alla. utom Spaniorerne få uppebålla sig hvar de vilja, blott de anmäla sig hös autoriteterna. I Paris har en förening blifvit stiftat för frånska industriens utbredande till China, under namn af societe-chino-parisienne. Denna har redan uppmanat handelsministeren, att bereda sakerna så, att utländska industriartiklar komima att deltagai expositionen uti Paris, hvarigenom man förmodar att reciprocitet kunde vinnas, till fördel för de franska tillverkningarnes utbredande. SPANIEN. Folkets missnöje med: nyavministerens utnämning gaf sig luft hela: den 20 Maj: Då ministrarne kommo från deputeradekammareny blefvo de skymfade och några af deras ekipager förföljde med stenkastning. En person bade, med knif i hand, sprungit fram mot Hr Becerra; men då han greps, förklarade han, att han endast velat komma fram till bonom, för att försvara hans lif, om det hotades. Innan sessionen börjades, var ett förfärligt tumult. Då ministrarna Becerra och Hoyos inkommo i salen, upphöjdesen mängd röster höga skri och en talare: uppträdde, för att fordra af presidenten, att Han skulle utvisa en person, som var närvarande, en minister, som kammaren icke erkänner, om hvilkens utnämning den ej fått medddelande och som icke en gång var deputerad. Hr Hoyos måste derpå lemna salen, då ordningen återställdes. , Dånamnet Mendizabal uttalades af presidenten, ropades: Ner med röfvaren! Han hade: försigtigtvis icke infunnit sig. Hans vagn blef -altdelessönderstagen af folket. Sammankomsten slutades buHersamt; -sedan Hr Becerra bedt presidenten åtskilja den. Folket ropade ofta. på gatorna: Lefve friheten! Ned med ministrarna och.med: Ayacuchost ; Om : aftonen blef allt lugnt. Med telegrafdepech hade Kommit ännu vigtigare underrättelser till Paris den. 29 Maj. Espårtero hade beslutat sig tillsatt upplösarCortes,..som först den 26 Augusti skall åter försarnläsy och göra en appell till folket, hvilket nu bar svårt nog, att ibland partierna utfinna sina sanna vänner. Han vinner härigenomr tre miånaders-tid för sina planers befordrande och har Madrids -hätionalgarde att stödja sig på; MÅN sakerna stå i ett högst betänkligt läge. 9 8 ue 2 Amsterdams dufvopost har medfört ryktet,..att tre provinser i Spanien gjort uppror och att åter tumult utbrutit i Barcelona. IJT-ATH STORBRITANNIEN: Under den diskussion i Underhuset;:hvartill åtskillige fredsdomares afsättning i Irland;för det de gynnat repealväsendet, gaf anledning, yttrade inrikesministern, Sir James Graham, , att Drottningen uttryckligen autoriserat premierministern, att i parlamentet förklara, attohon iafseende på repealfrågan fullkomligt delade sim företrådares åsigter. i Till Chatham hade nyligen 127 man ankommit, qvarlefvan af 44 infanteriregementet, som för det mesta blef nedhugget :under återtåget från Afghanistan. J sa Enligt från Ostindien ankomna bref, skall underrättelsen, att Engelske agenten i Bökäara, öfverste Stoddart och kapten ; Conolly, blifvit halshuggna, lyckligtvis vara ogrundad. Från Philadelphia berättas; utt vid fyrbåken på Thatchers Island, vid Cap Ann, ett bräde flutit i land, på hvilket stodo orden: Sleamship . President.. Detta är veterligen första lemningen af detta olyckliga fartyg, som hafvet återgifvit: Hertigen af Palmella: väntades. till London med första från Lissabon. j Den katolske erkebiskopen i Armagh höll vid en af de sednare Irländska repealhögtiderna ett tal, som väckt ofantligt uppseende i hela Storbritannien och föranledt vidlyftiga förklaringar i-Ofverhuset. Öfver förloppet med nyssnämnda fest förekomma i en Dublinsk tidning, följande närmare underrättelser. Festen. hölls i .Mullighan; biskopen af Meath förde ordet; OConnell satt till höger om honom; erkebiskopen åf Armagh till venster. Det var vid besvarandet af en skål som den sednare, bland annat; yttrade: Jag: må ste säga er, M. H;, några ord öfversidet Irländska katolska presterskapets ställning i afseende på repealfrågan. Jag förklarar med fullkomlig öfvertygelse, att hvar romerskt-katolsk:: biskop i Irland, utan något enda undantag,ärew ifriganhängare af unionens upplösnings (Rop:) Ja, jag förkunnar det formligen och upprepar: alla katolska biskopar ha uttalat sig i samma mening och från ena ändan af Irland till den andra hylla vi samtligen denna åsigt. (Stormande bifall.) Jag skulle kanske inskränka mig till denna förklaring; men jag kan icke underlåta att antyda huru den katolska prelaturen skulle komna att förhålla sig, i fall den förblindade ministeren fördristar sig alt bringa sina tvångsåtgärdera till: utöfnings,. Om man vägrar oss att handla i dåbsljuset, som lyser ge