emot Tuilerie-trädgården bildar torgets ram en
föreningslänk mellan taflans öfriga delar och Elyse-
oiska fälten.
Denna promenadsplats består, helt rält och slätt
af flere, utmed hvarandra planterade aller, fast-
äm med någon skiljaktighet i anläggningen. Mån-
gen önskar tilläfventyrs att komma till Paris, en-
dast för att bärnere få lustvandra i de elyseiska
fälten. Denna vandring är likväl mera jordisk än
föreställningen vill anna. För inbillningen gör ett
namn mycket, i verkligheten hbjelper det, med
vissa undantag, ganska obetydligt. Under skuggan
af träden på denna, med sitt himmelska namn
adlade jordfläck, träffos ett virrvarr af lifvets nö-
jen, gyckelspel och njutningar. Här dansar konst-
ridaren i Franconis stora amfiteatraliska rotunda
och eröfrar konstens bifall från det öfverfyllda
galleriet af glacthandskade Parisare. Derutanför
sungar en hel framtid af små medborgare sina
förhoppningar i karusellens olympiska cirkus. Här
visas, till hopens förlustelse, en tokrolig Polichi-
nello. Der, i den rikt eklärerade paviljongen,
lockar en-francs-konsertens tjusande harmon . Från
ett annat håll träffar ditt öra den skärande kon-
trasten af en basröst, som utropar fill salu hvad
han på ett utslaget bord har att erbjuda af till-
verkningen från en oäkta guldgrufva. Straxt bred-
vid, på den grönsande tapeten, frestas åskådaren
af herrliga frukters inbjudande pyramider. Första
Maj är en af Frankrikes festliga dagar, en dag,
som i ordets. egentliga mening bär rosor på hatten;
Paris har redan full sommar. — Man firar icke
heller då, såsom bos. oss, vårens ankomst; mais
cest la föte du Roi. Dagen heter Ludvig Filip.
Elyseiska fälten äro då mer än vanligt befol-
kade, tummelplatsen är mer än eljest förförisk.
I midten af den stora fyrkantiga gräsplanen har
konungsliga högheten låtit uppresa en stång åt fol-
ket. Denna stång är hal som diplomatiken och
förledande som tillfället, Invid stångens spets
hänga åtskilliga pretiosa. Priset tillhör den som