2 ov Uv Mo vw vv vv ligare motstånd mot det direkta fallet. Man kar göra samma försök med en bleckplåt som med ett kort, och få samma resultat; till bevis at! det mindre är vingämnets specifika vigt, är dess form och ställning, som bestämmer dess ändamålsenlighet. För att likväl äfven i afseende på vigten foga sig efter naturens anvisning, har Mr Henson gjort: sina vingar så lätta som. möjligtvis kunnat förenas med vilkoret af tillräcklig styrka. De utgöras af ett ,tunnt horisontellt spjelverk, förstärkt medelst åtskilliga vertikala master, och från dem till spjelarnes ändpunkter spända vanter och boliner af ståltråd, samt slutligen öfverspändt med siden eller lärft. Längden är ej mindre än 4350 fot och bredden !Y. deraf eller 350. Denna stora ytas ena längdkant är ämnad att under flygten presentera sig främst och vågrätt. Vid midten af den andra längdkanten — som följer efterst i samma vågräta ställning — är fogad ett slags stjert, sammansatt af lika beskaffade materialier som vingarne, men trekantig af 350 fots sidor, fästad vid det ena hörnet och inrättad att kunna höjas eller sänkas efter godtfinnande. Under vingytans midt befinnes ett slags vagnskorg) för passagerare och varor, tillika med den ångmachin, som skall drifva hela flygapparaten framåt. Det mekaniska vehikel, hvarigenom ångmachinen utöfvar den. härtill nödiga verkan på luften, består af väderqvarnsvingar om 20 fots längd, eller 40 från axlarne: machinen har 6 sådana axlar, och följaktligen 6 par flygvingar. De äro fördelade på olika punkter under halkvingarne och förenade med ångmachinen genom trissremmar. Ett litet vertikalt roder är slutligen upprest ofvanför stjertens fäste, för att styra farten i rörelseplanets horisontella rigtning. — Henson har insett, hvad hans föregångare i allmänhet förbisett: att det fordras en mångfaldigt större kraft fören fågel att komma i flygt än att fortsätta flygten, och att denna större kraft icke begagnas sedan flygten är börjad. För att icke belasta sin flygapparat med en så tung ångmachin, som skulle fordras till det under flygten onödiga kraftöfverskottet, låter Henson sin machin taga flygten genom åkning utför ett lutande plan, för hvilket ändamål korgen eller gondolen är nedtill försedd med hjul. Så vidt man kan se af det häri ej tydliga träsnittet, äro dessa bjul blott 2, följande efter hvarandra i samma bana: och man skulle häraf kunna sluta, att det lutande planet kan bestå blott af en stång eller ett utspändt rep, och följaktligen anbringas hvar som heldst utan mycken svårighet, kostnad eller tidsutdrägt. Den orörliga vingytan är rätvinklig och innehåller följaktligen 4500 fot. Den, tillika med stjerten, rodret, vagnen, ångmachinen, bränslet och vattnet, beräknas väga 609 skålpund och med passagerare och last 3900 skålpund. Man har alltså anslagit flygmachinens vigt till blott 74 af lasten, under det att förnållandet hos de bästa luftballonger är alldeles motsatt, men i vida större proportion, emedan luftballongens vigt utgör många gånger mer, än lasten som han förmår medföra. Denna beräkning skulle således bevisa ett oerhördt företräde hos flygmachinen framför luftballongerna; med förutsättning att den förre kan begagnas lika visst som de sednare. Men engelsmännen, som finna allting verkställbart i mekanisk väg när man -dertill kan disponera ångkraft, erinra att Mr Hensons med flygapparaten följande ångmachin kommer att äga omkring 20 hästars kraft: och sannt är, att om denna stora kraft verkligen kan medföras, så innebär problemet ingenting 0omöjligt. Ty om man åt den genom luften framglidande stora ytan kan bibehålla en något sned vinkel mot rörelsens rigtrding och tillika gifva den en oafbruten fart, som svarar mot hastigheten hos en måttlig vind, så måste den uppbäras af luften alldeles på samma grund som en pappersdrake när han bibehålles i en passande vinkel mot luftströmmen och denne är tillräckligt stark, drakens tyngd må vara huru stor som helst, blott hans yta svarar deremot. Men just derföre att den. Hensonska : flygapparaten liknar en pappersdrake i sättet att bäras af luften, är han underkastad samma äfventyr att hvälfva om, och det i ännu högre grad, derföre att han far med ena bredsidan förut i stället för -att draken vänder ena ändan mot vinden. Passagerarne på en sådan apparat komma således att få en Tumlett till forman, i stället för en Glada, och måste bereda sig på åtskilliga eqvilibristiska saltomortaler, mot hvilka den lilla vimmerkantighet som förspörjes hos ett fartyg i storm är att betrakta som barnlek. På detta slags rörelse, hvilken skulle förefalla egen nog för ett sällskap passagerare af olika åldrar och kön, synas de engelska referenterne ej ha tänkt, och ej heller på möjligheten att vatten kan brista för ångmachinen under farten öfver en öcken, eller bränsle under passerandet af ett haf. De anse i alla fall att vägen nu mera är bruten och att man kan fortså derpå till dess man verkligen har luftseglinen i ordning, och de draga redan derifrån några slutsatser öfver följderne, som äro allt för märkvärdiga att ej anföras äfven här. Den första beraktelse, Som måste föranledas vid tankan på möjligheten för menniskor att flyga, är den, att ula politiska imrättningar stödja sig på förutsättningen af menniskans qvardröjande vid jorden. Huru många dylika inrättningar måste ej falla eller förändras, om flygförmågan blir en af vårt slägtes tillhörigheter! Den obegränsade friheten umgänge, tankemeddelanden och varubyten 0lea länNdero Iinnanånara amallan maåcta rv: äötl