missioner, revisorer, Ombud, 0. Vv., hvaraf märkliga prof komma att i denna rättegång framskymta, och genom hvilka det icke kan vara lätt att framtränga till sjelfva principalen. Med full visshet tror jag, att om jag kunnat dit framtränga, hade denna rättegång icke behöfts. Försök har jag imedlertid gjort, ifrigt och ofta; och ett prof derpå kommer jag nu att inför högädle KämnersRätten förete. Det har nemligen synts mig lämpligast och beqvämast att, i stället för en serskild för denna stämning författad exposå af mina förhållanden till Hans Maj:ts norrbottniska egendomar, bifoga och åberopa en Relation derom, hvilken jag år 4827 underdånigt aflemnat till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, samt en för samma ändamål sammanfattad fortsättning, hvilken imedlertid, af skäl, som det här är öfverflödigt att upprepa, icke kom att framiemnas, och dessutom en intill närvarande stund fullföljd fortsättning. Uppkomsten af mina fordringar hos den Höge Agaren är så mångfaldig och intrasslad, att en kort expost icke skulle kunna gifva högädle Rätten något klart begrepp derom ; och då en vidlyftigare således vore af nöden, har det synts mig enklast att endast framlägga en redan författad och, på visst sätt, äfven oflicielt företedd. Dessa relationer får jag följaktligen bifoga och åberopa, såsom vore de här intagne. Af dem skall högädle KämnersRätten finna, att jag blef, redan år 182 23, engagerad såsom dels förvaltare, dels arrendator af ett par Konungens ofvannämnde egendomar, med vilkor och löften, som itke blifvit uppfyllda; att jag blifvit derifrån skild på ett sätt, som icke är förenligt med sträng rättvisa; att jag för egendomarnes skötsel gjort reqvisitioner och upplåningar, som ordentligen finnas intagne och redovisade i kontorsböckerna, men ändock blifvit utsökte hos mig; att uppgörning och ersättning ofta blifvit mig lofvad , men aldrig verkställd ; att kompromiss, till de vidlyftiga och intrasslade tvistefrågornas redande, blifvit redan för nio år sedan öfverenskommen, men alltsedan hindrad genom tillställningar, hvilkas mening jag möjligen kan ana, fast icke ådagalägga; och att kompromissens sättande i verket lärer äfven sedermera vara af Hans Maj:t Konungen anbefalld, men med lika liten verkan, som vid alla föreg sående tillfällen. De uppgifter och handlingar, hvarpå mina anspråk grunda sig, har jag redan åren 41832 och 4233 aflemnat till då varande Justitiekansleren; och Hr Advokatfiskalen Staaff har lårgt före detta emottagit dem. Men han har likväl ytterligare, såsom vilkor för kompromissens verkställande, affordrat mig samma uppgifter och handlingar. Såsom bilagor och verifikationer har jag dem i Relationerna åberopat och får härhos i afskrift ingifva dem, på det de må vara tillgängliga för både högädle Rätten, motparten och andra, sem kunde finna sig hugade att deraf taga kännedom. Originalerne, så vidt de för närvarande kunna presteras, hvilket de dock med högst få undantag kunna, skola inför högädle Rätten företes, då sådant yrkas. Mitt påstående är sålunda, dels att Förvaltningen af Hans Maj:t Konungens norrbottniska egendomar måtte, i likhet med hvad jag den 46 sistl. April genom notarial-beskickning hos Hr Advokatfiskalen yrkat, åläggas till mig genast utbetala en summa af 853 Rdr 42 sk. 3 rst., som, enligt Advokatfiskalen Baudins bifogade utredning af mina reklamationer d. 24 Juli 1830, mig ostridigt tillkommer, dels att, för utredning och bestämmande af de öfriga, betydligare anspråk, jag äger, den kompromiss måtte lagligen förordnas, som så länge varit utlofvad. Det är nödvändigt, att kompromissen blifver af domstol förordnad, på det inga ytterligare undanflykter och eluderingar må blifva möjliga. Då förklaring hurmnit inkomma, anhåller jag att deraf få del, för att vid densamma afgifva påminnelser, i fall den befinnes sådant kräfva; äfvensom jag i öfrigt förbehåller mig fri talan i allt, hvad med målet äger sammanhang, och yrkar ersättning för all den :kostnad, som rättegången mig åbringar, hvaröfver räkning skall afgifvas, så snart det blifver möjligt att af förhandlingarne sådant bedöma. Skulle jag räkna allt det lidande och all den förlust, som genom dröjsmål och eluderade löften blifvit mig åbragte, så blefve denna kostnadsräkning ganska hög; och hvad jag verkligen kan deruti upptaga, bör således icke utan största obillighet mig vägras. Stockholm d. 27 Mars 1843. 09 Joh. Seb. Grave. — I dag, omkring kl. 42, kastade sig en ung man i sjön vid Röda bodarna och fördes af strömmen genast under Norrbro, samt sjönk innan en ifrån en storbåt utsatt jolle hann komma till hans hjelp. — Den attest, som täkare afgilvit angående det förra veckan vid Smedjegårdsgränden hittade döda barnet, ådagalägger, att det varit fullgänget och lefvande Tramfödt, men att hufvudskålen blifvit krossad och barnet sedan strypt. Ännu har ej spaning på modren erhållits. — Tvänne personer, den ene vid namn Nilsson, den andre Andersson, som biträdt en vaktmätare vid flyttning af möbler m. m., hade derunder itur en byrå borttagit 400 Bdr Bko samt några kläass As än TNA Löälsadaa Ah lllädarna faännac hä!