det faller af sig sjelf att den charmante vicom-
ten har förbindliga saker att säga om hvar och
en af Deras Majestäter. Om. audiensen här på
Stockholms slott, hos H. M. Konungen, berättar
vicomten, att han dervid yttrat: ., oc
Eders Maj:ts pris är bär i hvar mans mun;
E. M. är älskad som en fader.. — Ackl sva-
rade Konungen med ett melankoliskt småleende,
pvi befinna oss icke mera i trons och undrens
tider. Monarkens yrke har nu blifvit ett besvär-
ligt. Kronorna hafva nu flere törnen än rosor.
En moralisk kolera har med sin giftiga anda be-
rört furstarne, folken, hela samhällsordningen.
Hvar älskar man ännu den högsta makten? Fvil-
ka sorger och bekymmer har man äcke att ut-
härda! .och likväl måste nan icke digna under
bördan; man måste bjuda stormen tröts, då får
man åter se himlen sklar. n
Vetenskaps- Akademiens årssammankomst .
den 31 Mars.
. AForts. fr. gårdagsbl.)
Friherre Berzelius: 1 mineralogien hafva flera vig-
tiga tillägg vunnits. Ofyerintendenten Nordensköld
har utgifvit försök till ett examinationssystem för mi-
neralierna. Man har: hittills i mineralogien - varit i
saknad af den stora lättnad, examenssystemer gifva
åt den organiska naturens studium; studenten upple-
tar med lätthet i sin-fiora eller-fauna det hönom till
namnet obekanta föremål han träffar. Samma förde-
Jar saknas för mineralogien. Nordensköld har sökt
vinna dem genom sitt examinationssystem. Han in-
delar mineralierna efter krystallformen ii 6 klasser efter
lika många kristallsystem, hvar klass är delad i under-
afdelningar efter. den - egentliga vigten och hvar un-
derafdelning.i mineralspecies efter 49,olika grader af
hårdhet.
När man har för sig ett kristalliseradt .mineral och
förstår att bestämma till hvad system Kristallen bör,
så är det blott att efter detta system uppleta pamnet.
Men större mängden af mincralier träffas i naturen
utan bestämda kristallforimer. Di et återstårsåledes änhu
att finna grunden för ett examinationssystem;der kris
stallformen icke är absolut nödvändig.
Såsom ett serdeles märkvärdigt mideralfynd må an-
föras att den 7 Nov... 1842 fanns vid) evtaguldvaskeri i
: Ural det största hittills träffade svjeke gediget guld;
det vägde 847V, svensk viktualievigt.
Arbetena i den yegetabilisha kemijen håfva varit
mindre talrika än de föregåend Årbr, deremoöt hafva
de theoretiska betraktelserna afrde vegetabiliska krop-
parnes säminansättning blifvit Så mycket mera utsträckte.
Denna intressanta vetenskapsgren här: blifvit ett Labels.
torn, hvars arbetare begynna begagna sig af olika tun-
gomål och låtsa ej förstå hvarandrass.. soc
Deremot har den allmänna uppmärksamheten mera
riktat sig åt djurkemien och ett större autal under-
sökningar än vanligt, och till en del bättre än förr,
hafva blifvit meddelade... Det är isynnerhet den. hol-
ländske kemisten . Mulder och eleverna af den skola
han begynt bilda i Utrechtsorå- utmärkasig för grund-
liga och pålitliga arbetenui)dennasvägg För: flera år
sedan visade Mulder, att de hufvudsakliga bestånds-
delar af gjurens kroppar, som vi kalla fibrin, albumin,
casein, utgöras äf en geinensam organisk beståndsdel,
som han kallade protein, i olika förhållanden förenad
med svafvel,: fosfor och fosforsyrad kalk. Han Bar
upptäckt att detta protein Kan Torenasfndä mera syra
i.två olika för chållanded; söm han kallat bioxyprottin
och triosxyprotein. Fån här vidare! FVisat att dessa för-
eningar bildas i blodet och firnehållas deri, att detas
qvantiset i infl. sjukdomar är betydligt ökad, och att
hvad-läkarne kalla erusta inflammatoria till en stor
del består af dessa, oxsproteinater, att åtskilliga af kröp-
pens solida delar, hvari vi föröt icke cgenkänt protein,
bestå. af dessa. Så t.ex. är hår, cpidermis, naglar
och horn bioxyprotcin.
Geologiska forskningar fortgå isnart sagdt-öfver hela
jordklotet och förr eller. sednare; kam, en. geognostisk
globkarta sammansättas,. lika vigtig för statsekonomien
som för geologiensr egentliga7 idkare. Det. geologiska
faktum, som mer än andra under året varit föremål
för allmän einer är fenomenet af bergens
slipning och refiling; cn mängd skrifter afhandla de
många olika åsigter, hyarunder olika geologer söka ge ra
sig reda för huru detta tillkommnyit
I sammanhang med, de geologis ka undersöktiltigat af
Sverges urberg. som af Brukssocitteten sbekostats, här
kapten L. Svanberg kemiskt undefsökt en mängd dit-
hörande bergarter med ;resultater, SOM blifva för ye
tenskapen al stor vigt. B
I Akademiens handlingar; bafya för, nästlidet år in-
flutit följande: ;
Abich: Om några föreningar emellan jernoxid och
jernosidul, och svafvelsyray vatten. eller .kiselsyra.
Berzeliu3: undersökning af skilnaden i kemisk natur:
emellan fluorborsyra och borflägrvätesyra: lida tbed
Idem: Om svaftets föreningar med. föstör.
Idem: Om kalkjordens- atömvigt.,.
Axel Erdmann: Undersökning af, Hhägra törlöras
silicater.
Item: Undersökning af. Uvarowit och Mönradit,
Arppe: Om Vismutens- oxidationsgrader. ;
Hr Brukspatron och Riddaren -af Hisingerchar ut-)
givit en handbok för mineraloger under Tesöt I SVÖrige.
bo EE LAR