hafva blifvit gjord af ätbart papper, och gjorde
dervid på skämt den reflexionen, att om denna
uppfinning här infördes, så kunde, Svenska Biet
blifva af någon nytta för allmänheten och få en
ökad prenumeration. Detta skämt, som ingalunda
är värre än många andra, hvilka vexlas inom
tidnirigspolemiken, kunde dock Biet icke smälta,
utan har i dag ljungat en förfärlig bannstråle mot
Allehanda i en lång artikel kallad: Dagligt Alle-
handas värde) och Dagligt Allehandas gagn. Den
uppretade kupans invånare söker häri visa, att
intet ändamål finnes, hvarför, Allehanda existerar,
att det icke fyller någon lucka i diskussionen, icke
Tepresenterar några grundsatser som dessförutan
voro orepresenterade, att Dagligt Allehanda aldrig
sedan 1837 innehållit någon tanke, som icke bätt-
Te och fullständ.gare biifvit framställd i Afton-
bladet, 0. s. V. :
Allt detta hade visserligen icke behöft att af
oss vidröras, för att göra den saken klar, att Biet
och det kotteri, som af detsamma representeras,
skulle oändligen gerna se sig befriadt ifrån Dag-
ligt Allehanda, och serskildt är det begripligt, att
Biet såsom en rivaliserande morgontidning dera!
kunde tro sig ega en vinst af rivalens undanröd-
jande. Men det egentligen anmärkningsvärda och
som belyser en del af Biets moraliska karakter, är
att dessa hätska anfall nu sedan en tid riktats
emot Dagligt Allehanda, sedan Biet omsider fun-
nit att det icke kunnat uträtta något emot Af-
tonbladet, som förut fick uppbära dess vrede i
ännu högre grad, medan Biet då försökte att dra-
ga till. sig Allehanda genom artigheter. Man kan
med skäl fråga: är detta att diskutera i sak?
Hvad serskildt beträffar den fråga öfver hvil-
ken Biet nu med så mycken myndighet satt sig
till doms, så beböfver Allehanda visserligen icke
vårt vitsord eller biträde emot Biets oskadliga
gaddstyng. Men det vore likväl en otacksamhet
af Aftonbladet att icke vid detta tillfälle lemna ett
offentligt erkännande af den vigt och förljenst Alleh.
eger och det inflytande det utöfvar, just g genom den
sjelfständiga ställning, det intager i diskussionen
öfver de allmänna angelägenheterna. Det kan väl
icke undfalla någon, att denna ställning i flera
frågor skiljer sig något från Aftonbladets, och detta
har äfven gifvit oss anledning att från vår ut-
gångspunkt någongång påstå, att Allehandas re-
daktion icke -.varit fullt konseqvent; men just
denna omständighet bar också gjort, att vid an-
dra tillfällen, hvilka varit utan jemförelse de flesta,
då Allehandas och Aftonbladets meningar öfver-
ensstämt, har det förras mening kanhända lagt en
ännu starkare vist i vågskålen än Aftonbladets till
förmån för nationens intressen. Det vore ett
skrymteri af oss, om vi förnekade den tankan,
att Aftonbladet med sitt större utrymme kan i
nyhetsväg meddela dagens krönika mera utförligt
och fullständigt än Allehanda, och att det måhända
uti det lilla kriget, om vi så få säga, följt motstån-
darne mera på spåren; men lika öppet erkänne
vi, å andra sidan, att Dag! Allehanda behandlat
en och annan af dagens frågor med en genom-
fördbet och grundlighet, som vi skulle hafva skäl
att afundas, om denna känsla öfverbufvud egde
rum hos oss. Såsom bevis härpå, anföre vi
blott ifrån närvarande årgång till exempel den
intressanta och genomförda recensionen öfver
Herr Friedrich Schmidts famösa arbete: Sver-
ges bistoria under Carl XTV Johan, äfvensom den
serie af artiklar, hvari Allahanda undersökt frå-
gan om silfverköpen i banken: dess kritik af det
bekanta Cronstrandska målet, m. fl.
Om man nu vill företaga en sådan mönstring
med Sv. Biet, huru mycken honung kan väl lä-
saren suga deraf till föda för sin kunskap om det
allmänna tillståndet eller af dess stereotypa för-
svar för det rutna eller reaktionära? Har väl
Biet sjelf kunnat gifva ex enda vink om de der
svenska reformerna, som det säger sig älska, i
motsats mot dem, som Sveriges folk och Ständer
yrkat, och hvilka det låtsar sig anse hemtade
från utländska mönster? Har det ännu i det at-
seendet hunnit utom linien af den vanliga cirkel-
rund, inom hvilken kamarillan och en bop hun-
griga aspiranter till de högre eller fetare platserna
söka befästa sig emot reformernas intrång, nem-
ligen att Sverice väl må kallas ett konstitutionelt
samhälle, men att detta också är allt hvarmed
folket bör nöja sig utan att kunna fordra vilkoren
för ett sådant samhällsskick, d. v. s. rådgifvarnes
inflytande på regenten och Styrelsens skyldighet
att lyssna till representationens och folkets röst?
Biet vill påstå sig representera de konservativa
grundsatserna, har det ännu en enda gång rätt-
ärdigat denna kallelse och åtagna roll genom en
mbalhatas hama Ane Jada nr ers or