hållit, eler de kapitamer, som erfordras att hål
skepningspriset uppe vid en trögare konjunktur, de
af mindre noggrann och sämre Sorterad tillverknin
eller ock af alla dessa skäl sammanlagda. Göthebor;
exportörer länder det imedlertid till heder, att han
heldre öppet förklarat varan osäljbar, än de antag
ett af bruksegarne i nödens stund erbjudet pris, so
understiger tillverkningskostnaden vid de flesta brul
Imedlertid, under det Rikets Ständers Bank å ett S
stångjern lemnar bruksegaren 42 Rdr Bko mot 4 pr
cents ränta, och Jernkontoret mot lika ränta 5 Rc
Bko, eller tillsammans 17 Rdr Bko på hvarje SE, s
nes, å det allmännas sida, för åtminstone ett år val
undanröjdt behofvet, att för bristande afsättning bor
kasta tillverkningen till hvad pris som heldst. E
dylikt biträde erbjudes icke tackjernstillverkaren. 0O:
stångjernsprisel i Fastings marknad kan man rätta
säga, att något sådant der ej blef bestämdt, då vara
väl bade utbjudare, men ej fann köpare: Icke dest
mindre synes några få bruksegares nödtvångsanbu
för sina tillverkningar hafva: tagits till förevänning a
nedtvinga tackjernet till ett pris, som ej står i föl
hållande till något annat — än det fingerade stång
jernspriset.
Tackjernspriset, uppgifvet till 6: 32 Bko i Bergs
lagen. d. v. s. i Philipstad, är nemligen mindre ä
hvad Tackjernet kostar i tillverkning: I denna elle
Philipstads Bergslag kostar malm till ett skeppun;
Tackjern minst 4 Rdr Bko på Hyttebacken — koler
efter der gångbara pris beräknade, minst 2: 32. Hur
mycket, som blifver öfver till hyttefolkets aflöning
tionde m. m., är då lätt uträknadt. I annan Bergs
1ag, hvars jern årligen i betydlig qvantitet, ofta me;
15;000 SE, furnerat Wermlands-bruken, nemlige
Nya Kopparbergs, har Tackjern, efter sista Fastings
priset, blifvit af Philipstads köpmän liqvideradt me
352 å 5 Rdr Bko, sedan forlön, samt deras ege
provision afgått. I denna Bergslag kostar malm til
ett ST Tackjern cj mer än 2: 42 Bko på hyttebac
ken, men kolen, som till samma SE åtgå, gäll
fulla 2:32 å 3 Rdr s. m. — Äfven här blir sålede
intet öfver till aflöning, tionde m. m., än mindr
någon behållning, utan tvertom, dess motsats, en gif
ven förlust på rörelsen. Då till artikälförfattaren
upplysning äfven kan meddelas, : att vid alla bergs
manshyttorna inom sistnämnde Bergslag det af ho
nom yrkade begagnande af nya tidens uppfinninga
icke blifvit försummadt, - utan tvertom af Bergsmän
nen med dryg kostnad vidtaget, medelst Tackjern
cylindersblåsverk, varm-apparater m. m., torde med
gilfvas huru liten anledning förefinnes att, lika met
artikelförfattaren, på det sänkta tackjernspriset grund:
förhoppningar om någon handteringens ljusare fram-
tid. Ty af de anförda sifferförhållanden, hvilkas rik-
tighet med största lätthet kan af hvem som helst kon:
trokeras, följer, att antingen måste varan söka afsätt-
ning på nya vägar, der åtminstone tillverkningskost-
naden ersättes, eller ock nedlägges sjelfva näringen
och utbytes mot något annat, som ger arbetaren sin
nödtorftiga bergning. Att ettdera af dessa alternativ
icke uteblifver, är likx visst, som insändaren, hvilken
en längre tid och på närmare håll. följt jernhandte-
ringen i dessa trakter, anser det häftiga och onatur-
hga fällandet af Tackjernets. pris illa beräknadt af
vederbörande affärsmän, och visa att den ej längese-
dan äflidne, betydkige tackjernsförläggaren, Nils Mi-
tander, ännu saknar sin efterföljare i klokt manie-
rande af tackjernspriset: denna , Fastings-mMarknadens
vitalfråga, hvaruti de tackjernsköpande bruksägarne
och tackjernssäljande bergsmännen utgöra hvar sin
yttersta sida, men deremot tackjernsköpmännerna den
afgörande centern, derföre att de vanligen äro till stor
del båda partiernas förläggare.
Artikelförfattarens uppgift, -att kolprisen fallit, kan
möjligen hafva tillämpning på någon enstaka bruks-
trakt, der hamrarne stått någon större del af smides-
året, och der således näringen lefver ett svagt lif;
men deremot i Bergslagerne och alla orter, med lif-
lig bergshandtering, hafva kolen på de sista 40 åren.
öfverhufvud stigit minst 30 procent.
Tackjerns- bergslegernas hopp miste. under dessa
förhållanden hufvudsakligen hvila på Regeringens och
Rikets -Ständers nästa riksdag med begärlighet mot-
sedda tiilåtelse af fri tackjernsutskeppning; ett med-
gifvande, på hvilket tackjernstillverkaren icke behöfde
yrka, -om han icke missbjudits för sin vara till den
grad; att han ser sig förnekad äfven den ringaste lön
för est mödosamt och hårdt arbete. — — i April
1845. —e—f—-9—