Regeringen har på 40 år gilvit uteslutande pr vilegium åt ett Rotschildskt bolag, att anlägga de s. k. norra jernvägen, som kommer att gå ifrå Paris till Belgiska gränsen samt genom kommun kationen med Brässel och London är den förde aktigaste af alla kommunikationer i verlden. Re geringen består jordinköpet, konstarbetena, grunt läggningen m. m. allt beräknadt till 87 millione francs, men säkert med administrationskostnade uppgående till 400 millioner. Sedan skall bola get besörja railvägarne och öfrig materiel, som ka på rundstycket beräknas och af bolaget uppgil ves till 60 millioner. Emot detta utlägg, elle hvad man vill: kalla det, får bolaget 40 års rät till all inkomst, och de lägsta beräkningar deröf ver betryggar dem om 42 till 43 millioners vins om å et. Denna åtgärd har väckt mycket missnöje. Ma ser med obehag huru dag från dag penningeari stokratien i Frankrike antager en allt mer botan de ställning till det allmänna. Aldrig hafva an språken af denna på ett mera skandalöst sätt vå gat göra sig gällande, än i det lagförslag ang. jern . vägsanläggningarne, som blifvit förelagdt ) kamrarna En fransx tidning utropar: till och med, i anled ning häraf, att maktens koncessioner till hanken glupande ulfvar börjar likna ett neroniskt slöser och förräderi mot det allmänna och, matt mar knappast kan fatta, huru vid dessa ytterliga for dringar af financens vasalier, det kunnat finnas et minister för allm. arbetena nog svag, att sätt: sitt namn under en sådan alhandling. I deputerade kammaren hafva flera motionei blifvit väckta om en strängare lag mot viner: förfalskning, som så mycket är brukligt i Frank rike och skadat landets afsättning. I Valenciennes har kyrktornet instörtat unde; en der företagen reparation. En springa uppstoc i tornet. Arbetarne hade märkt i-tid faran oct några timmar förut lemnat arbetet; äfven någr: hus i grannskapet öfvergafs ; men somliga trodde ej på faran, utan blefvo offer derför. Tornväkta ren följde, trogen sin tjenstepligt, tornspiran i fal: let; en korgmakare med sin familj: blef krossad då denna föll öfver hans hus, och några andr: menniskor satte äfven lifvet till vid tiilfället. PORTUGAL. Ministeren har i representantkammaren föreslagit, alt den så kallade Junta do credito publico (motsvarande svenska Riksgäldskontoret) skulle ställas helt och hållet under regeringens styrelse, i stället att dess förvaltning nu, enligt instruktionen, icke får emottaga föfeskrifter af någon annan myndighet än Cortes, och att de af dem anvisade summor, till gäldens betalande, aldrig under något vilkor få användas till andra behof, än hvartill de anslagits. Detta har väckt en obehaglig sensation och uppväcker stort misstroende hos statens kreditorer. SPANIEN. Cortes blefvo med vanlig högtidlighet öppnade den 3 April. Drottningen, med sitt hof var tillstädes. Regenten hade sin plats midt emot drottningen. Han böll ett kort tal; hvari han meddelade en allmän öfversigt af statens ställning, vidrörde nödvändigheten af en organisk lag, antydde att ett förslag derom skulle meddelas, samt att förändringar i finansregleringen påkallades, hvarvid han hade för afsigt att stärka. landets kredit, 0. sv. På flottans och armeens behof fästade han synnerlig uppmärksamhet. I öfrigt innehöll talet föga vigtigt. TYSKLAND. : Från Berlin berättas, att Konung Ernst af Hannover skall umgås med den. ganska förståndiga tankan, att på sin ålderdom sätta sig 1 lugn, och lemna regeringen åt sin son. Man kan icke annat, än önska både honöm och Hannover lycka härtill, i fall han verkligen sätter detta projekt i verket. I sådant fall skall han ämna bosätta sig i Berlin, der redan förut en ex-kung (Wilhelm af Nederland) nedsatt sig. och tyckes finna sig ganska väl. Måhända för att arrangera denna res gementsförändring, har Konung Ernst nyligen rest hem från Berlin till Hannover. Då Konungens i Preussen. onådiga skrifvelse ankom till ständerförsamlingen i Posen, i anledning af dess förut omnämnda adress, beslöto ständerna en protest emot densamma, hvars innehåll dock ännu ej blifvit bekant. Sedan detta beslut var fattadt lemnade alla de Polske ledamöterne ständerförsamlingen, och afreste från staden, så att endast 8 å 9 Tyska ledamöter återstodo. För att åter sätta landtdagen i verksamhet,: lärer reperingen blifvit nödsakad att inkalla suppleanterne. I Berlin hafva nyligen flere studenter blifvit arresterade af politiska anledningar. Konungen i Preussen tager raska steg på den Yeäktionsbana, han började med sitt censur-edikt. ORIENTEN. Från Konstantinopel gå de sednaste underrät