denna kungörelse. Regeringen sjelf och embetsmännen, hvilka -af lätt begripliga skälicke just kunde upp: träda såsom afrådande,. syntes företrädesvis tillråde dessa utvandringar, i motsats till andra, som aldrig blifvit offentligen föreslagna, och utomordentliger många beslöto sig derför. Händelsevis hade jag erhållit ganska noggranna och tillförlitliga underrättel. ser och upplysningar om alla lokalförhållanden, enligt hvilka jag med visshet kunde säga, att dessa menniskor gingo olyckan till möte. Men censuren hindrade mig att gifva mina vid förderfyvets rand stående med: borgare dessa meddelanden, hvilka visserligen skola afhålla ett stort antal af dessa från företaget. Dt olyckliga äro nu återkomne, sedan de mistat en sto del af sina slägtingar, hvilka bortryckts af döden. samt helt och hållet förlorat sin förmögenhet. Cen. suren har. förorsakat dessa menniskors olycka. Blackstone: Pressens frihet är på det närmaste förknippad med en fri stats väsende.n Vid ett behörigt handhafvande af lagarne kar pressen ingalunda missbrukas till några förderfliga ändamål, utan att missbruket hemfaller under en lämplig bestraffning. . Dahlmann: Intet folk, som har makten dertill i sina händer, skall för sin egen faras skull alsäga sig frihet i skrift.n Pressens frihet kan icke stå ensam. Ett försök med tryckfrihetens införande i Preussen skulle antingen hafva till följd dess återkallande första månaden eller politiska institutioner. Vore de farliga teorierna tillika de sanna (till all lycka är detta icke fallet, hvarken om de uppställas af regeringarne eller folken) skulle de offentligen förbjudas, för att så mycket säkrare i hemlighet vinna insteg. Nu kommer härtill att Tyskland med författningsurkunderna likväl verkligen har enrättighet till sina rättigheter, att vacklandet vid konstitutionerna har den offentliga meningen: emot . sig, att offentligheten ensamt förmår så upplysa de mörka gångarnc i statsbyggnaden, att ständerna kunna i rättan tid finna reda på dem. Ett folk, som går framåt, kan lika litet undvara tryckfriheten, som krutet, ehuru det med beggedera sakerna har sina betänkligheter. GeÖntz, se hans sändebref till Konungen af Preussen år 1797. Sedermera förvandlade sig hans entusiasm för tryckfriheten uti ifver för censuren. Om: tryckfriheten betalt hans skulder, säger Dahlmann, skulle han skrifvit för denna. Kulusow utgaf i Kejsarens af Ryssland och Konungens af Preussen namn från Kalisch sin uppmaning till Tyskarne, hvaruti utlofvades frihetens och oafbängighetens återkommande samt pånyttfödelsen af ett vördnadsbiudande tyskt rike. Ju skarpare till sina konturer och grunddrag verket: skall framträda ur det tyska folkets uregna anda, desto mera föryngradt, lefnadskrvaftigt och förenadt skall Tyskland åter synas bland Europas folk.n Niebuhr: Ordets och skriftens frihet är oss återgifven!! Den lyska förbundsalten säger i 48 art.? De förenade furstarne och fria städerna öfverenskomma att tillförsäkra de tyska förbundsstaterna följande rältigheter: — b. Förbundsförsamlingen skall vid dess första sammankomst sysselsätta sig med affattandet af likformiga förfoganden öfver tryckfriheten etc. Storhertigen af Sachsen-Weimar förklarade bland anrat i grundlagen af 14846: Vi erkänne härigenom uttryckligen och grunda lagligen pressens rätt till frihet. (Förf. äterupphäfven 4848.) Konungen af Wirtemberg gaf år 4847 tryckfriheten, med upphäfvande af den äldre censuren. Von Berg, hertigliga Oldenburgiska sändebudet, i sin berättelse öfver tryckpressens angelägenheter på förbundsdagen 4848: Till ett gemensamt fäderneslands välgerningar, hvilka stiftarne af tyska förbundet önska tillförsäkra hvarje tysk, hörer även n ostörd njutning af en förnuftig tryckfrihet. Tankeoch tryckfriheten har en gemensam källa. Meddelandet af tankar är en rättighet och en pligt; deraf följer nödvändigt offentlighet och tryckfrihet.