or
KONST- OCH LITTERATUR-STAFETT.
— Ibland de nyaste Fransyska teaterpjeser utmär-
ker sig för sin ovanlighet en, som blifvit gifven pi
Palais-royals teater i Paris till förmån för den be.
kanta komiska spådespelerskan mamsell Dejazet. Sc--
nen för detta stycke är i Constantinopel och pjeser
heter: M:ll Dejazet i seraljen. I följd häraf spelar
mamsell Dejazet här mamsell Dejazets roll.
— Operan i Paris har engagerat M:ll Taglioni för
tre månader.
— Den bekanta Madame Bishop som för 3 år sc-
dan besökte Stockholm och förtjuste vår publik med
sin sång, är nu i Florenz och är der föremål för mu-
sikvännnernas entusiasm.
— Uti Paris gör nu en ung skald vid namn Ponsard
uppseende med en tragedi kallad Lucretia, som reci-
teras i salongerna. Hans verser skola vara sä vackra,
att man kallar honom den nya Racine, men en kor-
respondent uttrycker den farhågan, att man gör allt
för att skämma bort honom, och att detär fara värdt,
hans genius skall qväfvas i qvalmet af rökelsen, lika-
som detta till en viss grad inträffat med Victor Hugo
och flera andra.
— Apropos af Victor Hugo, så har hans sista dra-
matiska arbete trilogien Borggrefvarne, som rönte
det missödet att blifva uthvisslad, redan blifvit paro-
dierad på tvenne pariserteatrar; på teatre Palais-rovyal
har nemligen uppförts Hur:s-graves, trifouillis, i tre
tablåer och på teatre Varietts, Buses-graves. Hul-
vudpersonerna i den förra pjesen äro röfvare af cen
ansenlig ålder, den äldste ett par hundra är, och de
i den andra äro simpla tjufyvar, lika bedagade. Hos
borggrefvarne utgör nemligen den konsiderabla åldern
en af de hufvudsakligaste effekterna. Parodierna hafva
blifvit mottagna med lifliga skrattsalfvor och hand-
klappningar.
e————TIOTIPESEODO