, 13 serskilda gånger lyckats att komma upp på ett vi fönstret stående bord, derifrån Stahre likväl hvarj gång fört henne ned, till dess Blomberg, som imed lertid åter afkastat sina kläder, omsider skyndsam Isprungit på bordet, sönderslagit fönstret och kasta sig handlöst ut derigenom, utan att Stahre eller Bäck ström kunnat sådant förhindra; att Stahre och Bäck ström straxt begifvit sig ut på gården och derstäde anträffat Blomberg liggande på marken, mist iblanc en mängd glasbitar, hvarefter Stahre och Bäckströn fattat uti Blomberg för att föra henne in, men at Blomberg sparkat omkull Bäckström och bemött Stahr med sådant motstånd, att han nödgats släpa henne it i rummet; och slutligen, att då Blomberg oupphörli gen fortsatte sina galenskaper och bland annat släpade sig kring goliyet och misshandlade sig sjelf, had Stahre låiit binda henne och efterskickat ytterligar bevakning, hvarefter hon blifvit afförd till Sabbatsber; och vidare till Danviks hospital. Efter afgifvandet af nu antecknade berättelse, för klarade f. d; apothekaren Stahre, att då han, på sät uppgifvet blifvit, endast tilldelat Blomberg 40 å 4S eller åtminstone icke öfver 20 slag, hvilka samtligc träffat Blomberg på bakdelen, ansåge han otvifvelaktigt, att de i läkare-attesten omförmälda sår och blå nader hufvu sakligen och nästan ensamt härrörde a Blombergs vansinniga företag, att åka utföre trappor na, kasta sig ut genom fönstret och släpa sig omkring på golfyet m. m. Vid denna berättelse erinrade apothekaren Stahr endast, att pigan Blomberg, då Stahre nyårsdagen on morgonen anträffat henne liggan.ie på knä framför er bänk, icke, så att Stahre bört det, upprepat någre böner, utan varit alldeles tyst; att pigan Blomberg icke haft sin egen kammare, utan legat och vistats : köket; att trappan emellan öfra våningen, der Hi löjtnanten Bergnebr bodde och den nedra, voro a! sten, och, enligt hvad polisgevaldgern Flamand nu uppgaf och af Stahre lemnades obestridt, bestod af 47 å 48 trappsteg; att pigan Blomberg natten till den 2 Januari icke hoppat, utan asat sig utföre berörde trappa; att fönstret, hvarifrån pigan Blomberg kastat sig, haft i höjden tvänne rutor, hvilka begge rutor i ena luften pigan Blomberg sönderslagit, men korset af träd deremellan hade icke blifvit krossadt, emedan, i detsamma Blomberg ämnat hoppa ut, fönsterhakarne lossnat och fönstret öppnat sig; att Blomberg, vid tillfället då hon hoppat ut genom fönstret, varit alldeles naken och att några andra glasbitar än från de sönderslagna rutorne icke legat nedanför fönstret, samt att Stahre icke låtit binda, utan sjelf bundit Blomberg med en halsduk om händerne och ett förkläde om fötterne. Härpå blef jemväl apothekaren Stahres den 7 Januari till Kongl. poliskammaren ingifne skriftliga berättelse utur proiokollct för samma dag uppläst och var så lydande: (Denna berättelse har redan varit införd i Aftonbl. för d. 43 Januari, och uteslutes derföre här.) Apothekaren Stahre åberopade desse sine mundtliga och skriftliga berättelser, med de vid den förra gjorda erinringar, hvarjemte Stahre på gifven anledning tillade, att, om dagen den 2 sistl. Januari, före br assessoren af Grubbens ankomst, icke varit hemma hos Stahre, tillsammans med Blomberg, flere än Stahre med sin fru och dotter samt fattighjonet Bäckström, hvilken sistnämnde, uppå Stahres anmodan, allt sedan flyttningen med tjenstefolk sistl. höst, varit nästan hvarje dag hemma hos Stahre och biträdt Blomberg med förefallande sysslors förrättande inom hus, men Bäckström hade före natten till den 3 Januari icke mera än en enda gång tillbragt natten i Stahres bostad; att hr assessoren af Grubbens, som vid pass kl. 6 den 2 Januari infunnit sig hos Stahre, till honom då genast lemnat betyg öfver Blombergs tillstånd, hvilket betyg blifvit till Kongl. poliskammaren aflemnadt samt att Stahre, som natten till den 3 Januari allt emellan hoppats att Blombergs tillstånd skulle blifva bättre och att Stahre utan någon fremmande hjelp skulle kunna styra Blomberg, ej förr än på morgonen den 3 Januari klockan emellan 5 och 6 skickat sin dotter till den vid pass 200 steg från Stahres bostad belägna s. k. tullvaktstugan för att skaffa folk att hjelva sig med att sköta Blomberg, på hvilken budskickng vaktmästaren Dahlman först ankommit. . Vidare anförde Stahre såsom bevis derpå att Blomberg redan len 2 Januari varit till sina sinnen rubbad; att då Stahre berörde morgon i förstugan mött hr löjtnanten Bergnehr, som natten till den 4 och 2 Januari varit emma, hade Bergncehr för Stahre omtalat, att pigan Blomberg uppfört sig mycket besynnerligt och bland innat yttrat, det Bergnehr icke finge röra i kakelugven i sitt rum, emedan, om han det gjorde, Blomberg cke kunde svara för hans lif. Stahre och Bergnehr ade då åtföljts upp till Bergnehrs rumoch der öppnat luckorne till kakelugnen, uti hvilken de funnit Bergnehrs hårtång ligga glödgad. Just i detsamma de ur kakelugnen uttagit tången, hade Blomberg kommit inspringande i rummet och lagt något i kakelignen samt genast hastat åter ut, och då Stahre titat in i kakelugnen, hade han der sett Blombergs linyg ännu vått och fläckigt af urin, som hon dermed ipptorkat ; och ville Stahre hafva anmärkt såsom bevis på ett öfverspändt och ytterst retligt tillstånd, att 3lomberg under de sista dagarne innan hon till Danviks dårhus affördes, nästan oupphörligt lät sitt vatten! å golfvet i köket der hon bodde. 7 FEMTE KAPITLET UTSÖKNINGSBALKEN,