UTMÄRKTA STATSMÄNS OCH FÖRFATTARES
YTTRANDE OM TRYCKFRIHETEN.
Rheinische Zeitung, hvars tillståndsbref blifvit
af Preussiska regeringen indraget i anledning af
den frimodiga anda hvari detta blad varit redi-
geradt och den ifver det ådagalagt för tryckfri-
hetens sak, meddelar i det sista numret en in-
tressant samling af en mängd betydande och ut-
märkte mäns yttranden om tryckfriheten, hvaraf
följande synts oss förtjent att öfversättas: ,
Talleyrand: Den offentliga meningen eger mer,
förstånd än: Voltaire, mer förstånd och makt än Buo-
naparte, mer förstånd än alla ministrar, som varit
hafva eller skola blifva.n
Ancillon (öäber Stadtswissenschaft. Berlin 41820)
Om regeringarne, vare sig af okunnighet, sorglöshet
eller skuggrädsla, hafva åsidosatt det, som folkets sanna
behof och nya förhållanden kräfva, så blifva desså
behof, som icke funno sina mål och förgäfves sökte
sin näring, antingen undertryckte eller fortlefva
de i stillhet på djupet af sinnena,. eller blifya de
begagnade af ärelystna personer till brottsliga rö-
relser. I förstnämnda fallet hindras eller förlamas sta-
ten i sin leftande utveckling; i stället för att fram-
skrida, gör den retrograda rörelser på, civilisationens
bana; I den andra händelsen blifva sinnena olyckliga
och oroliga; olyckliga, ?emedan nationens icke mot-
svarade dess inre anda; oroliga, emedan den sanna
harmonien mellap ett folks andliga krafter består i
den lagliga frihetens grad och natur. TI det sista fallet
ryckes samhället ur sina fogningar, jemnvigten mellan
statsmakterna upphäfves, lifvet i det hela sättes på
spel, och efter blodig förvirring och hastiga förvånd-
4ingar har staten antingen funnit sin död eller ge-
:nomlupit ett fruktansvärdt och förderfligt kretslopp.
Schlöser: Publiciteten är frihetens puls.
Hertzberg (der Berliner Academie der Wissen-
schaften 4787): Hvarje stat, som grundar sina hand-
lingar på vishet, inre kraft och rättvisa, vinner mer
än den förlorar, om hon bringar dem i dägsljuset;
publiciteten är endast farlig för sådana förvaltningar,
hvilka älska mörka och underjordiska smygvägar.
Tertulianus (kyrkofadren): Ingen lag är blott och
bart sig sjelf skyldig medvetandet arsin rättvisa, utan
äfven dem, af hvilka den väntar lydnad. Den lag
är för öfrigt misstänkt, som icke vill blifva pröfvad,
men oredlig, om den ändå herrskar, sedan den blifvit
befunnen icke vara god.n .
Just. Möser: Erfordras det mera klokhet och
makt, att uppehålla ordningen bland tusen lejon och
lejoninnor, så är det dock en mpdig man värdigare
att regera dessa, att vara deras foderknekt, än att
vara den förste herden och drifva- en tam, lekande
fårhj rd framför sig.
Massorna i staten måste vara i en beständig rö-
reise, och de krafter, som verka till dess bibehållande,
måste vara i uthållande arbete, så vida invånarne
ekola vara lycklige.
Icke en tiondedel af folkets krafter tagas: i begag-
nande i vårt närvarande dåsighetstillstånd.
Fredric den Store: Måste man icke vara förryckt,
för att inbilla sig, att menniskorna sagt till en af
sina likar: Vi upphöja dig öfver oss, emedan vi äl-
ska slafyeriet, och vi gifva dig makt att leda våra
tankar efter din vilja? De hbatva tvertom sagt: Ni
behöfva dig för att upprätthälla lagarna, hvilka vi
vilja lyda, för att vist regera och försvara oss; men
för öfrigt fordra vi att du aktar 0s5.
Buonaparte (som förste konsul): Pressen helar
de sår, hon förorsakar.,
Johan von Miller (i den uti det westfaliska stats-
rådets namn äfgifne berättelse år: 4809): De skiljda
ländernas välfärd och folkets andliga utveckling stod
i förhållande till den större eller ringare frihet, man
lemnat pressen. -
Chateaubriand: Den representativa monarkien
utan tryckfrihet är en död kropp, en machin utan
lil.n ; :
Konungen af Danmark (i lagen om censurens upp-
häfvande 1770): Det är lika ofördelaktigt lör den
opartiska undersökningen af sanningen, som det är
hinderligt för upptäckandet af föråldrade irringar, om
redligt sinnade, för det allmännas väl och medbor-
garnes bästa nitälskande patrioter, genom maktspråk
eller förutfattade meningar afskräckas eller förhindras,
att efter insigt, samvete och öfvertygelse skrifva, an-
gripa missbruk och afslöja fördomar.
Bernstorff, samme konungs minister, svarade dem,
hvilka fordrade pressens inskränkande: Pressens fri-
het är ett betydligt godt, och de välgörande yerknin-
garna af dess visa begagnande uppväga vida skadorna
af dess missbruk. Den är en oförytterlig rättighet
bos hvarje civiliserad nation, genom hvars oskadda
bevarande en regering ärar sig sjelf och visar sig
värdig nationens fulla förtroende.,
Welcker omtalte i Badiska andre kammaren, årj
18535, följande exempel af censurens verkningar, hvaraf
ingen bestred sanningen: Såsom bekant är, innehöllo
för någon tid sedan våra annonsblad en, af sändebu-
det från en stor europeisk stat utgången, inbjudning
till invandring i en provins af detta rike. Tjenste-
P ad ; . sc N : -
männen hade i uppdrag att bekantgöra denna inbjud-
ning, som innehöll ganska lockande löften. Men
landtfolket kunde genom tjenstemännen vid dess eget
lands förvaltning lätt råka i irring öfver meningen af:
nn REAR ANA rn nn MS RE ns Rn
Sr FI DA a Fn PESSA SIT I .