SMER ARB SDGILLI gy HULL - LIM AM UFGADLIIGTLELLRTIT GISLLab, al-
sSättes fell; man får, som det heter, godt hulls, blir
fet — och småningom utbilda sig. nu verkliga hämor-
-rhoider, fallenhet för gikt och rheumatismer, ja, för
:sten- och :grusbildning samt för slagflusser: — Men,
invändes häremot af den måttlige bränvinsusparen, ej
alla, som måttligt supa, få en eller annan af dessa åkom-
morS: den eller den harsupit så eller så länge samt
är, detta oaktadt, fullkomligt frisk), o. fs. v. Antingen
hör denna då till de lyckliga naturer, som äro mäk-
tige att motstå hvarje skadlig inflytelse, hvarvid un-
dantag ej bör anses gälla för regel, eller ock mot-
verkas det skadliga genom passande kroppsrörelse, el-
ler, hvilket är det vigtigaste, han har ännu ej hållit
ut med middagssupen så länge, som fordras för fram-
kallandet af den ena eller den andra af de nu nämnda
åkommorna. För den ena menniskan fordras det 10
är, för en annan 20 å 25 år, för andra åter ännu
längre, men förr celler sednare skola docki följderna
inträffa.
2. Hvilka åkommor orsakas afdet måttliga brän-
vinssupandet hos sådana, som sysselsätta sig med
mera ansträngande, kroppsligt arbete? Ett ansträn-
gande arbete minskar väl vådorna. af bränvinssupan-
det, eller rättare, mildrar följderna samt gör, att de
sednare och långsammare blifva tydliga: dock låta de
ej heller här alltför länge vänta på sig. Den åkom-
ma, som oftast öfverklagas bland de arbetande klas-
serna, är magsyra: den benämnes olika i olika lands-
orter, än flen, än magskärfven, eller skärfven,,
än koliken,, o. s. v., allt i grunden detsamma, ehuru
ofta under något förändrade former. Yttringarna äro
hufvudsakligen: värk, tyngd och sugning under bröstet,
rapningar och uppstötningar, uppstigning i munnen af
surt eller hett vatten, ej sällan kräkningar samt känsla
af spänning under bröstbenet efter maten: den ene
kan häraf lida mera än den andre, sjukdomstillståndet
är dock i grunden detsamma. Det består i en sjuk-
lighet i sjelfya magen, d. ä. det ställe, dit bränvinet
först kommer, och der det således utöfvar sin första
och starkaste inflytelse. Detta sjukdomstillstånds verk-
lighet bevises bäst efter döden, då man finner magen
hos bränvinssuparen helt annorlunda till utseende, än
hos de personer, som ej begagnat bränvin eller andra
rusgifvande drycker. Bränvinet framkallar detta 1li-
dande genom den retning, det orsakar på magens
slenibinna, hvartill dock äfven bör läggas, såsom med-
verkande, den i allmänhet bårdsmälta föda, som vår
allmoge största delen af året begagnar, Denna flen
bland allmogen och de ärbetande klasserna är i grun-
den desamma, som hvad de så kallade bättre klas-
serna benämna bämorrhoider under bröstet. Väl
är denna flen ej till en början något för lifvet vådligt
sjukdomstillstånd, men den urartar dock ofta dertill
på det sätt, att kräkningar snart hindra den deraf li-
dande att behålla någon föda, hvarigenom krafter, ar-
betsförmåga och arbetslust aftaga; ja, exempel äro ej
sällsynta, då härutur verklig kräfta i magen utbildats.
Städse är dock denna åkomma menlig, derföre, att
den, som deraf lider, sällan känner riktigt välmående,
han kan säledes ej njuta af lifvet så, som om han
vore frisk, äfvensom ock sinnesstämningen ofta häraf
blir nedstämd och knarrig.
Såsom slutsats af dessa båda punkter synes klart
följa, att det så kallade måttliga bränvinssupandet
ingalunda är för menniskans helsa oskadligt, utan att
det, länge fortsatt, förr eller sednare, lägger grund
ill och framkallar åtskilliga, mer eller mindre besvä-
rande sjukdomsyttringar. Detta måttliga bränvinsbruk
är således för helsan håde menligt och skadligt.
i. Bränvinets inverkan på helsan, då det begagnas
omåttligt, eller; som det heter, missbrukas.
Med bränvinets missbruk förstås vanligen då det
begagnas mellan måltiderna eller i större mängd än
ofvan vid det måttliga bruket blifvit anfördt. Näppe-
ligen torde någon finnas, som dristar förneka den
städse skadliga inverkan, hvilken bränvinet, förtärdt
i större mängd, utöfvar så på kropp som själ: dess
inverkan i detta hänseende är så tydlig, så bjert i
ögonen fallande,att ingen, knappt suparen sjelf, kan
försöka jäfva den. j
4
Af alla väl känd . till namnet, är den så kallade
bränvinsgalenskapen, der suparen ej mera är för-)
nuftig menniska, utan, beröfvad sina sinnens bruk,
ofta förledes till handlingar, som vid återkomsten till
besinning städse borde stämpla honom med hans med-
menniskors djupaste förakt. Omkring 40 fall lidände
af denna nesliga sjukdom vårdas årligen på serafi-
merlasarettets båda afdelningar: de flesta äro mans-
Personer, dock saknas ej heller flera exempel på qvinnor;
att se en qvinna i detta tillstånd är den vämjeligaste
anblick, som i sjukdomsväg gerna kan tänkas.
Då jag säger, att mer än hälften af de så kallade
chroniska, d. ä. långvariga, sjukdomarna, som å se-
rafimerlasarettets medicinska afdelning vårdas, äro
mer eller mindre tydligt framkallade eller till sin ut-
bildning påskyndade af bränvin, torde mången stäm-
pla mig med öfverdrift: jag skulle ock ej våga fram-
komma med detta för menniskovännen så nedslående
påstående, om ej en noggrann iakttagelse öfvertygat
mig om dess fullständiga sanning. Må jag endast upp-
räkna några af de vanligast förekommande följderna
af bränvinets omåttliga njutande eller så kallade miss-
bruk. Förstörd magsmältning, beroende på chro-
niskt inflammationstillstånd i mage och tarmar, hvars
säkra utgång är aftyning, afmagring och hektik. Lef-
versjukdomar, som troget åtföljas af vattusot, pussig-
het, gulgrå bud och allmän svaghet. Njursjukdömar,
företrädesvis den så kallade ägghvitssoten; äfven åt-
följd af vattusot och aftyning. Bröstsjukdomar, ser-
deles så kallad slemlumgsot, som äfven ofta benämnes
maghosta. Nerfsjukdomar: hit höra, utom den så
:kallade bränvinsdarrningen, den art fallandesot, som
vanligen benämnes bränvinsfallsjuka, flera arter ga-
lenskap, mest under form af tidtals-påkommande ra-
seri, o. s. v. Hvem har ock ej sett suparens hud,
huru den ofta nog är betäckt med utslagssjukdomar
al flerfaldiga former? Dessa ohyggliga och stinkande
bensår, hvaraf, åtminstone här i hufvudstaden, de lä-
ere klasserne så allmänt lida, äro oftast följder af
bränvinet, medelst de så kallade osunda vätskor, som
af dess förtärande alstras, Flerfaldiga mindre bety-
dande åkommor kunde lätteligen läggas: härtill, men
jag anser listan redan tillräckligt lång, för att hos
hvarje tänkande framkalla afsky för bruket af en dryck,
af ett gift vill jag. säga, som orsakat och dagligen or-
sakar mera ondt, flera olyckor, än någon af de stora
Tförödelser. som under sednara århundraden äÄfvargstt