alla. utom Spaniorerne få uppebålla sig hvar de
vilja, blott de anmäla sig hös autoriteterna.
I Paris har en förening blifvit stiftat för frånska
industriens utbredande till China, under namn af
societe-chino-parisienne. Denna har redan upp-
manat handelsministeren, att bereda sakerna så,
att utländska industriartiklar komima att deltagai
expositionen uti Paris, hvarigenom man förmodar
att reciprocitet kunde vinnas, till fördel för de
franska tillverkningarnes utbredande.
SPANIEN.
Folkets missnöje med: nyavministerens utnäm-
ning gaf sig luft hela: den 20 Maj: Då mini-
strarne kommo från deputeradekammareny blefvo
de skymfade och några af deras ekipager för-
följde med stenkastning. En person bade, med
knif i hand, sprungit fram mot Hr Becerra; men
då han greps, förklarade han, att han endast velat
komma fram till bonom, för att försvara hans
lif, om det hotades. Innan sessionen börjades,
var ett förfärligt tumult. Då ministrarna Becerra
och Hoyos inkommo i salen, upphöjdesen mängd
röster höga skri och en talare: uppträdde, för att
fordra af presidenten, att Han skulle utvisa en
person, som var närvarande, en minister, som
kammaren icke erkänner, om hvilkens utnämning
den ej fått medddelande och som icke en gång
var deputerad. Hr Hoyos måste derpå lemna
salen, då ordningen återställdes. , Dånamnet Men-
dizabal uttalades af presidenten, ropades: Ner
med röfvaren! Han hade: försigtigtvis icke in-
funnit sig. Hans vagn blef -altdelessönderstagen af
folket. Sammankomsten slutades buHersamt; -sedan
Hr Becerra bedt presidenten åtskilja den. Folket
ropade ofta. på gatorna: Lefve friheten! Ned
med ministrarna och.med: Ayacuchost ; Om : af-
tonen blef allt lugnt.
Med telegrafdepech hade Kommit ännu vigtigare
underrättelser till Paris den. 29 Maj. Espårtero
hade beslutat sig tillsatt upplösarCortes,..som
först den 26 Augusti skall åter försarnläsy och
göra en appell till folket, hvilket nu bar svårt
nog, att ibland partierna utfinna sina sanna vän-
ner. Han vinner härigenomr tre miånaders-tid för
sina planers befordrande och har Madrids -hätio-
nalgarde att stödja sig på; MÅN sakerna stå i ett
högst betänkligt läge. 9 8 ue 2
Amsterdams dufvopost har medfört ryktet,..att
tre provinser i Spanien gjort uppror och att åter
tumult utbrutit i Barcelona. IJT-ATH
STORBRITANNIEN:
Under den diskussion i Underhuset;:hvartill åt-
skillige fredsdomares afsättning i Irland;för det de
gynnat repealväsendet, gaf anledning, yttrade in-
rikesministern, Sir James Graham, , att Drottnin-
gen uttryckligen autoriserat premierministern, att
i parlamentet förklara, attohon iafseende på re-
pealfrågan fullkomligt delade sim företrådares å-
sigter. i
Till Chatham hade nyligen 127 man ankommit,
qvarlefvan af 44 infanteriregementet, som för det
mesta blef nedhugget :under återtåget från Afgha-
nistan. J sa
Enligt från Ostindien ankomna bref, skall un-
derrättelsen, att Engelske agenten i Bökäara, öf-
verste Stoddart och kapten ; Conolly, blifvit hals-
huggna, lyckligtvis vara ogrundad.
Från Philadelphia berättas; utt vid fyrbåken på
Thatchers Island, vid Cap Ann, ett bräde flutit
i land, på hvilket stodo orden: Sleamship . Pre-
sident.. Detta är veterligen första lemningen af
detta olyckliga fartyg, som hafvet återgifvit:
Hertigen af Palmella: väntades. till London med
första från Lissabon. j
Den katolske erkebiskopen i Armagh höll vid
en af de sednare Irländska repealhögtiderna ett tal,
som väckt ofantligt uppseende i hela Storbritan-
nien och föranledt vidlyftiga förklaringar i-Of-
verhuset. Öfver förloppet med nyssnämnda fest
förekomma i en Dublinsk tidning, följande när-
mare underrättelser. Festen. hölls i .Mullighan;
biskopen af Meath förde ordet; OConnell satt
till höger om honom; erkebiskopen åf Armagh
till venster. Det var vid besvarandet af en skål
som den sednare, bland annat; yttrade: Jag: må
ste säga er, M. H;, några ord öfversidet Ir-
ländska katolska presterskapets ställning i afseende
på repealfrågan. Jag förklarar med fullkomlig öf-
vertygelse, att hvar romerskt-katolsk:: biskop i
Irland, utan något enda undantag,ärew ifrigan-
hängare af unionens upplösnings (Rop:) Ja, jag
förkunnar det formligen och upprepar: alla ka-
tolska biskopar ha uttalat sig i samma mening
och från ena ändan af Irland till den andra hylla
vi samtligen denna åsigt. (Stormande bifall.) Jag
skulle kanske inskränka mig till denna förklaring;
men jag kan icke underlåta att antyda huru den
katolska prelaturen skulle komna att förhålla sig,
i fall den förblindade ministeren fördristar sig alt
bringa sina tvångsåtgärdera till: utöfnings,. Om
man vägrar oss att handla i dåbsljuset, som lyser
ge