Svar på recensionerna öfver Handbok i Landt-
hushållningen, af A. Lundström,, jemte några
ord om Handbok i Svenska Eandtbruket, af
N. W. Lundeqvist. -,
ov (Slut från Onsdagsbl.)
För att visa början till medgång och motgång och
ursprunget till det som nu väckt rec:s öfvermod och
bitterhet, må anföras följande:
I början af år 4840 utkom Hr Lundeqvists Hand-
bok i venska Landtbruket, Boken belöntes med
Kong!. Landtbruks-akademiens stora medalj i guld,
och författaren invaldes till ledamot. Det är derföre
billigt, att. undersöka detta underverk till skrot och
korn. Året derpå utkom i Upsala: Handbok i Sven-
ska trädgårdsskötseln, öfversedd af L. J. Laurell, utan
någon författares namn, men efter allmän sägen utgif-
ven af Hr mag. Lundeqvist. Detta arbete bestod af
en afskrift af min nägra månader förut utgifna 3:e
upplaga af Handbok i Trädgårdsskötseln, men orden
och meningarne omkastade, så att en stor del befanns
bakvändt och oriktigt, och der kompilatorn på egen
hand vågat elt steg, funnos de löjligaste misstag. In-
gen fästade någon serdeles uppmärksamhet vid detta
arbete. mer än att flera uppmanade mig att låta an-
ställa åtal emot utgifvaren; men jag ansåg arbetet så
långt under all kritik, att det icke kunde skada min
nyss utgifna dyra upplaga, hvilket likväl syntes vara
kompilatorns afsigt. TImedlertid utpuffade Hr Lunde-
aqvist det kompilerade verket i tidningarne såsom nå-
got högst utmärkt i uppställning, sakrikhet m. m.
Ingen tycktes vara oviss om, hvilken kompilatorn var,
och detta bestyrktes ännu mer af Hr L:s ensidiga ut-
fall nu emot mig. Hr L:s täta annonser framkallade
slutligen tvänne recensioner (se Aftonbladet A: 402
och Dagl. Allehanda 32 419 och 413 den 47 och 20
Maj 1242), hvilka voro mer än tillräckliga att röja
bokens halt. Detta gaf mig anledning att närmare
undersöka Hr L:s bok i Landtbruket, och då fann jag
uti sistnämnde skrift så mycken förvillelse och så o-
rimliga fantasier, att alla betänkligheter måste vikn,
och jag företog med ifver att sammanskrifva min ifrå-
gavarande Handbok i Landthushällningen, i ren afsigt
att rätta Hr EL:s förunderliga satser, villervalla,
ovisshet och motsägelser, m. m. De gröfsta felen
blefvo rättade med den grannlagenhet, att hvarken
Hr L:s namn ej heller hans bok på något enda ställe
finnas nämnda. Hvad har han derföre att fordra mer?
Då Er L:s Zandbok i Svenska Eandtbruket utkom,
trodde man sig äga rätt att finna ett original-arbete
grundadt på ren svensk erfarenhet, af orsak, att Kgl
TLandtbruksakademien så frikostigt belönte den; der-
före väckte det en allmän förundran attfinna ett lapp:
verk af gammalt och nytt. Det hade måhända vari
min och andra jordbrukares pligt, att genast lemne
allmänheten en lämplig belysning öfver halten af dett:
verk, men dertill fann jag mig bunden af min hög
aktning för de vetenskapsmän, hvilka, ehuru icke jord
brukare, likväl tilldömde Hr L. belöningen, och äfver
deraf, att jag vid pass 45 år haft äran att såson
Kongl. Akademiens ledamot dela hennes öden i ond!
rykte och godt rykte,, ehuru på en underordnad plats.
der min mening, hvad boken beträffar, icke kunde
komma i fråga. I motsatt fall bade åtminstone icke
jag tillstyrkt någon belöning. Nu återstod endast för
mig, så väl som för många andra, att tiga och hop-
pas, sarat slutligen i-tysthet beklaga detta: misstag
Hvarföre har imedlertid Hr L—t tvingat mig till
detta steg, som jag för Kongl. Landtbruksakademien:
räkning, till och med för hans egen höga lärdomsgrad
så gerna ville undvika? Månne icke Hr L:s grann