elter April månader påföljde året, erbiöd han sig, att
mot betalning med stämpladt papper, öfvertaga el!
ångfartygsaktie, som Meurling -å auktion inropat fö
80 Rdr, och Husbergs i öfrigt ådagalagda redbarhe
samt uppgift, att han var charte sigillateförsäljnings
man, utestängde hos Meurling allt tvifvel om pappe
rets äkthet. Meurling erhöll på sådant sätt aktien:
nominella värde, 300 Rdr, och flere derefter uppkomnt
affärer emellan dem afslötos jemväl med stämplad
papper, så att Meurling för kortante penningar oct
valutor, till sammanräknadt värde 3,300 Rdr, fåt
emöttaga chartor till förut uppgifna beloppet 4,500
Rår Bdo. Det hade ej emellan Husberg och Mecur-
ling blifvit aftaladt om och när bristen i chartornes
stämpelvärde, 4,209 Rdr, skulle af den sednare er-
läggas, men förbindelse dertill hade Meurling icke
åtagit sig och ej eller hade i örigt affärerne blifvit
skriftligen uppgjorde. Meurling fann ej anledningar
att misstänka Husbergs uppgift om sin försäljningsbe-
fattning, hvarken i emständigbeten att Husberg, äf-
ven i denna egenskap, svårligen hade kunnat, un-
der ett års förlopp, disponera chartor till ett så be-
stydligt värde, eller i den ytterliga lättsinnighet, hvar-
till Husberg skulle hafva gjort sig skyldig, då har
:-åsidosatte de vanligaste försigtighetsmått och, med:den
största likgiltighet för påtagliga förluster, behandlade
en icke obetydlig affär, för hvilken redovisningsskyl-
dighet hade honom ålegat. För att åt Husberg :an-
skaffa penningar, hede Meurling, i Februari månad
4842, hos grosshandlanden Stoltz upptagit ett lån af
4,000 Rdr Bko, och derföre hypotiserat af Husbergs
chartor med 1,266 Rdr stämpelvärde. Meurling in-
betalte största delen af förskrifne summan och tyftade
af hypoteket för 440 Rdr, men återstoden med 760
Rdrs värde, äfverlåt Meurling för 600 Rdr-åt Stoltz
och polisgevaldigern Crona, till betäckande af det å
skuldsedeln obetaldta beloppet, ungefär 400 Redr, och
serskild redovisning för återstoden: Huru Meurling,
då han ej med Husberg aftalat, att rabatt å-char-
torne fick ega rum, kunnat lemna den betydliga, som
Stoltz och Crona åtnjutit. utgörande 32 procent, kunde
Meurling ej på annat sätt förklara, än att Husberg,
då ban i Stockholm ville låna penningar, måste tåta
sig nöjas med vilkoren, emot bvilka de kunne der
erhållas. Af de skäl, Meurling förut tillkännagifvit,
började han slutligen betvifla riktigheten af Husbergs
chartor, och sitt tvifvel angaf han, i Augusti månad
sistlidet år, för dåvarande polismästaren, herr lag-
mannen Berg. I samråd med bemälte herr lagman
uppgjordes planerne för upptäckten och, enligt Gesse,
aflät Meurling till Husberg bref, hvari han reqvi-
rerade större partier stämpladt papper och på va-
lörer af 350 och 460 Rdr. Meurling afsåg dermed
att blifva förvissad, det Husberg sjelf tillveskade
kartor, och som Meurling ej förut från Husberg er-
hållit kartor af dessa valörer, så skickade han, för
efterapningens befordrande, såsom prof de två kartor,
hvilka vid arresterendet Husberg innehade. Förbe-
rörde bref funnosi Husbergs låda, då visitatienen
skedde, och på uppmaning af kommissarien Sand-
ström, som anmärkte att brefven vero från Meurling,
-undantog Meurling dem från det gets, hvilket seqve-
strerades. Till denne sin åtgärd förmodade Meurting
sig destomera vara berättigad, som brefven endast
-afsågo upptäcktens beferdrande och icke, sedda från
denna synpunkt, inneburit någon för Meurling be-
svärande omständighet: Tillkännagifvande Meurling
Jjemväl, att vid villfället -då Husberg häktades, Meur-
ling saknat andra bevis för hans brettslighet, än de
som tilläfventyrs voro att finna i Husbergs hemvist;
men som Meurling var fullkomligt öfvertygad att Hus-
berg, om han ock ej sjelf ledde fabriketionen; dock.
var deri serdeles intresserad, så ansåg Meurling sig
böra äfventyra att, utan lagliga skäl, häkta Husberg,
Helst deruti förefanns enda vilkoret för en lycklig
upptäckt af brottet. Det äfventyrliga i företaget borde
äfven minskas deraf att Husberg, vid utlofvade be-
söket hos Meurling den 43 November, skule med-
hafva de af Meurling reqvirerade kartor; och som
Husberg vid detta tiltfälle, på Meurlings a:ppmaning
att angifva hvarest och af hvem de falska kartorne
tillverkades, genom sina förklaring att han ej kundej
angifva sig sjelf, skingrade -hos Meurling elt tvifvel
och farhåga för ett misstag, så begagnade Meurling
genast det handräckningsbiträde, hvarmed han på för-
hand försett sig:
Förstberörde till Husberg aflåtace bref hafva numera
förkommit, så att de ej af Meurling kunna Tföretes,
men deras innehåll skall vara kändt af herr lagman-
nen Berg, som, då svar å det först afsända ej skynd-
samt nog erhölls, anmodade Meurling att, genom för-
nyade påminnelser, söka förmå Husberg att skriftligen
yttra sig öfver förslaget; deck hade herr lagmannen
ej läst något af de bref Meurling aflåtit. Utom det
stämplade papper Meurling från Husberg erhållit, hace
han jemväl köpt sådant aft. f. landskamreraren Björk-
man och flere andre personer. Huru des:a kartori
blifvit använda kunde Meurling ej nu erinra sig, men:
för deras äkthet ansåg han sig ega tillförlitlig borgen
i försäljarnes kända ställning i samhöket. Af det, i
Meurlings ingifne skrift till häradsrätten upptagne be-
lopp 1,546 Rdr, som på flera händer skall hafva blif-
vit utlemradt, påminte Meurling sig att stadskassören
Lundell erhållit sitt karteparti samt att Meurling lem-
nat för 220 Rdr till sin fader, kronofogden Meur-
ling, ech för några hundrade Rår till sin broder, som
är kronolänsman i Östergöthlands län.
Kommissarien Sandström, som vid rätten var till-
städes, förklarade på den ed han förut aflagt, att
Meurlings utsago är alldeles ogrundad, derom att
Sandström skall hafva tillstyrkt Meurling, vid visita-
tionstillfället, att undantaga sina bref. Sandström
kände ej Meurlings handstil; och som brefven icke
blefvo öppnade, kunde Sandström omöjligt veta att de
voro skrifna af Meurling, så framt han ej sjelf hade
gifvit det tillkänna. Sandströms utsago om förloppet
är dessutom, efter hvad han jemväl erinrade, vitsor-
dad af öfrige, vid tillfället närvarande personerne.
Johannes Nilsson, åtspord huruvida han bland sina
papper igenfunnit någon uppsatts å de kartor, hvilka
han från Christiersson skall hafva emottagit, sade sig
hafva förgäfves anställt så beskaffade. eftersökningar.
Något stöd för sin förändrade utsago om beloppets
storlek, hvilket han jemväl nu försäkrade att. det-va-
rit vida betydligare än han först uppgifvit, egde han
säledes ej, och förgäfves hade han sökt anstränga sitt
minne, för att kunna lemna mera tillförlitliga upp-
lysningar om de kartors stämpelvärde, hvilka han från
Husberg emottagit.
Husberg underrättades om Johannes Nilssons tills)
kännagifvande vid sista tinget, att -han från Husberg
fått emottaga alla de kartor hvilka han innehaft, och.
ej från Christiersson erhållit, samt aw: han derå åt-
pjutit 30 procents rabatt; men Husberg nekade här-