4
Då ibland en allmoge förspörjes en sådan tendens
till nykterhet och sans, så må man förundra sig öf-
ver mången så kallad upplyst, som både med ord och
exempel söker motverka det goda ändamilet.
(St. KE. L. T.)
Fahlun den 26 Maj. Alt sedan den vidt ut-
ropade Nöden i Dalarne har denna ort, åtminstone
hvad allmogen beträffar, varit lycklig. Goda år och
arbetsförtjenst har satt folket i stånd att betala sina
skulder, som: bäst ses af de minskade lagsökningarna.
Penningebrist kan man således ej klaga öfver, och
om den nu skulle börja kännas för bruksägarne, så
får dock allmogen likafullt betaldt för kol och foror,
ty derpå lemnas ej kredit, men ofta förskott. Den
goda tillgången på penningar inses också deraf, att
fjerdeparterna eller lotterna i Fahlu grufva nu stigit
upp till 4400 Rdr bko och uppköpas ifrigt af perso-
ner i orten, och detta oaktadt grufvan ger ringa af-
komst, jernet är: i vanpris och privatbankens octroy
snart slut. Nya köpmän och nya bergsmän uppstå
och man hör ej mer af de många cessioner, som för
några år sedan vorb i svang. Endast en galanteri-
bandlare och källarmästarn hafva cederat, hvilken sed-
pare rörelse förr var den indrägtigaste och gaf stor
rikedom. Månne detta ock hörer till tidens goda
tecken? Imedlertid synes det nu som nöden rest till
fanders. Vår bergshauptman har deremot rest till
Frankrike och lärer ej komma hem förr än åt hösten.
När nöden kommer igen vet man ej, men hoppas allt
godt af Nödhjelps-kommitteen, Jonssons myrutdiknin-
gar, den nya chaussten och fängelsebyggnaden. God
hälsa och välmåga vänta vi af den nya brunnsinrätt-
ningen, Gräfenbergs badhuset och vattensystemet. Alla
dricka nu vatten under det Runn urtappas. Hvilken
inkonseqvens i styrelsen? — Stora krigi-ka rörelser i
landena; Regementet tågar med sina mustacher och
pipskägg ät Stockholm och beväringen med sina bond-
luggar åt Romehed. Gud bevare oss för krig och
örlig!!! Måtte det endast gå ut på knallhattar, celler
som en gammal visa lyder:
Arter till kulor och rofvor till krut,
Om du vill skjuta så packa dig ut.
(T. f. F. L. 0. S.)
Carlstad den 24 Maj. Vi hafva ett bekymmer
att dragas med, nemligen Wenerns utomordentligt
låga vattenstånd, hvilket ganska menligt kan komma
att inverka på trafiken under året, och i synnerhet
för rederierna måste leda till en kännbar förlust, då
fartygen knappt kunna mer än halft lastas.
Med nästan fullkomlig visshet kan man förutse en
ännu mycket betydligare sänkning deri under loppet
af sommaren, serdeles om icke dess ymnigare neder-
börd inträffar. Också påstås farleden genom Asp-
kolmarne och Lurö skärgård blifva allt osäkrare, hvar-
igenom redan e.t fartyg, lastadt med jern, törnat på
ett blindskär i stora farleden, der de största fartyg
på Wenern förr obehindradt gått fram. Detta bör
ej eller förundra vid en vattenminskning af 5 fot i
ett redan förlidet år lågt vattenstånd. Det är der-
före att önska oeh vänta, det direktionen för segla-
tionem på sjön Wenern allvarsamt tillhåller sin sjö-
mätare, att med flit och drift undersöka de farligare
punkterna och dem utpricka, helst förut farliga un-
dervattenskär nu till stor del icke mer äro det, då de
synas öfver vattnet, men förr oanmärkta deremot nu
äro just de farligaste. (W. T.)
Skara den 24 Maj. Vid ett sammanträde i
Mariestad den 45 d:s med åtskillige possessionater,
prester och mera ansedde af bondeståndet, till ett an-
tal af 30 personer, från närmast belägna församlin-
gar, beslöts, att Wadsbo härads invånare skulle in-
bjudas till utgörande af en kretsafdelning utaf länets
hushållnings-sällskap. Sedan reglor blifvit upprättade
och öfverstlöjtnanten frih. v. Otter åtagit sig ordfö-
randeskapet, bestämdes nästk. sammankomst att hållas
i Mariestad de första dagarne af Juli.
— Den 47 Maj nedbrann genom vådeld manbygg-
naden jemte stal! och vagnshus på Flata gästgifvare-
gård. Elden tros hafva uppkommit genom gnistor,
nedfallna på spåntaket. — Man omtalar att en mängd
stölder, isynnerhet af hästar, tid efter annen i orten
föröfvats. Natten till den 7 ds bortstals från hem-
mansegaren Joh. Johnsson i passag. Hendenc, ett häst-
kreatur med sele. På gästgifvaregården derstädes för-
lorades samma natt en vagn, hvarpå troligen tjufvarne
rest sina färde. (S. T.)