— Vid Upsala kathedralskola har lärjungarne
antal de sednare åren så betydligt ökats, att ur
dervisningen derstädes icke kan på ändamålsenli;
sätt besörjas af nuvarande antal lärare, af hvill
hvar och en i de lägre klasserna måst ensam hanc
leda från 60 till 90 lärjungar. Detta tillopp
lärjungar har, långt ifrån att aftaga, i den må
undervisningen vid andra stiftsskolor fullkomnat
tvertom fortfarit äfven från aflägsnare orter afr
ket, till. den mängd, att ingen utsigt är till d
högt uppdrifna antalets förminskning. På anm
Jan af detta förhållande har K. Maj:t, af förra
rens reservationer: å anslaget till rikets eleme
tarläroverk, för innevarande år beviljat 720 Rc
Bko, deraf hvardera af trenne extra lärare vid
lägre klasserna inom Upsala kathedralskola ez
att i arfvode tillgodonjuta 240 Rdr Bko. Afsan
ma medel har K. Maj:t, i anseende till lärjunga
nes betydligt ökade antal vid högre apologistskt
lan i Wenersborg; för innevarande läsetermin ti
lagt en derstädes af Ephorus förordnad duplikar
ett arfvode af 420 Rdr Bko. (St. T.)
— Till den underrättelse, som vi förut lemn
om Adolph Fredricssons, f. digrefve Ribbings dö
äro vi i tillfälle ytterligare foga följande medd
landen. — Han afled sista dagarne af Mars, oc
begrofs d: 4 April. Notifikationen om frånfäll
nämner honom såsom: Ludvig Adolph, grefve Ril
bing de Leuven, död i sitt 79:de år. Man v
att dess mor var född grefvinna Löwen, hvarifri
så väl han, som sonen, antagit; detta namn; mt
den förändrade ortografi, som fransyska uttal
föreskref. Deremot synes anledning vara att fö
moda, att det rätta födelseåret var 1767, och d
rätta åldern således.76 år. — F. d. grefve Ri
bing hade vid denna höga ålder bibehållit en
vanlig hälsa och styrka, men plågades stundo
af stenkänningar. Man vet att han år 1792, v
sin landsflykt, begaf sig till Frankrike, der h
gifte sig. Att han år 1809 varit hemma på b
sök hos sin mor, då enka efter baron G. Macle:
på Ström i Bohus län, har blifvit sagdt, och tor
ej sakna grund. Efter den första restauration
begaf han sig till Brässel, der han utgaf le Vr
liberal och var medarbetare ile Nain Jaune. Fö
vist till följd af dessa publikationer, återvände h;
till Paris, der han genom Arnault (stark Bon
partist och författare - till tragedien Germanicw
som på sin tid väckte ett stort uppseende) bi
medarbetare i le Courrier Francais, och förde
ta blad öfversatte artiklar ur tyska -tidningarri
Han fortfor att skrifva i denna tidning ända t
sistl. Februari, då bladet såldes till nya egar
— Han bodde hos sin. son, den kände vaudevill
sten de Leuven, hvilken är anställd såsom tje
steman vid förvaltningen af statens domäner.
medio af Mars månad anfölls han af en lindr
katarrhalfeber, som dock ej ansågs af vådlig a
Men en morgon fanns han kastad ursin säng, oc
ljesande nå golfvet, stel af köld; och denna on