sig, för att teckna upp rättighetera,. Gummor-
na åter gingo in till pastorskan, som hölls i kö-
ket och tog emot smörtionden och linet, hvarel-
ter de införpassades till salen, der Lotta hade
trakteringen om hand. Detta skedde under glam
och skämt, och Lotta var en rätt treflig vär-
dinna och omtyckt af gummorna, som radade
upp sig längs efter väggarne, oeh en och en steg
fram och tog sig en smörgås eller en kopp kaffe
Vid detta tillfälle hade lilla Lotta varit fram-
me och gjort ett litet fuffensp, som innerligt
gladde henne. Man såg nemligen vid ena ändar
af det ena slagbordet en upprågad tallrik af det
godaste och vackraste smör, som någonsin blifvit
arbetadt i tjerna, men vid den andra bordsändan
stod en lika upprågad och utkrusad tallrik med
smör af en smutshvit färg och som spridde er
obehaglig härsken lukt kring rummet. Lotta be
skälmaktigt i den rosiga läppem då en tjock oci
stor bondgumma trädde inom dörren. ,Välkom-
men nämndemansmoral yttrade flickan, var god
mora lilla och tag för er, här är så godt och rari
smör,, fortfor hon, pekande på det gråhvita, ,de
vet ni nog sjelf, det är både färskt och snyggt
nämndemansmora, då ni sjelf har lagat till det:
De öfriga gummorna stötte hvarandra i sidan, t)
de förstodo den fina piken, som mamsell Lott
lagat till åt den snåla nämndemansmora i Wäll
berga, som år efter år utvalde det uslaste smör
bon kunde samla, åt.presten i Witomta. Satirer
kan visa sig i många former, men mamsell Lott:
var troligen den fetaste af alla. Deremot prisade
Lotta de öfriga gum morna uppriktigt och afhjer
tat, och de i sin ordning höllo af lilla mamsella
som om hon varit en af deras.
Ett annat af de tillfålen som afbröt den van
liga enformigheten var, då någon, till exempe
prostinnan, ty prosten var så gammal, att ha:
alldrig kom sig ut, eller också kommissariens hel