sida. Herr Meurling och tillvaron af den etablerade
först den 14 November röjda fabriken för tillverk-
ning af falska kartor, kände jag deremot ej, då jag
bekom de nu ifrågasatte, eller den 3 November. Jag
saknade sålunda vid det tillfället allt slags anledning
misstänka desses riktighet, helst fångesmannen ej val
-misskänd. Emot vilkoren, under hvilka han bad mig
taga kartorna, var ej heller någonting suspekt. Då
motsvarade blott vanlig provision och räntan för pen
ningarne.
Dessutom — om kartorna äro falska — finner jag
dem så väl tillverkade, att det ej bör tillräknas mig
hafva blifvit af deras utseende bedragen, helst di
sjelfva Statskontoret lemnat intyg om deras äkthet.
Af denna anmälan med bilagor, bifogas jemväl af.
skrifter, dem jag ödmjukast anhåller återfå tillika
med åtecknadt bevis öfver ingifvandet af originaler-
ne, kartorna och kontanta medlen. Westerlösa der
23 December 1843. J. Tornerbjelm.
Varande härvid bifogade två originalbref af följan-
de innehåll:
I en liqvid med notarien Meurling från Stockholm
emottog jag åtöljande 327 Rdr Bko kartor, som cr-
sättning för 300 Rdr Bkto, churu jag icke kan begag-
na dem, men hoppas få dem realiserade, vägar der-
före ödmjukast förfräga, om herr häradshöfdingen god-
-hetsfullt täcktes tillösa sig dem, emot den till dess
värde upptagna summan. Förlåt jag härmed vågar
besvära. Med sann högaktning tecknar ödmjukast
A. G. Wallman.
Snyttringe d. 3 Nov. 1842.
I Wermland fick jag af tidningarne kännedom om
Husbergs kartfabrik och tit. Meurlings beblandning
dermed, hvilket inquieterar mig, hvarföre jag, så snart
det blef mig möjligt, återvände och vid Motala åter-
tog de karter, jag lemnade handlanden Thamsten, och
från Skenninge medtog handlanden Ågren, med det
lilia belopp han innehade till, att förevisa i Linköping,
och dit anländ, uppgick jag i sällskap med Ågren och
häradskördingen Göök till landshöfdingen, der jag om-
talade hela min afhandling, och af denna personal,
tillsammans med räntmästaren, granskades kartorne,
och utan att upptäcka någon skilnad, som vittnade
att de voro falska, bad jag likfullt landshöfdingen
försegla dem, på det jag sedan, om möjligen en miss-
stanke om deras riktighet kunde anas, icke ville ut-
lemna dem. Landshöfdingen önskade derföre, att Hr
bäradsbhöfdingen täcktes förvara eller ock, förseglade,
skicka mig dem jag lemnade, eller dem som finnas
deraf qvar. Mig lemnas rättvisa, och landshöfdingen
skulle enskildt underrätta presidenten i Statskontoret
om mina uppgifter, samt önskade au jag i sällskap
med häradshöfding Göök skulle i morgon resa till
Weaiiö, för att söka få närmare upplysningar.
Med vördnad och högaktning
Ödmjukast
S. d. 29 Nov. 1842. A. GC. Wallman.
Sedermera har från Hr häradshöfdingen Torner-
bjelm en ytterl gare skrift inkommit, af denna lydelse:
De genom skrifvelsen d. 28 sistl. December mig
affordrade upplysningar, har jag redan, medelst min,
under den 23 i samma månad sjelfmant gjorda an-
mälan, till det hufvudsaligaste kaft åran afgifva, och
får således nu endast tillägga följande:
Under åren 41827, 41828 och 4829 tog jag mitt kar-
te-behof från Landskontoret i Wexiö; men då jag
icke kunde åtnöjas med det sätt, hvarpå landskamrer
Lång mig behandlade, har jag alltsedan tagit kartor
från Landskontoret i Halland. Till bestyrkande der-
af får jag bifoga samma Landskontors bevis, att jag,
ifrån och med år 4830 till och med år 1842, fått
från Landtränteriet i Halmstad anordnadt stämpladt
papper till det betydliga värdet af tjugosex tusende
tre hundrade åttatiosex Rdr, och Landtränteriets in-
tyg, att jag, för sådant papper, der nedsatt eller in-
betalt nitton tusende två hundrade åttatiofem (19,285)
Rdr 4 rt., hvartill kommer min i dessa dagar inli-
qviderade skuld för sistförflutna året, med kontant
3,502 Rdr 32 sk. 2 rst., eller tillsammans 292,787
Rdr 33 sk. 3 rst. Bko.
Från andra ställen än dessa embetsverk eller annan
enskild person än inspektor Wallman, har jag aldrig
erhållit eller blifvit tillbjuden stämpladt papper.
Westerlösa den 7 Januari 1845.
J. Tornerhjelm.n
Dessa uppgifter om beloppet voro verificerade med
behörig uppgift från Hallands Landtränteri.
De i förberörde protokollsutdrag antecknade, af
hörda personer aflemnade kartor, voro jemte nyss-
nämnde protokoll till rätten insända, och beloppen
specificeras här sålunda:
Af kronolänsmannen Dyberg . . 143: — —
Handlanden Both . ss so so ss 4194: — —
Stadskassören Lundell . so so so so 345:
Häradshöfdingen Tornerhjelm . . 497: — —
Inspektoren Wallman och handl. Ågren 709: — —
Summa stämpelvärde 13528: —
I det karte-parti Lundell ingifvit, befunnos 3 st. å
10 Räår och 40 st. å 5 Rdr vara äkta. Alla de öf-
riga, som noga granskades, äro eftergjorda, och de
hos Husberg funna stämplar med Ygbergs och Nord-
valls namn passsade fullkomligt till stämpelaftrycken
å kartorne.
Kännemärkena å falska kartorne, hvarigenom de-
samma med lätthet skiljas från de af statsverket ut-
gifna, har domstolen funnit vara följande: papperet
är löst och skäfvigt tryckpapper, men stundom finnas
använda s. k. ryggar af äkta skrif-kartor. Hvitstäm-
peln är matt och oredig samt alldeles oskönjbar,
kartan hålles mot dagen. Hvitstämplingen i Riks-
gäldskontoret sker med tvänne stämplar, hvaraf den
öfversta, innefattande emblemerne, är användbar för
alla kartor, då den nedersta deremot mäste ombytas
för olika valörer. Derat uppkommer en skarp linea
emeilan begge stämplarne och ofta inträffar dessutom,
då stämplarne ej med noggrannhet inpassas i formen,
att deras sidor icke blifva linieräta till hvarandra. ÅA
de falska kartorne är förstberörde linien mindre syn-
bar och sistberörda oregelbundenhet inträffar cj, enär
Tabrikationssättet, hvarom mera här nedan, otvifvel-