många engelska ord, isynnerhet: då det uttalas a
en sådan språkkarl som magister Dreggel:
Han var i ordets hela bemärkelse språkkarl
och kunde både döda och defvaånde tungomål
En sådan karl är ett exemplar af den nu nästa
utgångna stereotypupplagan af lärde,,som fordon
predikade, att man skulle lära språken för språ
kens skull och bråkade sin hjerna medsgramma
tikor utan ända.
Magistern talade beständigt om språkens genius
emedan han hade genomgräft dess kadaver,: de
det ligger skrinlagdt i lexika och grammatikor
men språkens anda, det lefvande, det karakteri
stiska, det, om man så får säga, personliga ho
ett språk, fattade han aldrig, lika litet huru när
ett folks historia är förknippad med dess tungo
mål och framstegen af dess bildning represente
rade genom förenklingar i språket.
Bland motsägelser här i verlden är också den
att tvänne varelser, som tillsammans dela olyc
kan, isynnerbet fångenskapen, aldrig äro ense
tvänne foglar i en bur hugga hvarandra bestän
digt, tvänne möss i en råttfälla slåss på lif ocI
död, och tvänne fångar i samma fängsel äro säl
lan vänner, utan förbittra hvarandras lif mec
ovänskap och bitterhet. Det är beklagligen oft
samma förhållande mellan gamla informatorer oci
guvernanter; ju tråkigare, ju mera fängslade a
sitt herrskaps nycker de finna sig, desto ifrigar
äro de sysselsatta Imed att plåga hvarandra oc
smågnabbas; om hvad, veta de ej så noga sjelfve
men gräla skola de. Å
Lotta hade ej ännu känt bojan trycka no
hårdt, för att vilja gräla med magister Draeggel
men magistern deremot hade knappt sett guver
nantens blomstrande figur, förr än han förargad
sig in i själen och föresatte sig att hålla henn
på distans; ty han misstänkte öfvermåttan sådan
nippertipper att vilja drifva spektakel med han
värda person, och hade dessutom i sina god
tjugo år legat i delo med guvernanter, allt sedai
den första, en viss mamsell Zippzig af tysk ex