förrän vid karteköpet hört talas om handlanden elle förra fabrikören Stoltz, af sådan anledning icke upr gjorde handeln förrän han icke allenast vunnit upp lysning om deras åtkomst tilldet försålda stämplad papperet utan äfven, genom hvarje kartas granskning förvissat sig derom, att de voro riktiga och obegag nade; att hr häradshöfdingen vid denna gransknin hufvudsakligen fästat uppmärksamheten vid de så kal lade hvitoch vattenstämplarne, hvilka på alla kar torne förefallit och ännu föreföllo honom vara full komligt riktiga; att han i sin öfvertygelse om kartor nas riktighet vunnit ytterligare bekräftelse derigenon att ingen anmärkning emot dem gjordes, då de fö utvexling uppvisades i kartesigillateförsäljningskontore i Stockholm; att hr häradshöfdingen, sedan det blif vit bekant, att falskt stämpladt papper blifvit satt omlopp, ansett sig icke böra inlösa sin till Stoltz ut gifna skuldsådel, förrän det närmare hunnit utredas huruvida de af Stoltz försålda kartorna voro äkta el ler icke; att herr häradshöldingen, som från den ti den inställt allt vidare utlemnande af de köpta kar torna, väl .i början haft för afsigt, att å vederbörlig ort göra anmälan om hans i Stockholm verkställde inköp af kartor, men likväl vid närmare eftersinnan de, så mycket hellre trott sig böra tills vidare ochi afbidan på ransakningens fortgång uppskjuta med er sådan anmälan, som det förefallit föga sannolikt, at! de kartor kunde vara falska, hvilka tillhört och blifvit utlemnade af sjelfva angifvaren i karteförfalskningsmålet, notarien Meurling, samt att herr häradshöfdingen vote beredd att när som helst till vederbörande afiemnva de 285 Rdr Bko, hvilka han uppburit för begagnade kartor af det parti, som motsvarTade den ännu icke inlösta skuldsedeln. Herr häradshöfdingen inlemnade nu ett i slutet a! sistl. år till honom ankommet bref från gevaldigern Crona, hvilket bref lyder sälunda: Jönköping den 44 Dec. 1842. Högädle herr bhäradshöfding! På min resa ner åt Småland, för att Jula, får jag skrifva dessa rader. Af herr Stoltz har jag emottagit till redovisning den revers, som herr häradshöfdingen till honom utgifvit; i anledning häraf, som densamma i denna månad är förfallen, får jag på det ödmjukaste. änhålla om liqvid; min adress är på Ljungby. — Nöjaktig säkerhet, om så nödigt aktas, för medlens lyltning skall jag skaffa. Kuhna alla penningar ej på en gång sändas, emottages halfva summan. Med mycken högaktning framlefyer en ödmjuk tjenare, G. Crona., På begäran af herr häradshöfding Hygrell vitsordade Konungens Befallningshafvande, att herr häradshöfdingen, under sin förvaltning af Norra Möre, Stranda och Handbörds häraders domsaga, icke sjelf varit karte-sigillate-försäljningsman derstädes. Vidare förekom icke, och skulle ett exemplar af detta -protokoll utskrifvas och jemte de inlemnade kartorna öfversändas till vice häradshöfdingen Isberg. Som ofvan. In fidem, C. A. Palm. Kartorna, som häradshöfdingen Hygrell till Konungens Befallningshafvande ingifvit, voro protokollet bilagde och bestodd af: — 7 st. å 25 Rdr. .... . 175. 2 120 ..s svs 40: Summa Bko Rår . . 245. Rätten granskade kartorna och funno dem vara falska; till deras förfärdigande hafva de hos Husberg seqvestrerade stämplar synbarligen blifvit använda. -Hörd öfver de af hans broder till Konungens Befallningshafvande uppgifna omständigheter, rörande det karteparti, som den förre fått emottaga, förklarade notarien Meurling sig icke hafva vetat att beloppet utgjort mer än 300 Rår. på sätt han förut nämnt; han ansåg dock icke omöjligt att broderns utsago öfverensstämde med verkliga förhållandet, ty notarien) Meurling aflemnade alla de kartor, han medhade, och. om hvilkas sammanräknade belopp, han vid tillfället ej gjorde sig underrättad, utan upptog dem till hvad ban ville erinra sig, att de voro värda. Notarien Meurling har cj från sin broder återfått några kartor, och om de blifvit skickade, så har paketet förmodligen förkommit. , För öfrigt anhöll notarien Mcurling, att.i protokollet måtte intagas följande, af honom nu ingifna och upplästa skrift: Lofl. häradsrätt! Som herr brukspatron Husberg ännu fortsätter sitt påstående, att jag, under mitt besök i Thelestad, tillfört honom de falska kartstämplarne, och denna insinuation, vid hvilken jag kanske fästat alltför litet afseende, till och med i denna stads veckoblad reproducerats; — saint derjemte till min kunskap kommit, att, af allt det myckna man när och fjerrard förer mig till last, besöket hos Husberg dock vore svårast graverande, hoppas jag lofl. rätten tillåter mig, att öfver såmtlige ställningar och förhållanden före och vid Husbergs häktande, lemna en mera detaljerad belysning, än som hitintills skett. Jag skall härvid hoppa öfver min resa från Stockholm och mitt märkvärdiga besök i Östergöthland. Jag skall inskränka mig till Wexiö. Den 7 November sistlidet år, i dagningen, mötte jag, på andra sidan Kampen, Husberg, sällskapad af herr auditören Engdahl, som, förebärande ett ärende i grindstugan, der skildes vid oss. Efter något kort samtal om allmänna saker och föremålet för min er sa, som jag uppgaf vara åtågna affärer i Carlshamn, kommo vi snart in på kapitlet om kartorna. Min derunder gjorda förfrågan, om han ej nu vore i till