OM DIPLOMATERS BILDANDE.
Rörande detta ämne, kanske ett af de vigtiga-
ste för nationerna under närvarande tid, har en
i Belgien nedsatt kommission afgifvit ett betän-
kande, som snart lärer komma att bära frukt för
det landet och hvaraf vi här nedanför återgifv:
ett utdrag, emedan det innehåller vissa allmännare
åsigter, hvilka äfven på Sveriges diplomati äga sir
tillämpning.
Kandidaterna för vår Svenska diplomati hafve
visserligen fått sig en akademisk lärdomskurs fö.
reskrifven; men förmånen häraf är icke syuvner-
ligt stor. Den lärda kursen afser nemligen fögg
mer än bildandet af användbara skrifvarebiträder
för utrikes ministerns byrå, och den utgör dess-
utom en befordringsgrund, som föga tages i be-
traktande och ingalunda gäller positift. — Den
diplomatiska institutionen har råkat föråldras
och det i alldeles samma ordning, som så mån-
ga andra, nemligen så, alt man bortkastat kär-
nan, men omsorgsfulit bibehållit skalet.
Diplomatiens fordna hufvudföremål, krig samt
dynastiska intressens bevakande, fordrade visste
kärnfullare egenskaper af kunskaper och erfaren-
het, men äfven andra tillfälliga, såsom fallenhet
för intriger, skicklighet alt, som. det heter, re
presenterar, d. v. s. presentera sin egen person.
samt, i betraktande af den vid hofven rådande
bördsfåfängan, äfven ett adeligt sköldemärke. Men
krigen och de dynastiska intressena kunna numera
gifva åtminstone de Svenska diplomtaterne föga att
syssla; man har derföre efterskänkt dem de soli-
dare egenskaperna, men troget bibehållit fordrin-
garne å de mindre väsendtliga; med ett ord, i
stället att laga så, alt inrältningen följer med sin
tid, hvarigenom den kunnat vara af en oberäk-
nelig fördel för landet och mångdubbelt skulle
betala de derå nedlagda kostnaderna, har man lå-
tit den, under tidens framskridande, qvarstå i sin
gamla skrud, såsom blott en grannlåt till upp-
rätthållande af den dynastiska fåfängans yttre vär-
dighet och till beredande af några sinecurer åt
söner af familj.
Men öfverallt börjar man numera inse att fur-
eten icke är staten och svärdet ej det enda p9-
litiska argument, samt att folken det oaktadt haf-
va andra lika vigtiga intressen att hos hvarandra
bevaka. Alt reda och till gemensam fördel ord-
na de industriella intressena är nu en anzelägen-
bet af lika vigt, som de fordna-ansträngningarne
SATSEN TSE ot SEEN TESEN T IEEE SIA ORT ASTRA
