hvarandras lif mec ovänskap och bitterhet. Det är beklagligen oft samma förhållande mellan gamla informatorer oci guvernanter; ju tråkigare, ju mera fängslade a sitt herrskaps nycker de finna sig, desto ifrigar äro de sysselsatta Imed att plåga hvarandra oc smågnabbas; om hvad, veta de ej så noga sjelfve men gräla skola de. Å Lotta hade ej ännu känt bojan trycka no hårdt, för att vilja gräla med magister Draeggel men magistern deremot hade knappt sett guver nantens blomstrande figur, förr än han förargad sig in i själen och föresatte sig att hålla henn på distans; ty han misstänkte öfvermåttan sådan nippertipper att vilja drifva spektakel med han värda person, och hade dessutom i sina god tjugo år legat i delo med guvernanter, allt sedai den första, en viss mamsell Zippzig af tysk ex