använd er gråaktig och icke så djup svärta, som på äkta kartor. Namnstämplarne äro väl temligen nog grant efterapade, dock är ingen af dem fullkomlig lik de stämplar, kamreraren Ygberg begagnat oci hvaraf Rätten fått från honom emottaga aftryck, mer derå tecknadt bevis, att inga andra stämplar blifvi af honom använda. Vattenlinierne, som å äkta bi läggningskartor afdela hvarje halfark i två delar, sak nas alldeles å de falska. Vattenstämplarne för valö ren äro på serskilda kartor mer och mindre lyckade På några visa de sig dunkla och orediga, och dere mot på andra serdeles klara. Papperet på de sed nare är, der figurerne blifvit anbragta, förtunnadt änd: derhän, att det på några punkter gått sönder. Alla dessa skiljaktigheter gifva åt kartan ett viss utseende, som för ett något vandt öga genast antydei dess beskaffenhet af efterapad. Hvad fabrikationen angår, så har, genom af ord föranden anställda försök, blifvit utrönt, att densam ma kunnat verkställas på följande sä De funn: stämplarna för hvitstämplingen hafva förfärdigats så lunda, att på en planyta af någon hård kropp, vart sig af jern eller trä, sigill-lack blifvit, upplöst och ut bredt till en kartestämpels storlek. A den af hettar ännu mjuka massan, har nu efter yture konturernt från äkta karta utklippt, i vatten fuktad hvitstämpe blifvit lagd, omvänd och med cen slät yta pressad til dess lacket kallnat, då papperet blifvit med vatter aftvättadt och stämpeln funnits färdig. De sålunde erhållna stämplarne hafva, för lackets sprödhet, e. blifvit till pressning använda, och hvilket jomväl visai sig deraf, att i sådant fall spår derefter skulle vara synbara å frånsidan af de träklossar, som hos Hus: berg tagits i beslag; men om det papper, som ämnades till karta, hölls emot stämpeln, så kunde, genom gnidning å papperets baksida med något trubbigt instrument, såsom t. ex. de i Husbergs lådå funna, i ena ändan nöttaträpinnar, fullkomligt tydligt aftryck erhållas. De funna namnoch valör-stämplarna, skurna i trä, hafva för svartstämplingen erfordrats. Matskeden, i hvars fördjupning ett svart ämne är fasttorkadt, har kunnat användas till svärtans beredande, som sannolikt är sammansatt af kimrök och linoljefernissa. Huruvida den befintliga flaskan med sådan fernissa endast för trycksvärtan är använd, celler blifvit begagnad för vattenstämplarnas anbringande, är ovisst, men dessa sednare kunna åstadkommas, om emot de hos Husberg funna pappersblad med unphöjda, genom något limämne fastsatta figurer, liknande vattenvalör-stämplar, den tillämnade kartan anbringas och å dennas baksida skafning sker med pimpeller sandsten, hvaraf glattslipade bitar jemväl i Husbergs låda anträffats. (Härefter inlemnades ett protokoll, hållet vid Ofverstäthållare-embetet i Stockholm öfver derstädes anställda förhör med åtskilliga personer. Det hufvudsakliga af detta protokol!ls innebåll finnes redan upptaget i ett Kämnersrätts-protokoll, som redan varit infördt i Aftonbladet den 27 och 28 Februari samt den 4 Mars. Vi upptage således hufvudresultatet deraf i största korthet. Vid dessa förhör hade fanjunkaren Lind uppgifvit, att han vid ett tillfälle länat notarien Meurling 460 Rdr Bko mot hbypothek af biläggningskartor till lika summa, dem Meurling dock sedan äterfått vid lånets betalande; en notarie Dahl borg, att han, såsom kommissionär för Mcurling, försålt åt dennetill expeditionssekreteraren Lovån, som haft tillräckligt kartor för sitt årsbehof, endast mottagit dessa för att göra Dahlborg en tjenst, och tillika fästat uppmärksamhet på möjligheten, att de ej voro riktiga. Dessutom hade Meurling lemnat Dahlborg för 600 Rdr Bko kartor till hypothek för en af den sistnämnde till honom tecknad underborgen å en skuldsedel på lika summa med Husbtergs borgen, hvilken skuldsedel Meurling uppgifvit vara densamma, som han redan till Häradsrätten aflemnat. En nota rie Rosenström, att han tid efter annan af Meurling tillhand!at sig biläggningskartor i smärre poster till sammanräknadt belopp af omkring 500 Rdr Bko.) Det öfriga af Hr Rosenströms berättelse äfvensom mänga andra afkörda personers uppgifter om deras transaktioner med Hr Meurling, och andra om kartor, igenfinnes i förstnämnde numror af Atonbladet, med undantag af fabrikören Stoltzs, som varit bortrest vid Kämnersrätts-förhöret, oeh hvars berättelse lydde som följer: 2:o Fabrikören Sfloltz: alt han i Mars månad sistl. år till Meurling, emot en af denne till sedelhafvaren utgifven, på trenne månaders betalningstid ställd förbindelse äå Ett Tusende Riksdaler Banko, lånat berörde belopp och såsom säkerhet derför af Meurling emottagit stämpladt papper, för ett värde af 1200 Rdr samma mynt; att Meurling å berörde skuldsedel, som icke varit med någon borgen försedd, tid efter annan i smärre poster gjort afbetalningar och dervid jemväl bekomnmit någon del af hypotheket tillbaka, så att Meurlings skuld, enligt berörde förbindelse, i västl. Augusti månad utgjort 400 Rdr, hvaremot utaf bypotheket då funnits uti Stoltz vård stämpladt papper för 760 Rdr Bankoy, hvilka kartor förre polisgevaldigern Crona, som hos Meurling ägt en fordran å 300 Rdr Bko, gemensamt med Stoltz sig tillhandlat; hvarefter Crona samma stämplade papper om händer tagit. Baron Posse instämde uti Stoltz uppgift, att den af denne omförmälde skuldsedel å 4000 Rär Bko icke varit med någon borgen försedd. Efter ningen häraf vid häradsrätten, hördes f.d. po! igern Crona, rörande det karteparti, söm hos grosshandlanden Stoltz blifvit hypothiseradt, och han erkände, att han och Stoltz gemensamt försålt till herr häradshöfding Hygrell för omkring 809 Rdr, samt att på denna affär försäljarne hvardera jenat 50 Rdr Banko. För öfrigt ingaf Crona en (t, som tilis vidare förvarades. örordnade äklagaren anmälde, att han till hönde i målet inkallat kopparslagaren Petersson i Tingsryd och smeden Elfström i Jäthsberg; men den ere befanns i så oredig sinnesförfatning, synbar aAa Asnuvsolarn amsve Ör