rum 1 elt land, som betalar lör sin själavard,
d. v. s. till sitt presterskap nära nog lika myc-
ket, som alla öfriga folk i Europa tillsam-
mans till sina prester. Det är i detta afseende
de nyssnämnde anförandena förtjena framställas
till begrundande, serdeles af dem, som ropa mot
de demokratiska institutionerna, medan det lik-
TI väl är obestridligt, att den ökade verksamhet till
Tförbättring af massans icke blott materiella utan
läfven sedliga tillstånd, just härrör ifrån de arbe-
Ttande klasserna sjelfva och deras på sista tio åren
Jallt starkare framträdande demokratiska rörelser
samt egna bemödanden att förmå representationen
åstadkomma något till deras bildning. Vi öfver-
gå nu till det första af de omnämnda dokumenterna.
Lord Ashleys motion innefattade ett förslag, att
en underd. adress skulle afgifvas till Regeringen,
med anhållan, det Hennes Maj:t täcktes taga i
snart och allvarligt betraktande de bästa medlen
att utbreda välgerningarne och välsignelsen af en
moralisk och religiös undervisning ibland folkets
arbetande klasser. Lorden yttrade: att han gan-
ska väl visste, det ingen skiljaktighet kunde vara
inom huset angående vigten af denna hans mo-
tion; att folket behöfde uppfostran och under-
visning nekades säkert af ingen; att sednare ti-
dernas tilldragelser utvisat, det folkets moraliska
belägenhet var ohälsosam, ja! till och med våd-
lig. Han ansåg ej nödigt, att såsom en prelimi-
när åtgärd undersöka orsakerna till det närva-
rande skicket; utar trodde, att Husets skyldighet
var att undersöka sjelfva ställningen 1 landet och
uttrycka sin mening, om det vore tryggande, väl-
betänkt och menskligt att låta det nuvarande sy-
stemet för moralisk och religiös undervisning fort-
fara. Det onda vore så till vida olika en hop
andra lidanden, under hvilka landet suckar, att
detta kunde afbjetpas utan att skada eller förför-
dela någon. Ingen lokal, ingen enda individ be-
höfde förlora något på dessafbjelpande. Det fun-
nes väl två alldeles motsatta meningar angående
undervisning; den ena, att den var ett botemedel
för allt ondt, den andra, att den ej hjelpte till
något; men han antog ingendera af dem. Han
erinrade, att hvarje skicklig statsman, som tänkt
och yttrat sig öfver ämnet, ansett att ett mått-
ligt och ståndaktigt folk var nödvändigt för ytt-
re anseende och inre lugn. Han åberopade Loc-
ke och sjelfva Salomo; och sade, att om uppfo-
stran och undervisning är nyttig för mindre sam-
hällen, är den ännu mera nödvändig i stora och
folkrika stater, der folket tillväxte i en geome-
trisk proportion. Landets institutioner blifva dag-
ligen mera liberala, och de demokratiska princi-:
perna stadgade och utbredda. Folket borde der-
före läras att kontrollera sig sjelf, emedan ingen-
ting kunde mera befordra den allmänna välfär-
den. Och hvad kunde väl bättre lära det sådant
än evangelium? Christendomen var gynsam för
friheten i kyrkans och statens institutioner; ty den
förbättrade omdömet, gaf oss riktigt begrepp om
våra enskilda och offentliga skyldigheter, uppväck-!
te menniskokärlek, återhållsamhet, sjelfbeherrsk-
ning. Lorden ville sjelf ej säga, att undervisnin-
gen är alldeles försummad; han ville ej klandra
sekterna; men det vore dock en beklaglig sanning,
att i landet finnes en stor, obildad och vild mas-
sa. (Hör! hör!) År 4801 besteg sig Englands
och Wales befolkning till 8,872,900 själar; år
1841 till 43,906,700. Om man antog, att en
femtedel af folket vore i stånd att emottaga un-
dervisning, utgjorde dessa 53,484,565. Afdrager
man nu antalet af dem, som hafva enskild under-
visning, så måste likväl det allmänna sörja för att
2,120,000 förses dermed, förutsatt att omkring
30,000 hindras af sjukdom och andra orsaker att bi-
vista skolorna. Nu har man blo!t dragit försorg för
8538,900.
Det visar sig, att inalles 7435,000 undervisas i
förening med den engelska kyrkan (Established:
Church) och 395,000 i förening med sektväsen-
det (Dissenters). Imedlertid steg antalet af brotts-
lingar med hvarje år. En polisstyrka kunde väll.
räcka till att hämma en ögonblicklig oordning, men
det vore högst oklokt att lita på den, för bibe-
hållandet af en ständig fred i landet. (Hör! hör!)
Han ville bevisa det, medelst några uppgifter, t.
ex. angående Manchester. Der hade år 4842 in-
till December blifvit arresterade 13,340 personer,
och 40,280 befriade. Ifrån December till Juli
hade 53000 personer mera blifvit häktade, och
från Juli 4844 till Juli 1842, 46,000, hvaribland
2000 af qvinkön. Af hela detta antal kunde
3342 läsa och skrifva ofullkomligt, men 3098 män
och 4520 qvinnor kunde hvarken det ena eller
det andra. Der finnas öfver trehundrade bordel-
ler; nyss upphäfde äro 414; bordeller med stän-
dig personal äro 465. Personer, som ägde laglig
sysselsättning, men ändock begått brott, voro 1651;
us der stulet gods gömdes voro 403; honings-
hus der könen lågo tillsamman utan åtskilnad
109. Ett stort antal barn vandrade kring gator-
na — de flesta helt späda, som först vant tig-
sare, sedan blifvit liderlige och slutligen brottslin-
ar.
Så var det äfven i Birmingham. Der finnes
väl efter uppgift en mängd skolor, men antalet af
varn var 27,630, och i mängden af skolorna lär-
les hvarken moraliska eller religiösa principer,
utan blott innanläsning och skrifning. Af 5550
wresterade under årets lopp, hade 2740 hvarken
cunnat läsa eller skrifva. Äfven der var de
vanryktade husens antal stort, och lorden uppgaf
antalet deraf, m. m. Äfven för Leeds gjorde han
en dylik skildring. Der sprungo barn af 7 till 8
irs ålder på krogarna och gossar och flickor lefde
radan från 44 AA RH arc ÅAldar tillvarmimance SOM
mm OM Ae Am mA PA 4 -—-——A MM mm Å mm MM -
oo