att skepparen styrde oriktig kurs, dömdes till ett ärs och matroserna, sju till antalet, till tre månaders tukthus med arbete. Berättelsen öfver arbetets fortgång vid det nya kungshuset i Christiania gifver vid handen, att dekorationerna, förgyllningen och inredningen i Konungens audiensrum, kabinett, sängkammare och bibliotek nu till det mesta äro färdiga. BLANDADE ÄMNEN: — FintLANDS FARTYG OCH SJÖFOLK ÅR 4842, Finska sjöoch stapelstäderne ägde vid årets utgång 463 fartyg af tillsamman 46,1357 läster och deribland 4356 skepp, 70 briggar och 7 ångfartyg. Antalet tjenstbart sjöfolk utgjorde 3,524, hvaraf 482 skeppare. Under året hade 31 fartyg om tillsamman 3,299 läster tillkommit, och 4 fartyg om tillsamman 449 läster blifvit slopade. Ståndspersoners och allmogens landtmannafartyg inom Åbo och Björneborgs, Nylands, Wiborgs, Wasa och Uleåborgs län utgjorde tillsamman 844, af hvilka de till lästetal uppmätte höllo 49,146 läster och de öfrige tillsamman lastade 243,100 entumsbräder. Bland de resor, dessa fartyg gjort, anmärka vi blott 4,0735 resor till Petersburg, 231 till Stockholm, 30 till andra svenska orter, och 63 med fragtgods från Sverige; af dessa sednare hade 37 gått från och till svensk hamn. Landtmannafartygen sysselsatte 2,934 man, hvaraf 240 under året gjorde första resan. Af städernas fartyg hade under året 27 förolyckats, af landt mannafartygen blott 40. oo— LåGT VATTEN. Klagan öfver lågt vatten i fliderna förspörjes från flere håll i de utländska tidningarna. I Polen är vattnet så lågt i de bifloder, som löpa ner till Weichseln, och på hvilka högst betydliga qvantiteter spanmål och timmer nedforslas för att. sedan gå till Danzig, att stora upplag af nämnde, varor ligga vid stränderna och kunna ieke fortskaffas. Afven vid Thorn skall Weichselfloden i Å år vara ovanligt låg. — Ifrån Polska gränsen skrifves i början af denna månad. att ryske kejsarens tillämnade resa till Warschau blifvit uppskjuten och möjligen alldeles inställes. Icke desto mindre skulle de stora reformer, som kejsaren ämnar utföra i Polen, fortgå och under furst Paskewitzs vistande i kejserliga residensstaden (Pete sburg) definitivt boslätas. Under tiden fortgår arbetet för landets assimilerande med det stora kejsarriket med full fart, och den ena polska institutionen, det ena polska namnet försvinner efter det andra. Mått, vigt, mynt, milstolpar, landets indelning i kretsar och distrikter, ledningen och styrelsen af vägar och vattenkommunikationer, allt är redan ryskt. Genom detta inför man allt sådant, som inverkar på! dagliga lifvet och gör på sådant sätt stora steg på vägen att förändra det offentliga. Det är i synnerhet kyrkoärendena, som nu, då de taga en gynnande riktning för grekiska religionen, väcka det katholska presterskapets klagan. Men ingenting uträtltas dermed. Troligen kommer sjelfva den nyare påfliga allokutionen, angående nya intrång i katholska kyrkans angelägenheter, endast att i Petersburg föranleda nya ukaser. Folket visar sig imedlertid helt och hållet indolent, under det att klerus i stum ifver vidhåller sin gamla tro. Ingenting bevisar mera grekiska lärans kringgripande i Polen, än firandet af detta årets påskhögtid i Warschau. Det skedde alldeles efter typen af Petersburger folkfesten. På Krasinskytorget gofvos lustbarheter af alla slag. alldeles såsom den grekiska befolkningen brukar vid denna högtid, och de bättre klasserna deltogo i nöjena eller åskådade dem från sina åkdon, 0. s. v. Thronföljarens födelsedag. den 29 April, firades med gudstjenst i alla kyrkor, militärparader, teaterfester, bal och illumination. — I England har en nu afliden person testamenterat cen fond till en större skola i Duwich nära London, men med det uttryckliga förordnande, att skolmästaren skall vara och förblifva ogift. Man fruktade länge att detta skulle förorsaka hinder för skolans bringande i gång; men det oaktadt har en ung man om 23 år, vid namn Alleyn, som på köpet lär vara en mycket vacker och älskvärd karl, sökt och fått beställningen. En engelsk tidning, som berättar detta, beklagar tillika de ung: damerna öfver den förlust, som härigenom tillskyndats dem. — Franska tidningen Semaphore berättar om ett skeppsbrott af rysligaste slag. Den 3 April kl. 4 på aftonen fick franska briggen Le Furet på höjden af Madeira sigte på ett till hälften sjunket fartyg, som dref för vinden utan master och roder och endast liknade en ponton. Åtta man af besättningen som förenat sig kring den afbrutna fockmasten, under en söndrig segelduk, under det att vågorna sköljde öfver vrakets akterdel, upphöjde sina händer och ropade på hjelp. Kaptenen på Le Furet, Coulin, lät genast sätta ut en båt för att rädda de olyckliga, hvilka man fann i den beklagansvärdaste belägenhet, mer liknande skeletter än menniskor, sedan de utstått de otroligaste lidanden. I fyrtio dagar hade de drifvit omkring på hafvet; en häftig storm den 46 Februari hade borttagit batteriet, sluparne, jollen och köket, splittrat masterna och endast lemnat dem en obetydlig plats på fördäck öfrig, der de stodo med fötterna i vattnet. Två dagar hade de tillbragt utan all näring, då en matros genom dykning lyckades rädda två fat salt kött ur -skeppsrummet; dertill hade de fångat något fisk den de förtärde rå; till dryck hade de samlåt regnvatten, som himlen tid efter annan skickat dem. Då de ville sofva lade de sig-på däcket och fastbundo händerna vid den afbrutna masten, för att icke bortspolas af vågorna. Alla voro de skorbutiska och hade öppna sär på armar och fötter. Kaptenen lät gifva dem rena kläder, buljong och varma sängar samt förde dem till Gibraltar. Det förolyckade fartyget hette Tunder från Portland, och var destineradt till Madeira med plankor; utan tvifvel.var det endast den omständigheten, att fartyget hade trälast, som bindrade det att sjunka. — EN PREDIKAN, SOM INBRINGAR 30,000 FRANCS, Pater Kavignan, som för närvarande är på modet i Paris, predikade nyligen i kyrkan St. Koch, vid hvilket tillfälle kollekten skulle tillfalla de genom jordbäfningen på Guadeloupe lidande. Det berättas, att 50,000 francs dervid blifvit insamlade. — FÄRSKINNSFÄLLEN, juridisk tvistefråga, afdömd på vers. (Ur Helsingfors Morgonblad.) Ena sällsam tvist förevar en gång, för lång, lång tid tillbaka, inför en Häradsrätt. Saken har för oss blifvit sålunda berättad. Till den vanliga utstyrseln åt:bondbrudar i landsorten hörde den tidon hland annat. en fårskinns