rörde omständigheter, så uppkommer deraf el
hestämd olikhet i ömsesidiga förhållanden, son
ganska menligt inverkar så väl på allmogens be
red villighet, som folkundervisningens skyrndsam
ma ordnande, dess utveckling och framtida be
stånd; ty ehuru man rättvist kan antaga, att der
för lärarne i folkskolorne nu bestämda minim
löneinkomst af 8 till 40 tunnor spannmål, 5:
Rdr 46 sk. Bko, boningsrum, jordfruktsländ oci
nödigt vedbehof, serdeles då denna befattning mer
någon annan icke kan förenas, ganska väl erfor
dras till tryggad utkomst för den, hvilken upp
offrar sin tid för ett så mödosamt och tillik:
välgörande ändamål, så uppkommer ändock i då
fattigare - församlingarne flera anledningar till be
kymmer, aldrahelst om lokalen och vidsträckt
heten af desamma äfven nödgar till distrikts- el
ler byskolors inrättande och underhåll. Hr a
Forssells år 4834 utgifna sockenstatistik upplyser
att af rikets 2370 församlingar, annexer och ka-
pell inberäknade, men 46 lappmarkssocknar frår
antalet uteslutna, finnas icke mindre än 743 som
understiga 46 mantal, hvaraf synes att i dess:
sednare, från 1, till 4 tunna blifver den afgif
hvarje helt hemman får vidkännas blott i spann
mål; men huruvida dema och alla öfriga utgif-
ter öfverallt och med invånarnes bestånd kunna
utgå, är en fråga som ej bör lemnas utan en all-
varlig granskning och uppmärksamhet. Beräknas
än vid:re, att de flesta församlingar måste bygga
skolhus, anskaffa inventarier, tabeller, böcker m.
m., äfvensom allt detta framgent underhålla, så
bör det kunna inses, att de svårigheter, som måste
öfvervinnas, äro hvarken få eller obetydliga, att
allmogens goda vilja och förmåga är så högt upp-
skattad som möjligt, och att, om den sednare på
ett eller annat ställe, af allmänna medel eller
de mera förmögna och bildade invånarne icke
blifver understödd och således visar sig otillräck-
lig, förkastelsedomen dock hvarken bör blifva
allmän eller för högt uttalas. I frågan åter om
statsanslaget för bidrag till lön åt skollärare, så
uppkommer det resultat, att om detsamma pro
rata parte fördelas å blott 2000 församlingar (helst
de öfriga möjligen ega donationer eller andra lika
säkra inkomster för deras skolinrättningars under-
håll) så belöper sig å hvardera 25 Rdr årligen?!
Följes åter en annan fördelningsgrund, nemligen
i mån af församlingarnes utrönta ekonomiska och
lokala förhållanden, så kan denna svårligen blifva
fullt rättvis, ej eller instämmer den med de öf-
rigas på lag och billighet grundade anspråk och
bildar således missbelåtenhet, hvartill andra an-
ledningar ej eller saknas. Strengnäs konsistorium
t. ex. har uti cirkulär JE 6 af d. 22 Dec. 1842
tillkännagifvit, att de församlingar, som ega s k.
sockenmagasin, icke kunna komma i fråga vid
fördelningen af statsanslaget (fastän hvarken stän-
dernes skrifvelse i ämnet, eller stadgan om folk-
undervisningen gifva någon anledning till ett dy-
likt maktspråk) samt derigenom antydt, att de
kommuner, som i detta afseende gjort för sig må-
hända stora uppoffringar, böra stå tillbaka för
andra, hvilka bekymmerslöst frisagt sig från om-
tankan både om sig sjelfva, den uppvexande ge-
nerationen och framtiden. Departementet för ec-
klesiastikärenderne har, snart 2:ne år efter stän-
dernas beslut i ämnet, grundadt på en: kongl.
proposition, och ett år efter författningens ut-
färdande, icke medhunnit att insamla de under-
rättelser, som dertill erfordras, än mindre föreslå
fördelningen af statsanslaget stiften emellan. Vissa
stiftstyrelser hafva meddelat åtskilliga grunder
och bestämmelser till vinnande af en åsyftad lik-
het vid upprättandet af reglementen för de blif-
vande folkskolorne, andra åter icke, 0. s. v. Att
sådant sammanlagdt verkar osäkerhet, minskar ni-
tet för och fördröjer ordnandet af folkundervis-
ningen, kan väl svårligen bestridas; men att dess
förutan någon egentlig obenägenhet för densamma
hos allmogen förefinnes, anser ins. så mycket
mindre sannolikt, som sjelfva saken, då den al
nitiska män med värma blifvit omfattad och
klart framställd, redan tillvunnit sig lika stor
uppmärksamhet som framgång, och menigheterne,
deras ofta bekymmerfulla ställning oaktadt, dock
befinna sig i det :stadium af upplysning, att de
ganska väl inse fördelarne deraf.
Oberäknadt ofvanantydda svårigheter, hvilka för-
samlingarne vid deras skolundervisnings ordnande
hafva att bekämpa, vill det synas liksom skulle ett
mindre nit för. densamma nu mera ega rum mot
förut. Orsaken är troligen, dels att inseefidet öfver
folkundervisningen blifvit förflyttadt till autoriteter,
hvilkas användande af denna rättighet möjligen kom-
mer att stå i strid mot församlingarnes åsigter och
intressen; -dels att mängden af de läroämnen, som i
skolorna böra föredragas, af en eller annan anses för
stor eller obehöflig för den arbetande klassen. Ins.