STOCKHOLM den 4 April. Dagens utländska poster medförde tidningar frå Paris af d. 253, och från Hamburg af d. 28 Mar men inga från London af sednare datum, än Fr dagspostens. FRANKRIKE. I Pärskammaren blef diskussionen angående ar slaget till bemliga fonderna mera liflig än ma förmodat; men just detta synes hafva föranled att voteringsutslaget blef så mycket fördelaktigar för ministeren. Hertigen af Harcourt anföll nem ligen densamma med en bitterhet, hvars öfver drift verkade alldeles till motsats af hvad talare åsyftade. Han sårade Kammarens känsla, genor påståendet, att regeringen behandlade den såson en församling med hvilken man kunde göra all hvad man ville, Oo. s. v. Man hade, sade han drifvit Pärskammaren under det eaudiniska oket; ett uttryck, som föranledde en varning åt talaren då dermed skulle förstås, att kammaren på et skymfligt sätt bade kapitulerat. Oaktadt opposi tionssidan sökte understödja talaren genom försä kringen, att uttrycket, om än hårdt, likväl va sannt, och fastän en grefve dAlton Schee gansk svagt kunde utföra sitt försök att försvara mini steren, så att Hr Guizot nästan ensam måste gör; det, blef resultatet, att lagförslaget bifölls af 43? ibland 472 röstande, då deremot vid frågan on tacksägelseadressen oppositionen räknade 67 röster I Deputerade-kammaren slutades öfverläggnin gen angående Duvergier de Haurannes motion or öppen omröstning på det sätt, att sedan af der på vanligt sätt först förekommande röstninge! medelst uppstigande och sittning man trodde mo. tionen med betydlig pluralitet antagen, likväl vic den yrkade slutna voteringen endast 493 rösta för, men 261 emot. Då likväl sålunda blott Z personer, och dessa endast under hemlighetens skydd, kunnat hindra antagandet, synes det utvisa att opinionen för saken är stark och i en snar framtid torde segra. Diskussionen öfver Hr Sades motion om afsättlige embetsmäns uteslutande ur Dep.-kammaren hade börjat och fördes med mycken bitterhet å ministeriella sidan. Embetsmännens esprit syntes påkallad att bekämpa nyheten, och som deras antal i kammaren är stort, motses icke något gynnande resultat för förslaget. Anmärkningsvärdt är imedlertid, ait vid diskussionen det ådagalades, att t. ex. under restaurationen inalles 4,200 depute rade haft att glädja sig åt befordran. ÅA ministeriella sidan uppgafs, att sedan Juli-revolutionen blott 940 embetsmän varit deputerade och deraf blott 170 fått verklig befordran; men oppositionen anmärkte, att man borde veta huru många, som sökt tjenst, men icke fått. Valen af befäl till nationalgardet synas, tvärtemot de ministeriella bladens förhastade segersånger, slå ut till oppositionens fördel. Till och med från republiken Chili har kondoleans-skrifvelse ankommit i anledning af hertigens af Orlgans död; och man väntar således ännu, att den kan komma ifrån det icke så långt aflägsna ryska kejsareriket, erinrande sig det gamla ordspråket: bättre sent, än aldrig. Såväl på Londons börs, som på den Parisiska hafva Spanska fonderna betydligt stigit. Man sätter detta i sammanhang med Engelska kabinettets medgifvande att nedsätta tullen på spanska varor, för att befordra spanska nationalskuldens afbetalning, under vilkor, att få ännu tio års tid till försäljningen af spanska domänerna. Emellan Justitieministern och Prins Ludvig Napoleon underhandlas om prinsens befriande. Man fordrar en förbindelse af honom, att aldrig mer beträda fransk jord; men han envisas att icke vilja afgifva en sådan. Franska krigsbriggen Dunois, tros säkert vara förolyckad, på farten ifrån Havanna till Frankrike. Den hade med 44 passagerare och 409 mans besättning afgått, dagen före den rysliga stormen i September månads början sistlidne år, men ej sedan hörts af. SPANIEN. Man börjar räkna valenas utslag, så osäkert det in är, efter de redan kända 63 valen. Deraf anses blott några och 20 vara koalitionister; men som valen i Catalonien och Galicien torde nästan allmänt blifva för koalitionen, blir propositonen betydligt rubbad. Man tror säkert, att ministrarne Rodil, Almodovar och Zumalacarreguy kommer att afgå. Infanten de Paula har blifvit vald till senatsledamot för Barcelona, och skulle afresa till Marid. Han hade på vanligt sätt emottazit sererader efter valet, och ifrån sin balkong talat till olket, samt derunder försäkrat om sin tillgifvenhet för drottning Isabellas thron och segerhertisens regentskap. TYSKLAND. Ett rykte omtalas i tidningarne, att Turkiskel ET AS ra NE a arr nd rr RR ne nan Ts a I Man a vå fä råg a Ra