nn FA
drat denna trädgård, derföre att den ej liknar en
engelsk park. Man kan — säger M:s Trollope —
af samma skäl klandra Westminster-Abbey der-
före att det ej liknar ett grekiskt tempel. Trädgår-
den är visserligen skuren efter den gamla stela
franska smakens snitt, med långa, trådräta. aller,
men den är äfven lämpad efter den nya tidens
anspråk, åtminstone deri, att dess löfrika, dunkla
gångar, fordom tillslutne för andra än den kung-
liga högbetens dockor, som här i tysthet spelade
sina puts, numera äro den Parisiska allmänhetens
gemensamma mötesplats. Önskar ni att göra be-
kantskap med antikens efterbildningar i brons el-
ler marmor, hvaraf här finnas mångfaldiga statyer,
symmetriskt ordnade; vill ni försöka att med
ögat följa den midtför slottet spelande vattenkon-
stens luftiga språng: finner ni ett nöje uti att
kasta brödsmulor åt de i bassinerne simmande
svanor eller att åse huru andra sysselsätta sig med
detta barnsliga tidsfördrif; tycker ni om att mön-
stra den eleganta Pariserverlden, medan ni i all
maklighet på den hyrda stolen) hvilar ut från van-
dringen i den stora staden; roar det er att re-
flektera till huru äfven här pubticisterne slagit upF
sina kramlådor och huru många af de många tu-
sen, som komma och gå, fördjupa sig i polilikens
dagfrågor; drifves ni af nyfikenhet att sjelf stude-
ra dem och älskar detta studium företrädesvis un-
der en ljusblå himmel och åldriga kastanjers lum-
miga grönska; längtar ni alt slå alldeles ifrån a
lifvets mångahanda bekymmer för att, er sjel
lemnad i myrstacken af en krälande mennisko-
skara, tyst njuta och beundra ställets naturlig
företräden; inträffar tilläfventyrs någon för frons-
männen kär minnesdag eller kunglig fest, ämnad
att firas med fransysk ståt.... Begif er till Tui-
lerie-trädgården; v på olika dagar af året och
timmar af dygnet,
sådane förteelser, i hvilkas
åskådning ni känner er bäst vpprymnd och finner
er bäst tillfredsställd.
Från Tuilerie-trädgården går man gerna alt kasta