KUSKEN.
EN BERÄTTELSE ÅF BRN.
. (Forts. fr. gårdagsbl.)
Insvept i sin storrosiga nattrock, satt brukspa-
tronen med ett Aftonblad i hand, under det hans
dotter var sysselsatt att ordna det lilla kaffebor-
det. Då hans öga någon gång såg upp från lek-
tyren, dröjde det med faderlig huldhet på flickans
sylfidiska gestalt och uttrycksfulla ansigte, som
nu glödde lifligare än någonsin af väntan och
hopp:
pHvyad du ser upprymd ut i dag! sade gub-
ben, i det han lade ifrån sig tidningen; du går
icke, utan du nästan flyger., :
Åck! kan jag vara annat än glad? svarade
Hilma, då baden på få dagar haft enså välgö-
görande verkan, att pappa redan känner sig bättre.
Ja, Gud ske lof! det var en välsignad sak att
jag reste hit. Men jag undrar på, att min raske
kusk ej redan kommit efter. Ännu i denna dag
måste jag skicka en läkare ut till honom, ty sä-
kert är han värre skadad, än han sjelf trodde.
Åh! han. kommer väl; sade Hilma rodnande;
asådant der folk behöfver ingen annan läkare än
hvilan. våt
Sådant der folk ? inföll patronen, : smått för-
argad; säg aldrig .så, min snälla flicka, ty du
glömmer då, att din far är föddi ett ringa stånd;
och att han endast genom flit och omtanka bringat
sig upp. Som sagdt är, jag skall skicka läkare
till honom. Om jag nu bara på köpet kunde få
afbörda min .skuld hos den der besynnerliga frem-
lingen, som fick min ringa
Kanhända att han infinner sig snart Dog; så