Såsom tillägg till det anförda, har referenten be
näget meddelat följande ytterligare anmärkningar.
Ehuru Voigt i sin zoologi antager orsaken till Ka
meleontens fargskiftning beroende af vätskornas tröge
cirkulation i kapillärrören, bekräftar han dock der
här uppgifna åsigten om färgförändringen såsom rädd.
ningsmedel, då han säger, att Kameleonten, då har
befinner sig bland växter, erhåller en vacker grör
färg, så alt man icke kan skilja honom från de om-
gifvande föremålen, och att, insvept i en hvit duk,
han får ett hvitaktigt utseende. Tillika berättar
Voigt, att en Brittisk guvernör, Forbes, som i flere
veckor i Indien observerat på en Kameleont, således
i ett varmt klimat, funnit hans vanliga färg angenämt
grön, med blåaktiga fläckar; att den mest förekom-
mande förändringen var en öfvergäng från denna färg
till gul eller olivgrön, att då han skrämdes, t. ex. a!
en hund, kroppen hastigt uppblåstes och fick utseende
af sköldpaddskal, med gula, gröna och svarta fläckar:
att han på ett besynnerligt sätt angreps af svarta fö-
remål, som han noga aktade sig att nalkas, och då
det händelsevis skedde, eller något svart lades i hans
väg, han sammanföll till magerheten af ett skelett,
och blef så svart som kol.
Ofverensstämmelsen i de:sa med här gjorda obser-
vationer synes slutligen bevisa, att Kameleonten by-
ter färg efter de föremål, som omgifva honom, a!
hvilka han liksom tyckes bero; hvadan denna hans
egenskap, använd såsom metafor eller sinnebild för
moralisk ombytlighet, är ganska träffande, och torde
således, från vetenskapernas naturhistoriska undersök-
ningar, understundom kunna hemtas sanna bilder äf
ven åt vitterheten och dikten, i motsats a! hvad en
frejdad talare sagt, att naturvetenskapernas framskri-
dande gjort den poetiska fantasien en otjenst.
— NY FLYGMACHN. The Times och the Sun
med sista posten innehålla några stora träsnitt och
en utförlig artikel öfver en ny engelsk uppfinning,
som begge biaden taga ganska allvarsamt, fastän
den ännu, eller i sitt närvarande skick, ej kan
förnekas ett litet syskontycke med den berömda
Macferlanska Trillan. Det är nemligen ingenting
mindre än en flygmachin, den tusende och första
kanhända, som blifvit påtänkt sedan Faetons tid.
Så äfventyrligt äfven detta försök visar sig, så
bör likväl ej förtigas, att det utgår från en mera
lyckad och noggrannare härmning, än alla före-
sående, af de medel, som användas vid fåglarnes
lygt. Man synes mMttills ej ha granskat huru
dervid tillgår och redan genom obekantskap der-
med gjort misslyckandet af de äldre flygförsöken
oundvikligt. Kan något sådant försök lyckas hä-
lanefter, så måste åtminstone sjelfva flygappara-
ten vara bygd på samma princip som den här
begagnade. Problemet är blott att finna en kraft,
som motsvarar fåglarnes ofanthga muskelstyrka;
len man förut trott sig finna hos menskliga musk-
er, är allt för svag. Uppfinnaren till den engel-
ska flygmachinen, Mr Henson anser sig kunna
begagna ångkraft och har för ändamålet uttänkt en
särdeles lätt ångbildare, att sätta i stället för den
vanliga pannan. — Den vigt, som de engelska re-
erenterna synas fästa vid uppfinningen, förutsät-
er en viss öfvertygelse hos dem om dess bruk-
varhet; det kan derföre vara intressant att något
värmare detaljera deras uppgifter; och vi skola
öka att finna plats dertill i ett följande nummer.
or
FKANCT ACU TITTED ATID OCTAFERTT