Regeringen har på 40 år gilvit uteslutande pr
vilegium åt ett Rotschildskt bolag, att anlägga de
s. k. norra jernvägen, som kommer att gå ifrå
Paris till Belgiska gränsen samt genom kommun
kationen med Brässel och London är den förde
aktigaste af alla kommunikationer i verlden. Re
geringen består jordinköpet, konstarbetena, grunt
läggningen m. m. allt beräknadt till 87 millione
francs, men säkert med administrationskostnade
uppgående till 400 millioner. Sedan skall bola
get besörja railvägarne och öfrig materiel, som ka
på rundstycket beräknas och af bolaget uppgil
ves till 60 millioner. Emot detta utlägg, elle
hvad man vill: kalla det, får bolaget 40 års rät
till all inkomst, och de lägsta beräkningar deröf
ver betryggar dem om 42 till 43 millioners vins
om å et.
Denna åtgärd har väckt mycket missnöje. Ma
ser med obehag huru dag från dag penningeari
stokratien i Frankrike antager en allt mer botan
de ställning till det allmänna. Aldrig hafva an
språken af denna på ett mera skandalöst sätt vå
gat göra sig gällande, än i det lagförslag ang. jern
. vägsanläggningarne, som blifvit förelagdt ) kamrarna
En fransx tidning utropar: till och med, i anled
ning häraf, att maktens koncessioner till hanken
glupande ulfvar börjar likna ett neroniskt slöser
och förräderi mot det allmänna och, matt mar
knappast kan fatta, huru vid dessa ytterliga for
dringar af financens vasalier, det kunnat finnas et
minister för allm. arbetena nog svag, att sätt:
sitt namn under en sådan alhandling.
I deputerade kammaren hafva flera motionei
blifvit väckta om en strängare lag mot viner:
förfalskning, som så mycket är brukligt i Frank
rike och skadat landets afsättning.
I Valenciennes har kyrktornet instörtat unde;
en der företagen reparation. En springa uppstoc
i tornet. Arbetarne hade märkt i-tid faran oct
några timmar förut lemnat arbetet; äfven någr:
hus i grannskapet öfvergafs ; men somliga trodde
ej på faran, utan blefvo offer derför. Tornväkta
ren följde, trogen sin tjenstepligt, tornspiran i fal:
let; en korgmakare med sin familj: blef krossad
då denna föll öfver hans hus, och några andr:
menniskor satte äfven lifvet till vid tiilfället.
PORTUGAL.
Ministeren har i representantkammaren föresla-
git, alt den så kallade Junta do credito publico
(motsvarande svenska Riksgäldskontoret) skulle
ställas helt och hållet under regeringens styrelse,
i stället att dess förvaltning nu, enligt instruktio-
nen, icke får emottaga föfeskrifter af någon annan
myndighet än Cortes, och att de af dem anvisade
summor, till gäldens betalande, aldrig under något
vilkor få användas till andra behof, än hvartill
de anslagits. Detta har väckt en obehaglig sen-
sation och uppväcker stort misstroende hos sta-
tens kreditorer.
SPANIEN.
Cortes blefvo med vanlig högtidlighet öppnade
den 3 April. Drottningen, med sitt hof var till-
städes. Regenten hade sin plats midt emot drott-
ningen. Han böll ett kort tal; hvari han med-
delade en allmän öfversigt af statens ställning,
vidrörde nödvändigheten af en organisk lag, an-
tydde att ett förslag derom skulle meddelas, samt
att förändringar i finansregleringen påkallades, hvar-
vid han hade för afsigt att stärka. landets kredit,
0. sv. På flottans och armeens behof fästade
han synnerlig uppmärksamhet. I öfrigt innehöll
talet föga vigtigt.
TYSKLAND.
: Från Berlin berättas, att Konung Ernst af Han-
nover skall umgås med den. ganska förståndiga
tankan, att på sin ålderdom sätta sig 1 lugn, och
lemna regeringen åt sin son. Man kan icke an-
nat, än önska både honöm och Hannover lycka
härtill, i fall han verkligen sätter detta projekt i
verket. I sådant fall skall han ämna bosätta sig
i Berlin, der redan förut en ex-kung (Wilhelm
af Nederland) nedsatt sig. och tyckes finna sig
ganska väl. Måhända för att arrangera denna res
gementsförändring, har Konung Ernst nyligen rest
hem från Berlin till Hannover.
Då Konungens i Preussen. onådiga skrifvelse
ankom till ständerförsamlingen i Posen, i anled-
ning af dess förut omnämnda adress, beslöto stän-
derna en protest emot densamma, hvars innehåll
dock ännu ej blifvit bekant. Sedan detta beslut
var fattadt lemnade alla de Polske ledamöterne
ständerförsamlingen, och afreste från staden, så
att endast 8 å 9 Tyska ledamöter återstodo. För
att åter sätta landtdagen i verksamhet,: lärer re-
peringen blifvit nödsakad att inkalla suppleanterne.
I Berlin hafva nyligen flere studenter blifvit
arresterade af politiska anledningar. Konungen i
Preussen tager raska steg på den Yeäktionsbana,
han började med sitt censur-edikt.
ORIENTEN.
Från Konstantinopel gå de sednaste underrät-