Article Image
SMER ARB SDGILLI gy HULL LIM AM UFGADLIIGTLELLRTIT GISLLab, alsSättes fell; man får, som det heter, godt hulls, blir fet — och småningom utbilda sig. nu verkliga hämor-rhoider, fallenhet för gikt och rheumatismer, ja, för :stenoch :grusbildning samt för slagflusser: — Men, invändes häremot af den måttlige bränvinsusparen, ej alla, som måttligt supa, få en eller annan af dessa åkommorS: den eller den harsupit så eller så länge samt är, detta oaktadt, fullkomligt frisk), o. fs. v. Antingen hör denna då till de lyckliga naturer, som äro mäktige att motstå hvarje skadlig inflytelse, hvarvid undantag ej bör anses gälla för regel, eller ock motverkas det skadliga genom passande kroppsrörelse, eller, hvilket är det vigtigaste, han har ännu ej hållit ut med middagssupen så länge, som fordras för framkallandet af den ena eller den andra af de nu nämnda åkommorna. För den ena menniskan fordras det 10 är, för en annan 20 å 25 år, för andra åter ännu längre, men förr celler sednare skola docki följderna inträffa. 2. Hvilka åkommor orsakas afdet måttliga bränvinssupandet hos sådana, som sysselsätta sig med mera ansträngande, kroppsligt arbete? Ett ansträngande arbete minskar väl vådorna. af bränvinssupandet, eller rättare, mildrar följderna samt gör, att de sednare och långsammare blifva tydliga: dock låta de ej heller här alltför länge vänta på sig. Den åkomma, som oftast öfverklagas bland de arbetande klasserna, är magsyra: den benämnes olika i olika landsorter, än flen, än magskärfven, eller skärfven,, än koliken,, o. s. v., allt i grunden detsamma, ehuru ofta under något förändrade former. Yttringarna äro hufvudsakligen: värk, tyngd och sugning under bröstet, rapningar och uppstötningar, uppstigning i munnen af surt eller hett vatten, ej sällan kräkningar samt känsla af spänning under bröstbenet efter maten: den ene kan häraf lida mera än den andre, sjukdomstillståndet är dock i grunden detsamma. Det består i en sjuklighet i sjelfya magen, d. ä. det ställe, dit bränvinet först kommer, och der det således utöfvar sin första och starkaste inflytelse. Detta sjukdomstillstånds verklighet bevises bäst efter döden, då man finner magen hos bränvinssuparen helt annorlunda till utseende, än hos de personer, som ej begagnat bränvin eller andra rusgifvande drycker. Bränvinet framkallar detta 1lidande genom den retning, det orsakar på magens slenibinna, hvartill dock äfven bör läggas, såsom medverkande, den i allmänhet bårdsmälta föda, som vår allmoge största delen af året begagnar, Denna flen bland allmogen och de ärbetande klasserna är i grunden desamma, som hvad de så kallade bättre klasserna benämna bämorrhoider under bröstet. Väl är denna flen ej till en början något för lifvet vådligt sjukdomstillstånd, men den urartar dock ofta dertill på det sätt, att kräkningar snart hindra den deraf lidande att behålla någon föda, hvarigenom krafter, arbetsförmåga och arbetslust aftaga; ja, exempel äro ej sällsynta, då härutur verklig kräfta i magen utbildats. Städse är dock denna åkomma menlig, derföre, att den, som deraf lider, sällan känner riktigt välmående, han kan säledes ej njuta af lifvet så, som om han vore frisk, äfvensom ock sinnesstämningen ofta häraf blir nedstämd och knarrig. Såsom slutsats af dessa båda punkter synes klart följa, att det så kallade måttliga bränvinssupandet ingalunda är för menniskans helsa oskadligt, utan att det, länge fortsatt, förr eller sednare, lägger grund ill och framkallar åtskilliga, mer eller mindre besvärande sjukdomsyttringar. Detta måttliga bränvinsbruk är således för helsan håde menligt och skadligt. i. Bränvinets inverkan på helsan, då det begagnas omåttligt, eller; som det heter, missbrukas. Med bränvinets missbruk förstås vanligen då det begagnas mellan måltiderna eller i större mängd än ofvan vid det måttliga bruket blifvit anfördt. Näppeligen torde någon finnas, som dristar förneka den städse skadliga inverkan, hvilken bränvinet, förtärdt i större mängd, utöfvar så på kropp som själ: dess inverkan i detta hänseende är så tydlig, så bjert i ögonen fallande,att ingen, knappt suparen sjelf, kan försöka jäfva den. j 4 Af alla väl känd . till namnet, är den så kallade bränvinsgalenskapen, der suparen ej mera är för-) nuftig menniska, utan, beröfvad sina sinnens bruk, ofta förledes till handlingar, som vid återkomsten till besinning städse borde stämpla honom med hans medmenniskors djupaste förakt. Omkring 40 fall lidände af denna nesliga sjukdom vårdas årligen på serafimerlasarettets båda afdelningar: de flesta äro mansPersoner, dock saknas ej heller flera exempel på qvinnor; att se en qvinna i detta tillstånd är den vämjeligaste anblick, som i sjukdomsväg gerna kan tänkas. Då jag säger, att mer än hälften af de så kallade chroniska, d. ä. långvariga, sjukdomarna, som å serafimerlasarettets medicinska afdelning vårdas, äro mer eller mindre tydligt framkallade eller till sin utbildning påskyndade af bränvin, torde mången stämpla mig med öfverdrift: jag skulle ock ej våga framkomma med detta för menniskovännen så nedslående påstående, om ej en noggrann iakttagelse öfvertygat mig om dess fullständiga sanning. Må jag endast uppräkna några af de vanligast förekommande följderna af bränvinets omåttliga njutande eller så kallade missbruk. Förstörd magsmältning, beroende på chroniskt inflammationstillstånd i mage och tarmar, hvars säkra utgång är aftyning, afmagring och hektik. Lefversjukdomar, som troget åtföljas af vattusot, pussighet, gulgrå bud och allmän svaghet. Njursjukdömar, företrädesvis den så kallade ägghvitssoten; äfven åtföljd af vattusot och aftyning. Bröstsjukdomar, serdeles så kallad slemlumgsot, som äfven ofta benämnes maghosta. Nerfsjukdomar: hit höra, utom den så :kallade bränvinsdarrningen, den art fallandesot, som vanligen benämnes bränvinsfallsjuka, flera arter galenskap, mest under form af tidtals-påkommande raseri, o. s. v. Hvem har ock ej sett suparens hud, huru den ofta nog är betäckt med utslagssjukdomar al flerfaldiga former? Dessa ohyggliga och stinkande bensår, hvaraf, åtminstone här i hufvudstaden, de läere klasserne så allmänt lida, äro oftast följder af bränvinet, medelst de så kallade osunda vätskor, som af dess förtärande alstras, Flerfaldiga mindre betydande åkommor kunde lätteligen läggas: härtill, men jag anser listan redan tillräckligt lång, för att hos hvarje tänkande framkalla afsky för bruket af en dryck, af ett gift vill jag. säga, som orsakat och dagligen orsakar mera ondt, flera olyckor, än någon af de stora Tförödelser. som under sednara århundraden äÄfvargstt

16 maj 1843, sida 3

Thumbnail