missioner, revisorer, Ombud, 0. Vv., hvaraf märk-
liga prof komma att i denna rättegång framskymta,
och genom hvilka det icke kan vara lätt att fram-
tränga till sjelfva principalen. Med full visshet
tror jag, att om jag kunnat dit framtränga, hade
denna rättegång icke behöfts.
Försök har jag imedlertid gjort, ifrigt och ofta;
och ett prof derpå kommer jag nu att inför hög-
ädle KämnersRätten förete. Det har nemligen
synts mig lämpligast och beqvämast att, i stället
för en serskild för denna stämning författad ex-
poså af mina förhållanden till Hans Maj:ts norr-
bottniska egendomar, bifoga och åberopa en Re-
lation derom, hvilken jag år 4827 underdånigt
aflemnat till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen,
samt en för samma ändamål sammanfattad fort-
sättning, hvilken imedlertid, af skäl, som det här
är öfverflödigt att upprepa, icke kom att fram-
iemnas, och dessutom en intill närvarande stund
fullföljd fortsättning. Uppkomsten af mina for-
dringar hos den Höge Agaren är så mångfaldig och
intrasslad, att en kort expost icke skulle kunna
gifva högädle Rätten något klart begrepp derom ;
och då en vidlyftigare således vore af nöden, har
det synts mig enklast att endast framlägga en re-
dan författad och, på visst sätt, äfven oflicielt fö-
retedd. Dessa relationer får jag följaktligen bi-
foga och åberopa, såsom vore de här intagne.
Af dem skall högädle KämnersRätten finna, att
jag blef, redan år 182 23, engagerad såsom dels för-
valtare, dels arrendator af ett par Konungens of-
vannämnde egendomar, med vilkor och löften,
som itke blifvit uppfyllda; att jag blifvit derifrån
skild på ett sätt, som icke är förenligt med sträng
rättvisa; att jag för egendomarnes skötsel gjort
reqvisitioner och upplåningar, som ordentligen
finnas intagne och redovisade i kontorsböckerna,
men ändock blifvit utsökte hos mig; att uppgör-
ning och ersättning ofta blifvit mig lofvad , men
aldrig verkställd ; att kompromiss, till de vidlyf-
tiga och intrasslade tvistefrågornas redande, blif-
vit redan för nio år sedan öfverenskommen, men
alltsedan hindrad genom tillställningar, hvilkas
mening jag möjligen kan ana, fast icke ådagaläg-
ga; och att kompromissens sättande i verket lä-
rer äfven sedermera vara af Hans Maj:t Konun-
gen anbefalld, men med lika liten verkan, som
vid alla föreg sående tillfällen.
De uppgifter och handlingar, hvarpå mina anspråk
grunda sig, har jag redan åren 41832 och 4233 aflem-
nat till då varande Justitiekansleren; och Hr Advo-
katfiskalen Staaff har lårgt före detta emottagit dem.
Men han har likväl ytterligare, såsom vilkor för kom-
promissens verkställande, affordrat mig samma upp-
gifter och handlingar. Såsom bilagor och verifikatio-
ner har jag dem i Relationerna åberopat och får
härhos i afskrift ingifva dem, på det de må vara till-
gängliga för både högädle Rätten, motparten och an-
dra, sem kunde finna sig hugade att deraf taga kän-
nedom. Originalerne, så vidt de för närvarande kun-
na presteras, hvilket de dock med högst få undantag
kunna, skola inför högädle Rätten företes, då sådant
yrkas.
Mitt påstående är sålunda, dels att Förvaltningen
af Hans Maj:t Konungens norrbottniska egendomar
måtte, i likhet med hvad jag den 46 sistl. April ge-
nom notarial-beskickning hos Hr Advokatfiskalen yr-
kat, åläggas till mig genast utbetala en summa af
853 Rdr 42 sk. 3 rst., som, enligt Advokatfiskalen
Baudins bifogade utredning af mina reklamationer d.
24 Juli 1830, mig ostridigt tillkommer, dels att, för
utredning och bestämmande af de öfriga, betydligare
anspråk, jag äger, den kompromiss måtte lagligen
förordnas, som så länge varit utlofvad. Det är nöd-
vändigt, att kompromissen blifver af domstol förord-
nad, på det inga ytterligare undanflykter och elude-
ringar må blifva möjliga.
Då förklaring hurmnit inkomma, anhåller jag att
deraf få del, för att vid densamma afgifva påminnel-
ser, i fall den befinnes sådant kräfva; äfvensom jag i
öfrigt förbehåller mig fri talan i allt, hvad med må-
let äger sammanhang, och yrkar ersättning för all
den :kostnad, som rättegången mig åbringar, hvaröfver
räkning skall afgifvas, så snart det blifver möjligt att
af förhandlingarne sådant bedöma. Skulle jag räkna
allt det lidande och all den förlust, som genom dröjs-
mål och eluderade löften blifvit mig åbragte, så blef-
ve denna kostnadsräkning ganska hög; och hvad jag
verkligen kan deruti upptaga, bör således icke utan
största obillighet mig vägras. Stockholm d. 27 Mars
1843. 09 Joh. Seb. Grave.
— I dag, omkring kl. 42, kastade sig en ung
man i sjön vid Röda bodarna och fördes af ström-
men genast under Norrbro, samt sjönk innan en ifrån
en storbåt utsatt jolle hann komma till hans hjelp.
— Den attest, som täkare afgilvit angående det
förra veckan vid Smedjegårdsgränden hittade döda
barnet, ådagalägger, att det varit fullgänget och lef-
vande Tramfödt, men att hufvudskålen blifvit krossad
och barnet sedan strypt. Ännu har ej spaning på
modren erhållits.
— Tvänne personer, den ene vid namn Nils-
son, den andre Andersson, som biträdt en vaktmä-
tare vid flyttning af möbler m. m., hade derunder
itur en byrå borttagit 400 Bdr Bko samt några klä-
ass As än TNA Löälsadaa Ah lllädarna faännac hä!