pa UUKCIL UR
UNDERSÖKNINGEN ANGÅENDE TILLVERK
NING AF FALSKT STÄMPELPAPPER.
(Forts. fr. gårdagsbl.)
Vittnesförhöret fortsattes med: -
3:0 Calhrina Janasdotter och i :
6:0 Amalia Östberg, hvilka begge tjenat hos Hus
berg, den förra för 44 och den sednare för 4 år se
dan, men hade ingen upplysning i saken att meddela
7:0 Johannes Ahlberg saknade ånnan kännedom :
målet, än att Jon Johannesson ofta begifvit sig til
Blekinge, för att, efter hvad vittnet hört sägas, säljt
kartor till häradshöfdingen Bergqvist.
8:0 Anders Holm: År 4842 åtföljde vittnet såsom
dräng kronofogden Crona till Stockholm. Under vi
standet derstädes, umgicks Crona nästan dagligen med
aktuarien Porath, hvilken; efter hvad vittnet af de-
ras förda samtal, förnam , var till. Crona skyldig pen-
ningar ; men buruvida, på sätt Crona föregifvit, ligvic
skedde med stämpladt papper, är. vittnet alldeles o-
kändt.
Vittnesberättelserna upprepades ur protokollet ock
erkändes af vittnen, hvilka fordrade ersättning, det
4:star med 46 Rdr 36-sk., och det 2:dra med 47 Rdi
33 sk., efter räkningar, det 3:dje för 3 mil, det
4:de för 3!,, det 5:te för 3 och det 7:de för 40 !7,
mils, tingsresa.
Från kallade men uteblifna vittnen, Anna Marie
Olofsdotter och häradskontoristen O. Tjungdahl, in-
gåfvos serskilda skrifter, som upplästes , och voro a!
följande lydelse: . 7
Till Kinnevalds häradsrätts å Wexiö rådhus skrift-
liga vittnesattest: - gr —AB
Hvad det anbeträflar med ofvyannämnde Husberg
och Johannes Nilsson, känner jag alldeles icke till;
utan urgefär 1836 var jag i den sistnämndes hus flere
gånger, och vid ett tillfälle var jag med hans son,
Joh. Johansson, uppe på salen, och då gick han i ett
skåp och tog i en duk, och vid detsamma föll på
golfvet en lunta papper, stämpladt; och då frågade
jag hvad det var för något. Då yttrade han det var
pengar, men då yttrade jag, att det var ovanliga pen-
ningar, då svarade han, det är så godt som pengar,
med det. tillägg, att jag frågade honom, hvad ni kan
få så godt om pengar, då John svarade, att den kon-
sten kan jag, så att aldrig penningar skall tryta för
oss, men så länge far lefver, så behöfver jag ej be-
gagna detta, utan far ombestyr detsamma; och jag
gör icke så många resor åt Blekinge för inte, utan
jag har betydliga drickspengar- af far: Hvad det an-
beträffar med den: stämplade pappersluntan, yttrade
han, degick på 4 eller 2000 Rdr Bko.
Detta är i sanning, som jag vill med ed befästa,
om så päåfordras. Ebbamåla den 49 Februari 1843.
Anna Maria Olofsdotter.,
Till Kinnevalds härads lofi. tingsrätt!
Af göromålen å Härvarande häradsskrifvare-kontor
hindrad jiakttaga personlig inställelse inför 10fl. hä-
radsrätten den 20-dennes, får jag, under eds förplig-
telse, härmed uppgifva: att jag uti målet, rörande
tillverkning och försäljning af stämpladt papper, icke
äger någon upplysande kunskap; att, så vidt mitt
hörande såsom vittne åsyftar utredande-hvarifrän-nö-
diga utskrifts- och biläggnings-kartor, under mitt vi-
stande i egenskap af skrifbiträde på Hoby och Nörje
tingsställen blifvit reqvireradt, jag derom icke äger
annan känngdom, än att sådane reqvisitioner ofta
skett hos karteförsäljningsmannen- i Ronneby; herr
Anton Lagström; samt att ryktet, under sista året af
den tid, herr häradshöfdingen-Bergqvist förrättat tin-
gen i Listers härad, berättat, det han skulle hafva
gjort uppköp af stämpelkartor från något ställe i Små-
land. — Mig veterligen har jag aldrig i Hoby eller
Norje sett några oriktiga eller falska kartor.
. Skulle, oäktadt hvad jag:nu uppgifvit, mitt person-
liga hörande anses nödigt, får jag ödmjukligen an-
hålla, att inför lofl. kämnersrätten härstädes tillåtas
aflägga vittnes-eden, till hvilken anhållan jag desto
säkrare väntar lofi. häradsrättens bifall, som kostna-
der och tidsförlust, hvilket åtföljer en längre resa,
icke torde billigtvis böra tillskyndas någon, då de
kunna undvikas. Carlshamn den 46 Februari 1843.
O, Ljungdahl.,
I afseende på Anna Maria Olofsdotters uppgift, för-
klarade Jon Johannesson det vara fullkomligen ogrun-
dadt, att han med henne haft samtal om kartor, el-
ler visat henne sådane, hvarföre han yrkade, att hen-
ne måtte åläggas beediga sin attest. j
Filförordnade åklagaren tillkännagaf jemväl och
styrkte med derom utfärdade bevis, att han till den-
na dag kallat vice kronofogden Lindergren. och bon-
den Bernhard Bredendick från Wernamo, hvilka beg-
se uteblefyo, och hvilken sednare, till följd af åkla-
varens derom gjorda yrkande, förelades, att å mor-
sondagen, då urtima tinget -kommer att: klockan 410
örmiddagen fortsättas, vid vite-af 5 Rdr 167sk. Bko
vär infinna sig; dock bör Bredendick- härom förut!
jevisligen varda underrättad.
Å fri fot varande tilltalade skola, vid berörde tid,
vär tillstädeskomna och de öfrige från länshäktet in-
ställas.
Sessionen slutades klockan half till 7 eftermiddagen.
Den 21 Februar? j
ortsatte häradsrätten åter den från gårdagen upp-
kjutne ransakningen, rörande tillverkning och ut-
yrångling af falskt -stämpladt papper, hvarvid t.f.
iklagaren tillstädeskom jemte de tilltalade, som fin-
1as antecknade i protokollet för sistlidne gårdag.
T. f. åklagaren ånmälte, att rättens för gårdagen
aode beslut. om Bernhard Bredendicks inställelse