det faller af sig sjelf att den charmante vicomten har förbindliga saker att säga om hvar och en af Deras Majestäter. Om. audiensen här på Stockholms slott, hos H. M. Konungen, berättar vicomten, att han dervid yttrat: ., oc Eders Maj:ts pris är bär i hvar mans mun; E. M. är älskad som en fader.. — Ackl svarade Konungen med ett melankoliskt småleende, pvi befinna oss icke mera i trons och undrens tider. Monarkens yrke har nu blifvit ett besvärligt. Kronorna hafva nu flere törnen än rosor. En moralisk kolera har med sin giftiga anda berört furstarne, folken, hela samhällsordningen. Hvar älskar man ännu den högsta makten? Fvilka sorger och bekymmer har man äcke att uthärda! .och likväl måste nan icke digna under bördan; man måste bjuda stormen tröts, då får man åter se himlen sklar. n VetenskapsAkademiens årssammankomst . den 31 Mars. . AForts. fr. gårdagsbl.) Friherre Berzelius: 1 mineralogien hafva flera vigtiga tillägg vunnits. Ofyerintendenten Nordensköld har utgifvit försök till ett examinationssystem för mineralierna. Man har: hittills i mineralogien varit i saknad af den stora lättnad, examenssystemer gifva åt den organiska naturens studium; studenten uppletar med lätthet i sin-fiora eller-fauna det hönom till namnet obekanta föremål han träffar. Samma fördeJar saknas för mineralogien. Nordensköld har sökt vinna dem genom sitt examinationssystem. Han indelar mineralierna efter krystallformen ii 6 klasser efter lika många kristallsystem, hvar klass är delad i underafdelningar efter. den egentliga vigten och hvar underafdelning.i mineralspecies efter 49,olika grader af hårdhet. När man har för sig ett kristalliseradt .mineral och förstår att bestämma till hvad system Kristallen bör, så är det blott att efter detta system uppleta pamnet. Men större mängden af mincralier träffas i naturen utan bestämda kristallforimer. Di et återstårsåledes änhu att finna grunden för ett examinationssystem;der kris stallformen icke är absolut nödvändig. Såsom ett serdeles märkvärdigt mideralfynd må anföras att den 7 Nov... 1842 fanns vid) evtaguldvaskeri i : Ural det största hittills träffade svjeke gediget guld; det vägde 847V, svensk viktualievigt. Arbetena i den yegetabilisha kemijen håfva varit mindre talrika än de föregåend Årbr, deremoöt hafva de theoretiska betraktelserna afrde vegetabiliska kropparnes säminansättning blifvit Så mycket mera utsträckte. Denna intressanta vetenskapsgren här: blifvit ett Labels. torn, hvars arbetare begynna begagna sig af olika tungomål och låtsa ej förstå hvarandrass.. soc Deremot har den allmänna uppmärksamheten mera riktat sig åt djurkemien och ett större autal undersökningar än vanligt, och till en del bättre än förr, hafva blifvit meddelade... Det är isynnerhet den. holländske kemisten . Mulder och eleverna af den skola han begynt bilda i Utrechtsoråutmärkasig för grundliga och pålitliga arbetenui)dennasvägg För: flera år sedan visade Mulder, att de hufvudsakliga beståndsdelar af gjurens kroppar, som vi kalla fibrin, albumin, casein, utgöras äf en geinensam organisk beståndsdel, som han kallade protein, i olika förhållanden förenad med svafvel,: fosfor och fosforsyrad kalk. Han Bar upptäckt att detta protein Kan Torenasfndä mera syra i.två olika för chållanded; söm han kallat bioxyprottin och triosxyprotein. Fån här vidare! FVisat att dessa föreningar bildas i blodet och firnehållas deri, att detas qvantiset i infl. sjukdomar är betydligt ökad, och att hvad-läkarne kalla erusta inflammatoria till en stor del består af dessa, oxsproteinater, att åtskilliga af kröppens solida delar, hvari vi föröt icke cgenkänt protein, bestå. af dessa. Så t.ex. är hår, cpidermis, naglar och horn bioxyprotcin. Geologiska forskningar fortgå isnart sagdt-öfver hela jordklotet och förr eller. sednare; kam, en. geognostisk globkarta sammansättas,. lika vigtig för statsekonomien som för geologiensr egentliga7 idkare. Det. geologiska faktum, som mer än andra under året varit föremål för allmän einer är fenomenet af bergens slipning och refiling; cn mängd skrifter afhandla de många olika åsigter, hyarunder olika geologer söka ge ra sig reda för huru detta tillkommnyit I sammanhang med, de geologis ka undersöktiltigat af Sverges urberg. som af Brukssocitteten sbekostats, här kapten L. Svanberg kemiskt undefsökt en mängd dithörande bergarter med ;resultater, SOM blifva för ye tenskapen al stor vigt. B I Akademiens handlingar; bafya för, nästlidet år influtit följande: ; Abich: Om några föreningar emellan jernoxid och jernosidul, och svafvelsyray vatten. eller .kiselsyra. Berzeliu3: undersökning af skilnaden i kemisk natur: emellan fluorborsyra och borflägrvätesyra: lida tbed Idem: Om svaftets föreningar med. föstör. Idem: Om kalkjordensatömvigt.,. Axel Erdmann: Undersökning af, Hhägra törlöras silicater. Item: Undersökning af. Uvarowit och Mönradit, Arppe: Om Vismutensoxidationsgrader. ; Hr Brukspatron och Riddaren -af Hisingerchar ut-) givit en handbok för mineraloger under Tesöt I SVÖrige. bo EE LAR