UNDERSÖKNINGEN ANGÅENDE TILLVERK-
NING AF FALSKT STÄMPELPAPPER.
(Forts. från gårdagbl.)
- Eftermiddagen fortsattes åter uppskjutne ransak-
ningen.
De af Husberg och Johannes Nilsson till rätten in-
gifne skrifter upplästes och lydde som följer:
Till Kinnevalds härads urtima tingsrätt! Då jag
nu undergår ransakning för ett emot mig angifvet
groft brott, mildras det nedslående och tryckande i
min belägenhet af vissheten derom, att min oskuld
skall uppdagas och den så nedrigt uttänkta och listigt
utförda anläggningen misslyckas.
Om falska kartor varit i omlopp, det jag icke vet,
men, efter hvad nu inträffat, icke kan betviflas, så är
det bestämdt notarien Meurling, som tillverkat dem
eller om tillverkningen varit medvetande.
Af hvad jag här nedan har att anföra är jag viss,
att sanningen af min nu mot Meurling gjorde angif-
velse skall sättas utom allt tvifvel; och torde det allt-
så tillåtas mig afgifva följande berättelse, hvars vid-
Ilyftighet jag, med hänseende till målets vigt, vågar
hoppas ursägtas.
Hösttiden sistlidet år, under mitt vistande i Stock-
holm, blef jag händelsevis bekant med Meurling, och
som vi bodde temligen nära hvarandra, han dessutom
kände flera personer på denna orten, der han i yng-
re åren vistats, och hans fader var af mig känd, gat
detta anledning till ett oftare sammanträffande. Se-
dan vi blifvit närmare bekanta, omtalade Meurling
för mig, huru han efter några års vistande i Stock-
holm, utan någon lön och utan understöd från sina
föräldrar, samlat någon förmögenhet, men hvilket allt,
till följd af ingångne borgensförbindelser för nu mera
aflidne polismästaren, häradshöfdingen Hultberg, icke
allenast gått förloradt, utan en brist, den Meurling
icke kunnat betala, uppstått, så att han, för att und-
vika bysättning, genom bemedling af några riksdags-
män, måst skaffa sigen extra befattning inom Bon-
deståndets kansli under sistl. riksdag; men att, be-
rörde missöde oaktadt, och fastän han med kredito-
rerna icke gjort ackord, ehuru en af dem godvilligt
lemnat någon rabatt, hans affärer icke allenast voro
rangerade, utan han egare af ett icke obetydligt öf-
verskott. På min anmärkning huru det kunde för
honom vari möjligt, att, utan någon bestämd inkomst,
förtjena så mycket, att ban så hastigt kunde reparera
sina affärer, svarade Mocurling, att han förtjent något
genom inrop på auktioner, ehuru han stundom äfven
derpå förlorat, så att behållningen i det hela vore
mindre betydlig; men att han deremot haft tillfälle
åtkomma kartor för temmeligen godt pris och derpå
baft ansenlig vinst; min fråga, huru sådant vore
möjligt, genmälte han med cn annan, nemligen hu-
ruvida jag trodde att embetsmännen vid karte sigil-
late-verket hade så stora löner, att de derpå kunde
blifva rika? Han utvecklade detta närmare och upp-
gaf att han, på nu antydde sätt, förskaffade sig kar-
tor till nedsatt pris och tillade, då jag erinrade att
en sådan handel vore riskabel, att jag deruti misstog
mig; att han, i alla fall, om underslefvet märktes,
icke risquerade någon ting, emedan i polisen icke
hände något, som han ej tidigt finge veta, om det
behöfdes, derom hans intima förhållande till herr Ppo-
smästaren Berg gjorde honom förvissad, dervid han,
afseende på nämnde polismästare, utlät sig på ett