MAPS LU SOV TER FTIN MH AE FI RR AURBe — —— Upsala d. 2 Maj. MWalborgsmesso-aftonen firades här i Söndags af den Studerande Ungdomen på öfligt sätt. Den följande dagen, Första Maj, Nordens urgamla vårfest, blef denna gång, på slätten vid Eklundshof, firad med ett lif och en munterhet, en omfattning och storartad ensemble, hvarmed vi ej kunna minnas något jemförligt. Visserligen voro grunddragen till denna högtid lånade af det förra årets ännu oförgätna Maj-fest, med dess mångfaldiga då improviserade upptåg, Filosofie Kandidatoch Läkare-korpsernas samt Nationernas ståtliga uppträdande, under flygande fanor och med klingande spel, deras inbördes gästbesök, och de förstnämndas pittoreska fackeltåg öfver den stora slätten; men den lånta grundtanken var nu utpräglad i en alldeles förvånande rikedom på älskliga, läckra, qvicka och sannt komiska detaljer, öfver hvilka alla spelade en frisk flägt af äkta nationalitet. Isynnerhet gällde detta om sex af Nationerna; vi nämna dem, utan all rangskillnad, i den ordning de upptågade: Smålands, Wermlands, Östgötha, Götheborgs, Södermanlands och Nerikes samt Westgötha Nationer. Enhvar af dessa debuterade med något för sin hembygd i melodi, folklek och kostym egendomligt. Så kommo t. ex. Smålänningarne, män och qvinnor, åkande på höskrindor efter oxar, och deras Slotteröl smyckades af karakteristiska dansar och lekar. Likaså antågade Wermlänningarne med hvarjehanda landtmanna-redskap; deras lifliga och raska Jössehärs-polska och deras Wermlands-melodier gjorde synnerlig effekt. Östgötharne föreställde med mycken historisk sanning ett Östgötha-bondbröllop, och både bruden och hennes tärnor samt öfriga svit gjorde provinsen all heder. Den historiska troheten var vid det nämnda Slotterölet och vid Östgötha-bröllopet så omsorgsfullt iakttagen, att till och med de vid dylika tillfällen brukliga maträtter blefvo serverade. Götheborgarne voro alla klädda till Sjömän, och deras kostymer voro hållna i vacker öfverensstämmelse med den valda karakteren. Sörmlänningarne uppträdde äfven med ett bondbröllop, i Sörmländsk stil, och deras skara, likasom Westgötharnes, utmärkte sig för en synnerlig mängd alldeles förträffliga så väl humoristiska som burleska karaktersmasker. Tid och utrymme förbjuda oss att närmare specificera dessa Studentlekar, men de förtjena en egen historiogrvaf, och vi hoppas, för Studentlifvets ära, att en sådan icke uteblir. Vid uttåget, som skedde omkring kl. 5, voro alla gator och vägar fyilda med menniskor, och anblicken af de nationsvis framryckande skarorna, med deras högt i luften svajande fanor, hade också en viss glad och nästan militärisk festlighet, som måste anslå. Efter hand fylldes slätten kring Hofvet, som Eklundshof plägar kallas, både med ekipager och fotgängare, hvaribland sågs, bland andra, vårt sambälles Honoratiores, äfvensom Akademiens Prokansler och många Akademiska lärare; den förre mottog i sin vagn uppvaktningar af de fleste nationerna. I serskilda för tillfället uppförda tält och granrisklädda baracker, äfvensom i det lilla värdshuset, intogo de tretton Nationerna och Läkare-korpsen förfriskningar, och här emottogo de, hvar för sig, hvarandras helsningar. Läkarne hade såsom Signum) en sculpterad och förgyld, temligen kolossal Esculapii-staf. Stockholms, Uplands, Gestrico-Helsinge, Östoch Westgötha, Westmanlands och Dala, Smålands, Götheborgs, Wermlands, Norrlands och Gottlands nationer ägde fanor med hvar sin provins vapen. Förtjensten af införandet utaf dessa vid de Tyska Universiteterna för hvarje Landsmannschaft brukliga tecken tillhör Westgötha nation. -Sednare på qvällen tändes kring barackerna marschaller, och midt på slätten tjärtunnor och riseldar. Så i aldra största korthet konturerna af en Studentfest, som lika mycket utmärktes för den broderliga harmoni, hvilken syntes sammanknyta de serskilda nationerna, som ock tör dess dramatiska lif och ungdomsfriska munterhet. Vi tro oss ej säga för mycket, om vi påstå, att dessa originella, med både smak och förständ anordnade och utförda lekar, sammanbundna till en stor fosterländsk Pastoral-vaudeville, skulle vara skådebanan värdiga. (Corresp-.) Linköping den 3 Maj. Tilll följe af en härstädes utfärdad, samt på hvita varningstaflor målad kungörelse, får man emot serskilt tillåtelse icke allenast taga sig olofliga gångstigar öfver borggården, utan äfven föröfva skada och ofred å planteringen., (Link.-bladet.) Ekesjö den 29 April. Den 23 dennes, kl. omkring 41 f. m. utbrast eldsvåda i f. d. handlanden Lindblads hus, 4 7 i 4:sta qvarteret. Elden, hvars utbrott lärer härrört af någon felaktighet i ena muren, dämpades likväl snart, genom användandet af stadens i godt skick varande, allmänna brandredskap. Huset, som är brandförsäkradt, skadades obetydligt. (Smål. L. Tidn.) Calmar den 29 April. Såsom ett bevis på dep ogynnsamma ställning, som nu är rådande inom detta samhälle, må nämnas, att icke mindre än 148 konkurser för närvarande äro anhängige vid stadens rådhusrätt; men det bör likväl anmärkas, att af dessa tillhöra 4 Döderhultsvik, som sorterar under Calmar. (C. P.) Wexiö den 28 April. Hr grefven och lands: höfdingen hade till förliden Söndag åter sammankallat de till arbetsklassen hörande personer inom Wexiö stads område, för att höra dem rörande bildandet af en enkeoch pupillkassa, hvarom herr grefven vid sammanträdet den 2 i denna månad framställde förslag. Oaktadt herr grefven nu tillkännagaf, att han redan vore i tillfälle att erbjuda en grundfond af 400 Rdr rgs, och ytterligare trodde sig kunna lofva en tillökning af denna fond med 300 Rdr, kunde likväl de närvarande icke utfästa sig att å sin sida lemna några bidrag, skyllande på sin stora fattigdom och ringa arbetsförtjenst. (W-. B.) Carlshamn den 25 April: Med anledning af en uti 2 31 af tidningen Skånska Posten af dess redaktion införd berättelse om den hos herrar Aström och Bergman för kort tid sedan verkställda husvisitation, och i hvilken berättelse uttryckligen nämnes, alt något konfiskabelt oas icke päträffades,, hafva vi af herr kustchefen Landergren, som, efter generaltullstyrelsens serskilda förordnande, verkställde ifrågavarande hu:visitation, blifvit: uppmanade lemha det beriktigande, att.-konfiskabelt gods till ett belopp af cirka 409 Rdr verkligen fanns, men hvilket gods herr kustchefen, under förklarande att det icke var genea tta mln. AL LL AR NA KRT OR