att derigenom tillvägabringa ett fullständigt och
sanningsenligt bedömande af den här anmärkta
åtgärdens lämplighet eller motsatsen deraf. 145
UNDERSÖKNINGEN ANGÄENDE TILLVERK-
NING AF FALSKT STÄMPELPAPPER.
(Forts. från gårdagsbl.)
På derom framställd fråga tillkännagaf Meurling,
att han med det v,märkvärdiga besöket i Östergöth-
land menat det, då transaktionen med Wallman
försiggick och hvilket för Meurling erhållit en egen
bedröflig märkvärdighet. De personer, hvilka bevitt-
nade tilldragelsen vid Husbergs häktande, voro Hrr
pastor Palmlund och vice lektorn Sjöstrand, dem
Meurling hittills undvikit att namngifva, för att skona
dem från besväret och tilläfventyrs obehaget att imå-
let uppträda. För örigt uppgaf Mcurling, på derom
serskildt framställda frågor:
1:0 Mcurling har sagt att misstankar, som föran-
tedde angifvelsen, uppkommo till följd af en högre
rabatt, som Husberg erbjudit; när skedde detta er-
bjudande? Det var icke egentligen till följd af så-
dan orsak, som misstankar uppstodo, ty oansedt den-
na anledning influtit i första protokollet, så har lik-
väl något bestämdt aftal om rabatt emellan Husberg
och Meurling skett. Wallmans efter Skenninge mark-
nad, skriftligen framställda supposition att kartorna
tilläfventyrs voro af Engelsk tillverkning, gaf Meur-
ling första anledningen att misstänka deras beskaf-
enhet.
2:0 När skedde angifvelsen hos Hr lagmannen Berg?
Meurling ville erinra sig att angifvelsen skedde den
48, 49 eller 20 Augusti sistlidet år. Någon tid förut
hade Meurling aflemnat till Hr lagmannen en pro-
memoria af innehåll, att Meurling trodde sig känna
en för staten vigtig hemlighet, som han hoppades att
kunna upptäcka. Denna promemoria angick en helt
annan affär, bvilken Meurling föreställt sig lättare än
den vid verkställigheten befanns; han afstod derföre
från densamma, och refererade promemorians inne-
båll till karteabrikationen, då Meurling sedermera i
Augusti för Hr lagmannen Berg anmälte sin känne-
dom derom.
3:o Läste Meurling de bref, han vid visitationstill-
fället undantog? Scdan kommissarien Sandström för-
nekat att han fästat Meurlings uppmärksamhet på
berörde bref, ansåg Meurling sig ej böra vidhålla
denna uppgift, utan förmodar att han igenkänt sin
stil å utanskriften. Han erinrar sig dock bestämdt,
att han icke läst brefven.
4:0 Vid hvad tid öfverlät Meurling åt Stoltz och
Crona qvarvarande återstoden af hypothiserade kar-
torne? Meurling förmodade att det skett i Juli eller
Augusti månader.
5:o Meurling har sagt att Husberg sjelf upplånt
penningarne hos Stoltz, ehuru Meurling uthändigat
sin skuldsedel; åtog sig Husberg betalningsskyldighe-
ten, eller skulle Meurling verkställa den, med infly-
tande medel för kartor? Meurlings utsago om denna
negociation Skall hafva blifvit missförstådd. Husberg
förberedde penningarnes anskaffande, men Meurling
uppbar dem och öfverlemnade dem till Husberg; och
hade Meurling serskildt förbundit sig att infria skuld-
sedeln, och göra sig betalt med hypotheket.
6:0 Brefvexlade ej Mcurling med Husberg i denna
eller andra med kartetransaktionen sammanhängande
ämnen, innan ännu Meurling misstänkte att kartorna
voro falska? Meurling erkände att han till Husberg
aflåtit några bref, men han erinrade sig ej dessa brefs
innehåll. — Tilläfventyrs angingo de reqvisitioner af
kartor eller redovisning för de redan emottagne.
7:o Meurling har förut uppgifvit såsom skäl, hvar-
före han vid visitationstillfället undantog sina bref,
att desamma icke egt vidare gemenskap med detta
mål, än såsom använda medel för brottets upptäc-
kande. Då likväl Meurling nu vidgått, så väl att han
skrifvit flera bref till Husberg, i helt annat syfte än
för angifvelsen, äfvensom att han vid visitationen ej
läst de bref, han undantagit, så förefaller det besyn-
nerligt, huru Meurling kunnat veta innehållet af bref-
ven och att Meurling, på grund af denna kännedom,
ansett sig ega rättighet att undandraga dem domsto-
dens granskniog. Medgifver cj Meurling att en be-
stämd afsigt för tillgörandet förefunnits, tilläfventyrs
den, att undanrödja all kännedom om sättet huru
Meurling sjelf fört sina karteaffårer med Husberg?
Meurling fann väl, att en sådan slutsats kunde göras,
men vid visitationstillfället tänkte han ej derpå, att
han till Husberg aflåtit flere bref än de som åsyftade
angifvelsens befordrande. Meurling läste ej de un-
dantagna brefsen, utan förstörde dem genast vid åter-
komsten från Thelestad, hvilken åtgärd han sedermera
högeligen ångrat.
8:o Genom så väl Mecurlings förklaring öfver anled-
ningen till skiljaktigheterna i hans och hans brors
uppgifter om beloppet af det stämplade papper den
sednare fått emottaga, som det sätt hvarpå Mcurling
i öfrigt behandlat sina karteaffärar, synes det som
skulle Meurling, långt före den tid, då angifvelsen
sked e, hafya afvetat kartornes falska beskaffenhet.
Erkänner Meurling ri: tigheten af denna åsigt?
Meurling fann en sådan förmodan alldeles stridande
mot verkliga förhållandet; han har icke medgifvit och
det skall icke vara styrkt, att Meurling af Husberg
ätnjutit, eller att Meurling i sin ordning lemnat näå-
gon betydligare rabatt, och omständigheten att Meur-
ling ej haft reda på det belopp kartor, hvilket han
lemnat sin broder, borde ej kunna föras honom till
last, enär slägtskapsförhållandet uteslöt tankan på iakt-
tagande af försigtighetsmått, och förvissade Meurling,
att hvad brodern anhöll blef redovisadt.
9:0 Det sista karteparti, som Wallman erhållit, lem-
nades i Augusti månad sistlidet år. Om cj förr, så
har åtminstone samtidigt dermed angifvelsen skett hos
herr lagmannen Berg. Huru har Meurling kunnat
undgå att, genast efter det han blef -öfvertygad om
kartornes falska beskaffenhet, underrätta Wallman det
försäljningen borde inställas? Genast efter återkom-
sten från Skenninge marknad till Stockholm, fick Meur-
ling bref från Wallman, med underrättelse att kar-
torne voro sålda. Meurling har ej hållit hemlig affä-
ren med Wallman, utan anmält den hos herr lagman-
nen Berg, presidenten och kommendören Westerstrand
a a SA, AA Py