ETT BESÖK HOS OEHLENSCHLÄGER. (Meddeladt ur; ett ännu jotryckt arbete: Reseminnen af Albano.) i Den, som vill uppsöka goda memiskor och finna dem församlade i massa, han må begifva sig, genaste vägen, till Danmark. . Ett mera vVälmenande, öppet och ädelt folk, än hån der finner, träffas troligen ej på någon fläck af den civiliserade verlden. Om jag skulle afgifva en karakteristik öfver danska folket, skulle jag, bland mycket annat, vilja drifva det påstående: att detta folk saknar det egenteliga, som gör söderns så intressant; men att det besitter det egenteliga, som söderlänningen saknar, och genom hvilken brist han ofta blir oss ointressant. Det ligger ingen motsägelse i detta yttrande, ehuru mången recensent säkerligen skall förklara det så. Betrakta blott sydlänningens älskvärda liflighet, hans blixtrande humor, hans lätthet att taga verlden — och tagas af densamma; betrakta sedan. danskens naturliga tröghet och tålmodighet, men derjemte hans medfödda rättskänsla och kärlek till det förnuftiga — och mitt ofvan. gifna omdöme torde ej behöfva frukta någon misstydning. Dansken synes af ödet bestämd att tillhöra det praktiska lifvet. Han beräknar: alltid sina steg, men går långsamt frarh, och ser sig, under vandringen, både om och på sidörna, utan att förskräckas öfver de hinder, som möjligtvis ligga i bans väg. På danskens ansigte hvilar gerna detta solskensfulla; vänliga leende, som drager hjerta till bjerta och framkallar ett.slags behof att offra på förtrolighetensaltare. Om dansken saknar svenskens yftre hållning, så eger han dock en afundsvärd inre. Denna hans brist på maner, Om jag så må uttrycka mig, gör . honom visserligen icke så sällan något förmycket ,rättfram,, men hvilken oförsigtighet, vid närmare bekantskap, så angenämt förvandlar sig till den mest pålitliga uppriktighet. Man värde