MAPS LU SOV TER FTIN MH AE FI RR AURBe
— ——
Upsala d. 2 Maj. MWalborgsmesso-aftonen fira-
des här i Söndags af den Studerande Ungdomen på
öfligt sätt. Den följande dagen, Första Maj, Nor-
dens urgamla vårfest, blef denna gång, på slätten vid
Eklundshof, firad med ett lif och en munterhet, en
omfattning och storartad ensemble, hvarmed vi ej
kunna minnas något jemförligt. Visserligen voro
grunddragen till denna högtid lånade af det förra
årets ännu oförgätna Maj-fest, med dess mångfaldiga
då improviserade upptåg, Filosofie Kandidat- och
Läkare-korpsernas samt Nationernas ståtliga uppträ-
dande, under flygande fanor och med klingande spel,
deras inbördes gästbesök, och de förstnämndas pitto-
reska fackeltåg öfver den stora slätten; men den lånta
grundtanken var nu utpräglad i en alldeles förvå-
nande rikedom på älskliga, läckra, qvicka och sannt
komiska detaljer, öfver hvilka alla spelade en frisk
flägt af äkta nationalitet. Isynnerhet gällde detta om
sex af Nationerna; vi nämna dem, utan all rangskill-
nad, i den ordning de upptågade: Smålands, Werm-
lands, Östgötha, Götheborgs, Södermanlands och
Nerikes samt Westgötha Nationer. Enhvar af dessa
debuterade med något för sin hembygd i melodi, folk-
lek och kostym egendomligt. Så kommo t. ex. Små-
länningarne, män och qvinnor, åkande på höskrindor
efter oxar, och deras Slotteröl smyckades af karakte-
ristiska dansar och lekar. Likaså antågade Werm-
länningarne med hvarjehanda landtmanna-redskap;
deras lifliga och raska Jössehärs-polska och deras
Wermlands-melodier gjorde synnerlig effekt. Östgö-
tharne föreställde med mycken historisk sanning ett
Östgötha-bondbröllop, och både bruden och hennes
tärnor samt öfriga svit gjorde provinsen all he-
der. Den historiska troheten var vid det nämnda
Slotterölet och vid Östgötha-bröllopet så omsorgs-
fullt iakttagen, att till och med de vid dylika
tillfällen brukliga maträtter blefvo serverade. Gö-
theborgarne voro alla klädda till Sjömän, och de-
ras kostymer voro hållna i vacker öfverensstämmelse
med den valda karakteren. Sörmlänningarne upp-
trädde äfven med ett bondbröllop, i Sörmländsk stil,
och deras skara, likasom Westgötharnes, utmärkte
sig för en synnerlig mängd alldeles förträffliga så väl
humoristiska som burleska karaktersmasker. Tid och
utrymme förbjuda oss att närmare specificera dessa
Studentlekar, men de förtjena en egen historiogrvaf,
och vi hoppas, för Studentlifvets ära, att en sådan
icke uteblir.
Vid uttåget, som skedde omkring kl. 5, voro alla
gator och vägar fyilda med menniskor, och anblicken
af de nationsvis framryckande skarorna, med deras
högt i luften svajande fanor, hade också en viss glad
och nästan militärisk festlighet, som måste anslå.
Efter hand fylldes slätten kring Hofvet, som Ek-
lundshof plägar kallas, både med ekipager och fot-
gängare, hvaribland sågs, bland andra, vårt sambäl-
les Honoratiores, äfvensom Akademiens Prokansler
och många Akademiska lärare; den förre mottog i
sin vagn uppvaktningar af de fleste nationerna. I
serskilda för tillfället uppförda tält och granrisklädda
baracker, äfvensom i det lilla värdshuset, intogo de
tretton Nationerna och Läkare-korpsen förfrisknin-
gar, och här emottogo de, hvar för sig, hvarandras
helsningar. Läkarne hade såsom Signum) en sculp-
terad och förgyld, temligen kolossal Esculapii-staf.
Stockholms, Uplands, Gestrico-Helsinge, Öst- och West-
götha, Westmanlands och Dala, Smålands, Göthe-
borgs, Wermlands, Norrlands och Gottlands nationer
ägde fanor med hvar sin provins vapen. Förtjensten
af införandet utaf dessa vid de Tyska Universiteterna
för hvarje Landsmannschaft brukliga tecken tillhör
Westgötha nation. -Sednare på qvällen tändes kring
barackerna marschaller, och midt på slätten tjärtun-
nor och riseldar.
Så i aldra största korthet konturerna af en Student-
fest, som lika mycket utmärktes för den broderliga
harmoni, hvilken syntes sammanknyta de serskilda
nationerna, som ock tör dess dramatiska lif och ung-
domsfriska munterhet. Vi tro oss ej säga för myc-
ket, om vi påstå, att dessa originella, med både smak
och förständ anordnade och utförda lekar, samman-
bundna till en stor fosterländsk Pastoral-vaudeville,
skulle vara skådebanan värdiga. (Corresp-.)
Linköping den 3 Maj. Tilll följe af en här-
städes utfärdad, samt på hvita varningstaflor målad
kungörelse, får man emot serskilt tillåtelse icke al-
lenast taga sig olofliga gångstigar öfver borggården,
utan äfven föröfva skada och ofred å planteringen.,
(Link.-bladet.)
Ekesjö den 29 April. Den 23 dennes, kl. om-
kring 41 f. m. utbrast eldsvåda i f. d. handlanden
Lindblads hus, 4 7 i 4:sta qvarteret. Elden, hvars
utbrott lärer härrört af någon felaktighet i ena muren,
dämpades likväl snart, genom användandet af stadens
i godt skick varande, allmänna brandredskap. Huset,
som är brandförsäkradt, skadades obetydligt.
(Smål. L. Tidn.)
Calmar den 29 April. Såsom ett bevis på dep
ogynnsamma ställning, som nu är rådande inom detta
samhälle, må nämnas, att icke mindre än 148 konkur-
ser för närvarande äro anhängige vid stadens rådhus-
rätt; men det bör likväl anmärkas, att af dessa till-
höra 4 Döderhultsvik, som sorterar under Calmar.
(C. P.)
Wexiö den 28 April. Hr grefven och lands:
höfdingen hade till förliden Söndag åter sammankal-
lat de till arbetsklassen hörande personer inom Wexiö
stads område, för att höra dem rörande bildandet af
en enke- och pupillkassa, hvarom herr grefven vid
sammanträdet den 2 i denna månad framställde för-
slag. Oaktadt herr grefven nu tillkännagaf, att han
redan vore i tillfälle att erbjuda en grundfond af 400
Rdr rgs, och ytterligare trodde sig kunna lofva en
tillökning af denna fond med 300 Rdr, kunde likväl
de närvarande icke utfästa sig att å sin sida lemna
några bidrag, skyllande på sin stora fattigdom och
ringa arbetsförtjenst. (W-. B.)
Carlshamn den 25 April: Med anledning af en
uti 2 31 af tidningen Skånska Posten af dess re-
daktion införd berättelse om den hos herrar Aström
och Bergman för kort tid sedan verkställda husvisita-
tion, och i hvilken berättelse uttryckligen nämnes,
alt något konfiskabelt oas icke päträffades,, hafva
vi af herr kustchefen Landergren, som, efter general-
tullstyrelsens serskilda förordnande, verkställde ifråga-
varande hu:visitation, blifvit: uppmanade lemha det
beriktigande, att.-konfiskabelt gods till ett belopp af
cirka 409 Rdr verkligen fanns, men hvilket gods herr
kustchefen, under förklarande att det icke var gene-
a tta mln. AL LL AR NA KRT OR