rörde omständigheter, så uppkommer deraf el hestämd olikhet i ömsesidiga förhållanden, son ganska menligt inverkar så väl på allmogens be red villighet, som folkundervisningens skyrndsam ma ordnande, dess utveckling och framtida be stånd; ty ehuru man rättvist kan antaga, att der för lärarne i folkskolorne nu bestämda minim löneinkomst af 8 till 40 tunnor spannmål, 5: Rdr 46 sk. Bko, boningsrum, jordfruktsländ oci nödigt vedbehof, serdeles då denna befattning mer någon annan icke kan förenas, ganska väl erfor dras till tryggad utkomst för den, hvilken upp offrar sin tid för ett så mödosamt och tillik: välgörande ändamål, så uppkommer ändock i då fattigare församlingarne flera anledningar till be kymmer, aldrahelst om lokalen och vidsträckt heten af desamma äfven nödgar till distriktsel ler byskolors inrättande och underhåll. Hr a Forssells år 4834 utgifna sockenstatistik upplyser att af rikets 2370 församlingar, annexer och kapell inberäknade, men 46 lappmarkssocknar frår antalet uteslutna, finnas icke mindre än 743 som understiga 46 mantal, hvaraf synes att i dess: sednare, från 1, till 4 tunna blifver den afgif hvarje helt hemman får vidkännas blott i spann mål; men huruvida dema och alla öfriga utgifter öfverallt och med invånarnes bestånd kunna utgå, är en fråga som ej bör lemnas utan en allvarlig granskning och uppmärksamhet. Beräknas än vid:re, att de flesta församlingar måste bygga skolhus, anskaffa inventarier, tabeller, böcker m. m., äfvensom allt detta framgent underhålla, så bör det kunna inses, att de svårigheter, som måste öfvervinnas, äro hvarken få eller obetydliga, att allmogens goda vilja och förmåga är så högt uppskattad som möjligt, och att, om den sednare på ett eller annat ställe, af allmänna medel eller de mera förmögna och bildade invånarne icke blifver understödd och således visar sig otillräcklig, förkastelsedomen dock hvarken bör blifva allmän eller för högt uttalas. I frågan åter om statsanslaget för bidrag till lön åt skollärare, så uppkommer det resultat, att om detsamma pro rata parte fördelas å blott 2000 församlingar (helst de öfriga möjligen ega donationer eller andra lika säkra inkomster för deras skolinrättningars underhåll) så belöper sig å hvardera 25 Rdr årligen?! Följes åter en annan fördelningsgrund, nemligen i mån af församlingarnes utrönta ekonomiska och lokala förhållanden, så kan denna svårligen blifva fullt rättvis, ej eller instämmer den med de öfrigas på lag och billighet grundade anspråk och bildar således missbelåtenhet, hvartill andra anledningar ej eller saknas. Strengnäs konsistorium t. ex. har uti cirkulär JE 6 af d. 22 Dec. 1842 tillkännagifvit, att de församlingar, som ega s k. sockenmagasin, icke kunna komma i fråga vid fördelningen af statsanslaget (fastän hvarken ständernes skrifvelse i ämnet, eller stadgan om folkundervisningen gifva någon anledning till ett dylikt maktspråk) samt derigenom antydt, att de kommuner, som i detta afseende gjort för sig måhända stora uppoffringar, böra stå tillbaka för andra, hvilka bekymmerslöst frisagt sig från omtankan både om sig sjelfva, den uppvexande generationen och framtiden. Departementet för ecklesiastikärenderne har, snart 2:ne år efter ständernas beslut i ämnet, grundadt på en: kongl. proposition, och ett år efter författningens utfärdande, icke medhunnit att insamla de underrättelser, som dertill erfordras, än mindre föreslå fördelningen af statsanslaget stiften emellan. Vissa stiftstyrelser hafva meddelat åtskilliga grunder och bestämmelser till vinnande af en åsyftad likhet vid upprättandet af reglementen för de blifvande folkskolorne, andra åter icke, 0. s. v. Att sådant sammanlagdt verkar osäkerhet, minskar nitet för och fördröjer ordnandet af folkundervisningen, kan väl svårligen bestridas; men att dess förutan någon egentlig obenägenhet för densamma hos allmogen förefinnes, anser ins. så mycket mindre sannolikt, som sjelfva saken, då den al nitiska män med värma blifvit omfattad och klart framställd, redan tillvunnit sig lika stor uppmärksamhet som framgång, och menigheterne, deras ofta bekymmerfulla ställning oaktadt, dock befinna sig i det :stadium af upplysning, att de ganska väl inse fördelarne deraf. Oberäknadt ofvanantydda svårigheter, hvilka församlingarne vid deras skolundervisnings ordnande hafva att bekämpa, vill det synas liksom skulle ett mindre nit för. densamma nu mera ega rum mot förut. Orsaken är troligen, dels att inseefidet öfver folkundervisningen blifvit förflyttadt till autoriteter, hvilkas användande af denna rättighet möjligen kommer att stå i strid mot församlingarnes åsigter och intressen; -dels att mängden af de läroämnen, som i skolorna böra föredragas, af en eller annan anses för stor eller obehöflig för den arbetande klassen. Ins.