elserna från Köpenhamn och Stockholm. I
Wexiöbladet läses derom följande: Ett märk vär-
ligt naturfenomen syntes sistlidne Thorsdagsafton
2:ne gånger mellan 40 och 42, bestående i ett
slänsande ljussken liksom himlen öppnat sig, och
le minsta föremål på marken kunde ses. Skenet
iknade väl blixtrar, men fortfor något längre och
någon åska hördes under tiden icke, ehuru him-
len var mulen.,
En ännu mera olika berättelse läses i Najadenv,
ingående fenomenets utseende i Carlskrona. Den
yder sålunda: En mängd personer berätta sig för-
iden Thorsdagsafton kl. omkring 9 bafva varse-
lifvit ett ovanligt, starkt flammande sken å him-
Jen, liknande ett bredt bälte; måhända är det den
märkvärdiga kometen,, som nu gör så mycket
väsende af sig, hvilken behagat hedra vår goda
stad med en hastig anblick af någon del af sin
5 Vans.n
— Några tidningar berätta, att sedan mördaren
Breitfeldts ytterligare nådeansökningar blifvit af-
slagna, denne ställer siz som vore han galen och
visar sig utan all fattning då presten infinner siz,
samt nekar emottaga andlig tröst. Läkarne intyga
att han ej är rubbad till sina sinnen. Detta för-
hållande har länge omtalats, men under så olika
omständigheter, att vi icke ansett uppgiften grundad.
EON TEN
— Uti Köpenhamn hafva musikens vänner nu
haft en riktig bögtid, emedan trenne musikaliska
lejon: violinspelarne Ole Bull och Ernst samt
pianisten Döhler på samma gång inträffat derstä-
des. Åtskilliga omständigheter tyckas gifva vid
handen, att Ernst är en mäkta farlig medtäflare
it Ole Bull; ty den sednare har helt blygsamt i
tidningarna annonserat en qvartett-soire, som gafs
i förra månaden, men hvaröfver vi ej sett någon
recension. Ofver Ernsts första konsert yttrar sig
Köpenhamns-posten sålunda:
Den utomordentliga entusiasm, Ernsts spel, eter
frimmande tidningars berättelser, öfverallt väckt, de
hedersbevisningar, som på flere ställen vederfarits ho-
nom, att orchestern vid hans framträdande emottazgit
horom med fanfarer, en ära, som, så vidt vi veta,
förut endast visats Paganini: allt detta, säga vi, må-
ste naturligtvis göra att man motsåg den i gär a-
ton gifna konserten såsom en utomordentlig konst-
njutning. Ernst kom, spelade och — segrade. Det
första numret, den bekanta, förträffliga violinkonser-
ten af Spohr, i form af en sångscen, väckte väl icke
något utomordentligt bifall, ehuru den utfördes med
en hög grad af elegans och uttrycksfullhet i föredra-
get; men det var icke detta man väntade på; man
ville höra Ernsts egna kompositioner, för att kunna
fälla ett omdöme om hans individnalitet såsom violin-
spelare; man fröjdade sig åt att få beundra det ori-
ginella och utomordentliga, som, efter hvad man icke
kunde betvifla, måste finnas i hans spel; ty i våra
dagar är det icke nog att vara, hvad man kallar, en
solid violinspelare, för att grundlägga ett renommå,
sådant, som Ernst förvärfvat sig; det måste vara än-
nu någonting utomordentligt dertill. Det nästa num-
ret: fantasi öfver marcher och Desdemonas svane-
sång ur Othello,, var derför mera egnadt att gifva
ett begrepp om hvad han förmår prestera, och detta
är i tekniskt hänseende otroliga saker, dem vi icke
ämna försöka att beskrifva, af det goda skäl, att de
icke låta beskrifva sig. Hvad vi deremot kunna tala
om, är det hänförande och hjertgripande i föredraget,
hvilket dock är fritt från all öfverdrift och affektion,
den utomordentliga lättheten och elegansen i utföran-
det af äfven de svåraste löpningar och figurer: det
säkra och raska maneret i stråkens förande samt den
rena och fulla tonen. Under föredraget af detta num-
mer var publikens entusiasm ständigt i stigande, till-
dess, efter utförandet af sista numret: karnavalen i
Venedig, den utbröt i en fullkomlig storm. Denna
komposition är en verklig musikalisk maskrad, och
man kan icke annat än le åt de roliga masker, man
ideligen stöter på. Paganini har på sin tid spelat
något liknande, men, om det är samma komposition,
eller om denna karnaval öfverhufvud är en kom-
position eller snarare, till en stor del, en improvisa-
tion, lemne vi osagdt. — Detta nummer följdes af ett
enstämmigt rop: da capo! som föranledde konsertgif-
varen alt ännu tillägga några variationer.
ESSEN IEESLNODELTTER