— Vid Upsala kathedralskola har lärjungarne antal de sednare åren så betydligt ökats, att ur dervisningen derstädes icke kan på ändamålsenli; sätt besörjas af nuvarande antal lärare, af hvill hvar och en i de lägre klasserna måst ensam hanc leda från 60 till 90 lärjungar. Detta tillopp lärjungar har, långt ifrån att aftaga, i den må undervisningen vid andra stiftsskolor fullkomnat tvertom fortfarit äfven från aflägsnare orter afr ket, till. den mängd, att ingen utsigt är till d högt uppdrifna antalets förminskning. På anm Jan af detta förhållande har K. Maj:t, af förra rens reservationer: å anslaget till rikets eleme tarläroverk, för innevarande år beviljat 720 Rc Bko, deraf hvardera af trenne extra lärare vid lägre klasserna inom Upsala kathedralskola ez att i arfvode tillgodonjuta 240 Rdr Bko. Afsan ma medel har K. Maj:t, i anseende till lärjunga nes betydligt ökade antal vid högre apologistskt lan i Wenersborg; för innevarande läsetermin ti lagt en derstädes af Ephorus förordnad duplikar ett arfvode af 420 Rdr Bko. (St. T.) — Till den underrättelse, som vi förut lemn om Adolph Fredricssons, f. digrefve Ribbings dö äro vi i tillfälle ytterligare foga följande medd landen. — Han afled sista dagarne af Mars, oc begrofs d: 4 April. Notifikationen om frånfäll nämner honom såsom: Ludvig Adolph, grefve Ril bing de Leuven, död i sitt 79:de år. Man v att dess mor var född grefvinna Löwen, hvarifri så väl han, som sonen, antagit; detta namn; mt den förändrade ortografi, som fransyska uttal föreskref. Deremot synes anledning vara att fö moda, att det rätta födelseåret var 1767, och d rätta åldern således.76 år. — F. d. grefve Ri bing hade vid denna höga ålder bibehållit en vanlig hälsa och styrka, men plågades stundo af stenkänningar. Man vet att han år 1792, v sin landsflykt, begaf sig till Frankrike, der h gifte sig. Att han år 1809 varit hemma på b sök hos sin mor, då enka efter baron G. Macle: på Ström i Bohus län, har blifvit sagdt, och tor ej sakna grund. Efter den första restauration begaf han sig till Brässel, der han utgaf le Vr liberal och var medarbetare ile Nain Jaune. Fö vist till följd af dessa publikationer, återvände h; till Paris, der han genom Arnault (stark Bon partist och författare till tragedien Germanicw som på sin tid väckte ett stort uppseende) bi medarbetare i le Courrier Francais, och förde ta blad öfversatte artiklar ur tyska -tidningarri Han fortfor att skrifva i denna tidning ända t sistl. Februari, då bladet såldes till nya egar — Han bodde hos sin. son, den kände vaudevill sten de Leuven, hvilken är anställd såsom tje steman vid förvaltningen af statens domäner. medio af Mars månad anfölls han af en lindr katarrhalfeber, som dock ej ansågs af vådlig a Men en morgon fanns han kastad ursin säng, oc ljesande nå golfvet, stel af köld; och denna on