och moraliska pligter. Qvinnornas upplostran var
isynnerhet till ytterlighet försummad. Med ett!
ord, ställningen var sådan, att om man icke snart
gjorde något för ett bättre tillstånd med ungdo-
men i de stora fabriksidkande städerna, måste
landet rent af gå förstöring till mötes. I kol-
och jerndistrikterna står det lika så illa till, om
ej sämre. Icke en gosse af hundrade kunde läsa,
och en af tusende kunde ej fatta meningen af hvad
han läste. I Skottland kunde numera icke en af
femtio läsa. Likaså om ej värrre stod det till i
York-Shire, och flera andra orter. Ungdom af 48 års
ålder, som der häktats, hade försäkrat att se al-
drig hört Jesus Christus omtalas. Få äro de, som
veta något om religionens läror.
Han ansåg, att allt, som nedsatte arbetarens
moraliska värde, äfven verkade till nedsättning
af hans utkomst, arbetslön, 0. s. v. samt att allt
hvad som förhöjde detta värde, äfven verkade
fördelaktigt på hans timliga ställning. Denna sats,
antydd af arbetarne sjelfve i en skrift, som de i
Paisley öfverlemnat sina fabriksherrar och mä-
stare, innehöll mycket politiskt-ekonomiskt för-
stånd; och det var ett faktum, att fylleriet hade
det skadligaste inflytande på menniskans morali-
ska och intellektuella förhållanden. Man finner
al berättelserna om dårhusen, att dryckenskapen
har största andelen i sinnessvaghets-fallen. Han
citerade i detta fall flera utmärkta läkares yttran-
den, i England, på Kontinenten och i Amerika.
Det är således säkert, att dryckenskapslasten icke
endast är individuelt förstörande och olycksbrin-
gande, men den vållar äfven en oerhörd miss-
hushållning i samhället. Men huru bjelpa den,
om ej genom god uppfostran och undervisning?
Det är numera en lätt bevislig sats, att om icke
folket utgifver kostnaderna för den fattiga klassens
barna-undervisning och skötsel, få de mångdubbelt
gälda dem, i och för deras brott. Detta visar sig
redan af landets fängelser. De hade år 4841
kostat 264,500 Pund St. och med uppsigt och
transportkostnader 6094,000 P. St. Ett barns un-
dervisning kunde öfverhufvud tillvägabringas med
41 sh., så skulle 447 barn kunna undervisas, för
hvad en fånge kostar; och likväl gaf man nu blott
30,000 pund till fattig-undervisningen. (Hörl Hör!)
Talaren hade nu sökt gifva en skildring af de
arbetande klassernas moraliska och fysiska vilkor.
Ett partielt medel emot den olyckliga ställningen
var att finna i de fattiga barnens undervisning;
men om man önskade att försätta dem i den be-
iägenhet, att tillfälle bereddes dem till en fortgå-!
ende förbättring, måste ännu mera göras för att!
betrygga saken. (Hör! hör! Man måste icke
inskränka sig till blott åldern under 44 år. Han
ville undvika detaljer; men han trodde, att det
fanns många anordningar, som kunde göras för att!
förbättra den arbetande klassens belägenhet. Han
ville visst icke se denna klass beröfvad sin fri-
het, men han önskade att se sådana bestämmelser
antagna, som gåfvo den fullt tillfälle att njuta de
rättigheter, som voro oafhändliga. Den första an-
gick det så kallade truck-systemet,) den andra
värdshusvärdarnes sätt att aflöna sin betjening,
och den tredje, de fattigas usla och ohelsosamma
boningar. Det är klart, sade han, att det är o-
möjligt för de fullvexte att utöfva de moraliska
bud, man inplantat hos dem i barndomen, om i
de seder och vanor, de sedan antaga, allt är i strid
med dessa läror. Hvad första punkten eller truck-
systemet angick, hade det blifvit intygadt af den
kommitte, som varit uppdragen att undersöka för-
hållandet, att systemet föranleder i allmänhet
misshushållning, i följd af det hinder, som derigenom
uppstår för möjligheten att göra besparingar, samt
att det har svåra följder för barnens moraliska
ställning, genom de dåliga exempel, som det fram-
kallar.
I afseende på andra punkten var det upplyst,
att gossar på värdshusen icke endast blefvo tvinga-
de att uttaga sina daglöner, utan äfven att på stället
förtära en viss del deraf, i mån af deras storlek.
Kunna de ej dricka sjelfve, måste de låta andra
gossar supa upp denna andel. Man. kan lätt inse,
att detta manar dem till dryckenskap.
I afseende på tredje punkten åberopade han,
såsom ett exempel, tillståndet i Glasgow. Det
var officiellt intygadt, att tusentals menniskor
der lefde i boningar, som voro eländigare, smut-
sigare och osundare än — svinstior. Han gaf en
ryslig beskrifning på renhållningspolisens dåliga
skick i dessa usla qvarter och berättade huru
man brukade köra ut barnen och låta valla dem
några timmar, ute, för att sedan åter inpacka
lem i de osunda kyffena. Han hade sjelf sett
hura i Leeds, Manchester, Londonioch flerestädes
var samma elände. De fattigas olyckliga belä-
senhet i afseende på de fysiska behofven ledde;
ill liknöjdhet, till förtviflan, till försvinnande af
I
ul omsorg för helsa, välfärd och moraliska ellerE
ntellektueila förmögenheter. De utropa sjelfve,
lå de komma åter hem, utan arbete, utan föda,
maa
At Att BA -—-
FO —- ft fär — I nn
OLA OA je AN —- fr fr rr
mg jä
5
tan betäckning: vi äro födde i en olycklig!a
tund, och så är det väl; men talaren trodde,L
tt fattigdomen icke vore så ofta frestad till brott, !ti
mm rikedomen icke vore så ofta förtryckande. (Hör,
) Detta system består deri, att fabrikanten eller
egendomsherren betingar, att arbetarne skola
köpa sina lifsförnödenheter af honom till visst
belopp, hvarigenom den förre tillika kan kom-
ma att förtjena på varuhandel. Sådant äger
äfven rum på många bruk och egendomar i
Sverige. Vådan af detta system är, att den
lefvererande husbonden lätt blir frestad att in-
könpa varor af en sämre agvalitet, medan den
-
RR
ör!) Han ansåg, att det ej var mycket värdt, attY!
2 NOM HI