en eller annan anledning, af kronofogden Crona DhHekommit stämpladt pappers? — att sådant icke egt rum; dervid friherren likväl ansåg sig pigtig upplysningsvis gifva tillkänna: att, sedan friherren på en marknad i Gottåsa by den 44 September 4841 sammanträffat med kronofogden Crona och derifrån åtföljt Crona samt öfverauditören Carlheim Gyllensköld till Stolpastuga, för att äfven bivista marknad dorstädes och hvarest friherren i Cronas sällskap tvenne dagar qvardröjt, friberren från marknaden, på Cronas begäran, åtföljt denne till hans närbelägna egendom Sågsberg, derifrån friherren och Crona, jemte åtskillige andre personer, på aftonen samma dag, efter inbjudning, begifvit sig till bonden Trosten Bengtsson i Verteshult, hvarest de församlade gästerne, såsom tidsfördrif, sysselsatte sig med kortspel, dervid Crona, som på spelet förlorade, liqviderade sin derigenom till medspelarne uppkomne skuld med omakulerade biläggningskartor af tio riksdalers valör, utan att friherren, som numera icke kunde erinra sig hvilka personer i spelet deltogo, gaf akt uppå till: hvilken eller hvilka samma kartor öfverlemnades; att friherren, som, ombedd af Crona, någon stund äfven i speIet deltog, icke påminner sig om äfven han dervid af Crona i liqvid undfick stämpladt papper, men att, om så varit fallet, friherren detsammå genast å nyo bortspelat, så att, vid spelets slut? frilefrei? icke innehaft några af de kartor Croma. vid tillfället utlemnat; samt att, då vittnet derpå åter medföljde Crona till Sågsberg, Crona under hemfarten,-uppä friherrens derom framställda fråga, yttrat, att han på marknaden i Gottåsa fått med posten från Stockholm sig tillsändt ett större parti stämpladt papper, till belopp af omkring 2 å 3000 Rår bänko, för att detsamma i sitt fögderi använda, men att Crona dervid icke uppgifvit om han bekommit det stämplade papperet från karte-sigillate-kontoret eller annat båll. 2:0 Fabrikören Blommendahl: att han tog på sin aflagde ed den af honom vid förhör inför öfverståthållareembetet för polisärenden den 41 sistlidne Januari afgifne berättelse, som ur protokollet upplästes, så lydande: att Blommendahl, hvilken allt ifrån sin barndom känt förre polisgevaldigern Crona, i Maj månad 4841 för första gången träffat honom här i staden; att BlommenddhFäcke sett Crona innehafva något stämpladt pappews Men hört en yngling vid namn Anell, hvilken varit ahbställd å fabrikören Stoltzs kontor, omtala, att Crona och Stoltz af notarien Meurling för 2 eller 300 Rdr banko köpt stämpladt papper, hvilket Stoltz derefter försålt till häradshöfdingen Hygrell.n Uppå härefter af assessoren Salomonson framställd fråga angående de åtgärder Blommendahl för Stoltzs eler Cronas räkning skall vidtagit för att på källare och annorstädes distribuera kartor, förklarade fabrikören Blommendahl förbållandet dermed vara sådant, att sedan en söndagsmorgon i Januari eller Februari månad 1842, vid hvilken tid Blommendahl och Stoltz bodde tillsammans, förre brukspatronen Husberg jemte åtskillige andre personer, hvilkas namn numera fallit Blommendahl ur minnet, inkommit å Stoltzs kontor, samt Husberg, som sedan de öfrige efter hand bortgått, på kontoret ensam qvarstadnat och med Stoltz samtalat, utan att Blommendahl, som gick in och ut ur rummet, gaf akt uppå hvad samtalet emellan Stoltz och Husberg rörde, efter någon stund äfven begifvit sig bort, hade Stoltz till Blommendahl yttrat, att Stoltz då vore i tillfälle att uppgöra, som orden fallit, en god affir, emedan Stoltz af sine innehafvande penningar kunde få utlåna niohundra riksdaler, men deremot bekomma skuldsedel å ett tusen riksdaler, samt dessutom, såsom hypotek för lånet, stämpladt papper tili belopp af ett tusende tvåhundrade riksdaler banko; att då Blommendahl morgonen derpå efterfrågat namnet på den person, kvilken på sådane vilkor önskade erhålla penningelån, Stoltz, under uppgift att samma person icke ville till namnet blifya känd, ombedt Blommendahl att i detta afseende söka närmare upplysning af förre brukspatronen Husberg, genom hvilken saken skulle uppgöras, hvarföre Blommendahl samma dag begifvit sig till Husberg i, hans dåvarande bostad vid Gråmnunkegränd, samt, å Stoltz vägnar, underrättat denne, att Stoltz icke vore obenägen, att, på de af Husberg föreslagne vilkor, utlåna penningar, dermed Husberg, som uppgaf att notarien Meurling vore den, om skulle upptaga lånet, förklarade sig tillfreds, samt inmodade Blommendahl, att, för sakens uppgörande, itfölja Husberg till Meurling, hvilket äfven genast kedde; att, sedan Husbergoch Blommendanl ankommit till Mcurlings bostad i huset MM 24 vid Stora Nysatan samt Husberg, som syntes vara nära bekant och I särdeles godt förstånd med Meurling, underrättat denne, att penningar kunde på ofvan uppgifne vilkor af Stoltz erhållas, Mcourling, under yttrad tillfredsställelse, ur en byrålåda framtagit ett större parti rena och omakulerade biläggningskartor af serskildte valörer och deraf med Husbergs biträde uppräknat och hopsummerat åtskillige af 5, 40 och 25 Rärs vaör, till dess beloppet derför uppgått till ett tusen tyå j undrade riksdaler banko, dervid dock Meurling af! le ur lådan framtagne kartorne baft ett öfverskott, som, att döma efter det utrymme detsamma upptog. varit minst lika stort som det antal kartor han, på tyssnämnde sätt, derifrån aftagit; alt Meurling, Husvxerg och Blommendahl derpå begifvit sig till källaen Dufvan, dit Meurling medfört omförmälte af hoom och Husberg uppräknade kartor, och hvarest Meurling, i afseende på ifrågavarande penningelån örklarade, att, ehuru han ej åstundade detsamma på ängre tid än sex veckor, han likväl icke ville utgifva kuldsedel å lånebeloppet på kortare förfallotid än tre nånader, men att han, af de kartor, som, såsom hyvotek för lånet skulle till Stoltz öfverlemnas, ville uccessift, vid förefallande behof, återlösa så stor del, som motsyarade skulden och hvarigenom Meurling utäste, att Stoltz inom sex veckor derefter. skulle för ånet varda godtgjord; att sedan Meurlizg, Husberg och Blommendahl derefter begifvit sig till fabrikören stoltz i dess hemvist, Meurling, efter samtal med Stoltz, utfärdade och till Stoltz öfverlemnade en skuldedel å ett tusen riksdaler banko med sex procent änta att tre månader derefter till innehafvaren beta-l: as, hvilken skuldsedel, deruti, näst efter lånesumman, l! nflutit orden hvarför hypotek är lemnadt, utan attl: : ikväl beskaffenheten deraf vidare omnämndes, af Husberg och Blommendahl bevittnades, hvarjemte Meuring såsom hypotek för lånet till Stoltz aflemnade det : Meurling medförde stämplade papper till belopp af: tt tusen tvåhundrade riksdaler, derå han jemväl af ötoltz vid tillfället erhöll recipisse, derefter Meurliag l uf Stoltz uppbar lånebeloppet, hvilket sades utgöra lj niohundra riksdaler banko: att Stoltz, som efter vid