2 ov Uv Mo - vw vv vv
ligare motstånd mot det direkta fallet. Man kar
göra samma försök med en bleckplåt som med
ett kort, och få samma resultat; till bevis at!
det mindre är vingämnets specifika vigt, är dess
form och ställning, som bestämmer dess ända-
målsenlighet. För att likväl äfven i afseende på
vigten foga sig efter naturens anvisning, har Mr
Henson gjort: sina vingar så lätta som. möjligtvis
kunnat förenas med vilkoret af tillräcklig styrka.
De utgöras af ett ,tunnt horisontellt spjelverk,
förstärkt medelst åtskilliga vertikala master, och
från dem till spjelarnes ändpunkter spända vanter
och boliner af ståltråd, samt slutligen öfverspändt
med siden eller lärft. Längden är ej mindre än
4350 fot och bredden !Y. deraf eller 350. Denna
stora ytas ena längdkant är ämnad att under flyg-
ten presentera sig främst och vågrätt. Vid mid-
ten af den andra längdkanten — som följer efterst
i samma vågräta ställning — är fogad ett slags
stjert, sammansatt af lika beskaffade materialier
som vingarne, men trekantig af 350 fots sidor, fä-
stad vid det ena hörnet och inrättad att kunna
höjas eller sänkas efter godtfinnande. Under
vingytans midt befinnes ett slags vagnskorg) för
passagerare och varor, tillika med den ångmachin,
som skall drifva hela flygapparaten framåt. Det
mekaniska vehikel, hvarigenom ångmachinen ut-
öfvar den. härtill nödiga verkan på luften, består
af väderqvarnsvingar om 20 fots längd, eller 40
från axlarne: machinen har 6 sådana axlar, och
följaktligen 6 par flygvingar. De äro fördelade
på olika punkter under halkvingarne och förenade
med ångmachinen genom trissremmar. Ett litet
vertikalt roder är slutligen upprest ofvanför stjer-
tens fäste, för att styra farten i rörelseplanets
horisontella rigtning. — Henson har insett, hvad
hans föregångare i allmänhet förbisett: att det
fordras en mångfaldigt större kraft fören fågel
att komma i flygt än att fortsätta flygten, och
att denna större kraft icke begagnas sedan flygten
är börjad. För att icke belasta sin flygapparat
med en så tung ångmachin, som skulle fordras
till det under flygten onödiga kraftöfverskot-
tet, låter Henson sin machin taga flygten ge-
nom åkning utför ett lutande plan, för hvilket
ändamål korgen eller gondolen är nedtill försedd
med hjul. Så vidt man kan se af det häri ej
tydliga träsnittet, äro dessa bjul blott 2, följande
efter hvarandra i samma bana: och man skulle
häraf kunna sluta, att det lutande planet kan be-
stå blott af en stång eller ett utspändt rep, och
följaktligen anbringas hvar som heldst utan myc-
ken svårighet, kostnad eller tidsutdrägt. Den o-
rörliga vingytan är rätvinklig och innehåller följakt-
ligen 4500 fot. Den, tillika med stjerten, ro-
dret, vagnen, ångmachinen, bränslet och vattnet,
beräknas väga 609 skålpund och med passagerare
och last 3900 skålpund. Man har alltså anslagit
flygmachinens vigt till blott 74 af lasten, under
det att förnållandet hos de bästa luftballonger är
alldeles motsatt, men i vida större proportion, e-
medan luftballongens vigt utgör många gånger mer,
än lasten som han förmår medföra. Denna be-
räkning skulle således bevisa ett oerhördt före-
träde hos flygmachinen framför luftballongerna;
med förutsättning att den förre kan begagnas lika
visst som de sednare. Men engelsmännen, som
finna allting verkställbart i mekanisk väg när
man -dertill kan disponera ångkraft, erinra att
Mr Hensons med flygapparaten följande ångma-
chin kommer att äga omkring 20 hästars kraft:
och sannt är, att om denna stora kraft verkligen
kan medföras, så innebär problemet ingenting 0o-
möjligt. Ty om man åt den genom luften fram-
glidande stora ytan kan bibehålla en något sned
vinkel mot rörelsens rigtrding och tillika gifva den
en oafbruten fart, som svarar mot hastigheten
hos en måttlig vind, så måste den uppbäras af
luften alldeles på samma grund som en pappers-
drake när han bibehålles i en passande vinkel
mot luftströmmen och denne är tillräckligt stark,
drakens tyngd må vara huru stor som helst, blott
hans yta svarar deremot. Men just derföre att
den. Hensonska : flygapparaten liknar en pappers-
drake i sättet att bäras af luften, är han under-
kastad samma äfventyr att hvälfva om, och det i
ännu högre grad, derföre att han far med ena
bredsidan förut i stället för -att draken vänder
ena ändan mot vinden. Passagerarne på en så-
dan apparat komma således att få en Tumlett
till forman, i stället för en Glada, och måste be-
reda sig på åtskilliga eqvilibristiska saltomortaler,
mot hvilka den lilla vimmerkantighet som för-
spörjes hos ett fartyg i storm är att betrakta
som barnlek. På detta slags rörelse, hvilken
skulle förefalla egen nog för ett sällskap passage-
rare af olika åldrar och kön, synas de engelska
referenterne ej ha tänkt, och ej heller på möj-
ligheten att vatten kan brista för ångmachinen
under farten öfver en öcken, eller bränsle under
passerandet af ett haf. De anse i alla fall att
vägen nu mera är bruten och att man kan fort-
så derpå till dess man verkligen har luftseglin-
en i ordning, och de draga redan derifrån några
slutsatser öfver följderne, som äro allt för märk-
värdiga att ej anföras äfven här. Den första be-
raktelse, Som måste föranledas vid tankan på
möjligheten för menniskor att flyga, är den, att
ula politiska imrättningar stödja sig på förutsätt-
ningen af menniskans qvardröjande vid jorden.
Huru många dylika inrättningar måste ej falla el-
ler förändras, om flygförmågan blir en af vårt
slägtes tillhörigheter! Den obegränsade friheten
umgänge, tankemeddelanden och varubyten 0-
lea länNdero Iinnanånara amallan maåcta rv: äötl