som dermed haft besvär. Hvarifrån dessa här-
ledde sig, är lätt att inse, då man känner, att
alla verken till denna epok drefvos med allvar
och någorlunda förstånd, åtminstone så länge de
bägge disponenterne endäst egnade sig åt ekono-
mien med förlagssumman och läto inspektorerne
sköta om det öfriga, för att vinna den högsta
möjliga tillverkning, hvarigenom allmogen måste
tillitas mycket; och då icke penningar i förhål--
lande till arbetsförtjensterne blefvo dem lemnade,
utan nästan alla brukens förnödenheter blott på
kredit och mot runda löften lefvererades, var det
naturligt, att verken sluteligen skulle komma i
skulder. Hvad verken således vid öfverste Gyl-
lenhaals afskedande från befattningen. voro skyl-
dige till allmogen, fick nu af kommissionen namn
af gamla skulder och borde, efter derom ständigt
utfärdade ordres, noga skiljas från dem, som ef-
ter denne tid uppstodo, och som fingo namn af
nya skulder. Beslut fattades, att ingenting ytter-
ligare skulle på de gamla skulderne betalas förr,
än styrkt vore, huru mycket derå vore betalt;
och borde länsmannen kringresa och höra allmo-
gen. :
Man kan väl föreställa sig, hvad besvär och
tidspillan det blef att med länsmannen resa om-
kring till alla personer, som vid verken under
flera år baflt löpande räkningar, för att affordra
dem qvittenser på de afbetalningar, som blifvit
gjorde å deras fordringar, och hvad folket skulle
tänka om dylikt, då deras motböeker utgöra full-
komligt qvitto på hvad de erhålla och efverera
för hvarje år.
Efter så beständigt förnyade ordres om fort-
skyndande af byggnaden och kohlningen vid Ede-
fors, skulle väl ingen kunna tro, alt ännu i denna
stund är denna masugnsbyggnad lika ofärdig, som
den var år 4827, då arbetet upphörde, nemligen
halfbyggd; en mängd det utsöktaste virke till hela
bruksanläggningen framskaffadt åren 4827 och
4828, liggande under bar himmel utan någon nytta,
och de för första kohlningen redan 48261 upphugg-
ne 42,000 lass kohlved ännu liggande. qvar i sko-
gen, spridda och okohlade.
Då man af alla härom handlande bilagor ser,
att mig var uppdraget fullbordandet af denna an-
läggning, skulle man lätt vara färdig att anse mig
såsom ensam vållande dertill, att den icke fort-
skyndades; men den lilla omständigheten kan jag
dock anföra till. mitt försvar, att efter de mång-
falldiga ledsambhbeter, för hvilka jag dittills hade
varit blottställd, vågade jag icke ytterligare kasta
mig i äfventyr att reqvirera arbetsbiträden, in-
nan jag ägde någon säkerhet att kunna betala
dem, häldst då jag icke ägde något annat doku-
ment att stödja mig vid, än de förut åberopade
brefven, och jag utomdess redan bade funnit, att
det uppgjorda och antagna kostnadsförslaget icke
efterföljdes i afseende på penningetillskottet för
någon enda af de bestämda terminerne. i
Den 3 December hölls den syn och värdering
iaf Edefors byggnad, som, enligt bil. ME 44, var
besluten och hvarom bil. JV 15 visar kungliga
byråns ordres.
Jag måste sedermera uppgöra flere kostnadsför-
slager för Edefors; men hvarken efter förslager
eller reqvisitioner erhölls någonsin ett enda öre,
och derföre lät också jag alla företag för Edefors
stadna i blotta förslag. .
Imedlertid hade inspektoren på Selets bruk,
Bergman, råkat i gen. konsulns disgrace, som sy-
nes af en korrespondens, hvaraf jag äger afskrif-
ter. Af samma brefsamling visar sig äfven, att
Hans Moj:t sjelf skall hafva ihågkommit mig; och
ändock kunde gen. konsuln, till och med under
åberopande af den höge egarens speciella befall-
ningr, till inspektor vid Selet anställa inspektor
Luthman, hvilken, såsom kontrakt och sänglig-
gande så väl då som nu, aldrig hvarken kunde el-
ler ville mottaga befattningen. (Forts. följer.) ,
4
UNDERSÖKNINGEN ANGÅENDE TILLVERK-
NING ÅR FALSKT STÄMPELPAPPER.