annat, då personernas antal var mindre än insatser nas, hvarvid man lat ett färre antal personer harfv ett stort antal insatser. Derefter beräknades räntar tillvext i båda fallen. Man fann då, i det sednar fallet, när personerna med många insatser dö på be Thagliga tider, att räntan steg hastigare. Men i verk ligheten kan man icke påräkna, att personerna me de många insatserna skola dö efter önskan. Händel sen kan göra, att de lefva aldralängst, då räntans sti I gande, för deras skull, ganska mycket fördröjes. I Imedlertid skulle i förenämnde fall, såvida det in Iträffade, samma fördel tillskyndas sällskapet, som ge nom ökad mortalitet; och detta var anledningen, hvar före man trodde sig kunna påräknaen så stor afgån af insatser, som man kallade det, mortalitet, att denn förhöll sig till den af Sässmilch uppgifna, såsom 2 ! till 4. I Det bör således icke mycket förundra, om man Wien, der den första ränteanstalten inrättades och de en förmånlig ränta å kapitalerna kunde påräknas, fö respeglade sig öfverdrifna förhoppningar. Också lem nade man sig deråt utan tvekan. Hr Sonnleithner professor i mathematiken vid teknologiska institutet Wien, erhöll kejsarens privilegium för en sådan in rättning enligt den af honom uppgifna plan, men öf verlät detta privilegium på den s. k. förste sparban ken i Wien, mot försäkran åt sig och sina arfvingar att årligen uppbära 20 proc. af den behållna inkomst som genom anstalten kunde banken tillfalla. Banker deremot förbehöll sig ett afdrag af 40 penningen i alla arffallna medel. De stora löftena åt delägarnc äro bekanta. Man tyckte sig få outtömliga tillgångai att disponera. Sonnleithner adlades. Hans arfvingai lära ännu uppbära ränta från sparbanken. Men det beräknade mortalitets-förhållandet var längt ifrån att hålla profvet. Enligt de räntestegrings-tabeller, som finnas bifogade en bekant skrift (Die allgemeine Versorgungs-anstalt fär Unterthanen der Osterreichischen Kaiserstaaten, von einem Menschenfreunde. 92:te Auflage, Wien 1832) rörande Österrikiska ränteförsäkrings-anstalten, lofvas 7:e klassens delägare (personer, som fyllt 65 året) att å fullständig insats af 200 fl. erhålla räntans maximum, 3500 fl., 44 år efter inträdet. Dennatidpunkt skulle för nyssnämnde klass af 48925 års sällskap inträffa år 1839. Men 1841 års redogörelse för 18235 års sällskap upptager 7:e klassens redan bestämda ränta för 1842 endast till ?; delar af maximum eller till 205 fl. 6 kr. Det bör dock tilläggas att, efter blott en delägares afgång, uppgär räntan till 300 fl., och när 2:ne afgått, undfår den qvarlefvande verkligen maximibeloppet, då han likväl måste vara minst 83 år gammal. Samma redogörelse visar, att 17:e årets utdelning för 6:e klassen af 1825 års sällskap (delägare, som inträdt vid en ålder mellan 61—63 år) icke utgjort mera än 24 fl. 5 kr. ehuru den enligt tabellen rätteligen skolat uppgå till 363 fl. 22 kr. Imedlertid är förhållandet icke alldeles så ofördelaktigt i de yngre års sällskapen. Uti 1826 års sällskap uppgår redan 46:e årets utdelning åt 6:e klassen till 56 fl. 39 kr. Alla de öfriga ränteanstalterna äro ännu så unga, att de egentliga resultaten af mortalitetsberäkningen ännu icke hunnit riktigt uppenbara sig. Imedlertid visar deras årliga redogörelse, att afgången af delägare befunnits vida ringare, än man trott sig böra antaga. För oss Svenskar hade en så hög mortalitets-beräkping aldrig kunnat komma i fråga. Redan Wargentins och Nicanders, på grund af tabell-kommissionens uppgifter, gjorda beräkningar rörande dödligheten i Sverige och Finland, hvilka finnas införda i Vetenskapsakademiens handlingar för åren 14766 och 41804, ådagalägga ett ringare förhållande än Sässmilchs. Wargentin upprättade först 3:ne jemförelser, innefattande hvardera 3:ne år, nemligen åren 1755—357, 1758—60, och 1764—63, och bifogade derjemte en medelberäkning för de 9 åren tillsammans; hvilket allt finnes intaget i 1766 års handlingar. Men sedermera har han i handskrift lemnat en fortsättning af detta arhete. Denna fortsättning innehåller ytterligare 4jemförelser, nemligen för åren 1765—567, åren 1768—69, året 4772 allena och åren 1774—76. Slutligen uträknade han ett medium af alla 7 jemförelserna, hvilket han öfversände till doktor Richard Price, kort före sin död är 4783. Price införde dennå beräkning i 4:de och 35:e upplagorna af sina Observations on reversionary payments, och det lärer vara härifrån, som utländske författare i folkstatistiken hemtat eller åberopat Wargentins uppgifter rörande dödligheten i Sverige, hvilka så ofta förekomma i deras skrifter, vanligen under benämning af Wargentinska mortalitets-tabellen. Recensenten kan åtminstone icke erinra sig, att någonsin hafva sett densamma genom trycket allmängjord i Sverige. ImedlertidJärer denna föga afvika från den första medelberäkningen, eller den för åren 4755—63, och detta endast genom obetydligt större mortalitet. STI (Forts. följer.) ee———EETERAEEEEE — Ångfarten mellan Stockholm och Norrköping är nu äfven öppnad inre vägen: I går e. m. uppkom ångfartyget Cometen till Riddarholmshamnen. — I Upsala har, enligt bref derifrån, den 4 Maj firats på ett intressant och ståtligt sätt af hela studentkorpsen på fältet vid Eklundshof. Nationerna uttågade med fanor och flera utförde serskilda scenerier, hörande till deras provinser; nationaldansar, slotteröl, bondbröllop m. m. Utförligare härom i morgon. BLANDADE ÄMNER